Staffan Bergström försåg mannen med en dödlig dos sömnmedel. Mannen drack sedan själv medlet och somnade in i sitt hem i Täby med sin exfru och sina barn vid sin sida. Något som Dagens Nyheter skildrade i ett uppmärksammat reportage.

Staffan Bergström är ordförande i föreningen Rätten till en värdig död (RTVD) som verkar för att människor, under vissa fastställda lagar och regler, ska få hjälp att dö om de själva vill.

Han har en bakgrund som gynekolog. Idag är han pensionär men i sitt arbete mötte han svårt sjuka cancerpatienter och det är den erfarenheten som format hans övertygelse om att döende patienter själva måste få välja om och när de vill dö.

– Det handlar inte om att förkorta livet. Det man förkortar är ju dödsprocessen hos en person som redan inträtt i skymningstiden innan döden. Då kan läkaren – och alltid på patientens begäran – avsluta det outhärdliga lidandet, vilket den palliativa vården inte alltid lyckas med, säger han.

Han påpekar att ett obotligt sjukt djur har rätt till dödshjälp i Sverige enligt lagen och en veterinär som vägrar dödshjälp kan få rättslig påföljd.

Fler för frivillig dödshjälp

Den ALS-sjuke mannen sa i reportaget i Dagens Nyheter att han valde att berätta sin historia för att han ville få igång en debatt om frivillig dödshjälp. Och idag, drygt 15 månader efter hans död, menar Staffan Bergström att mycket har hänt.

Enligt en Novus-undersökning förra hösten vill nästan 80 procent av svenskarna ha en lagstiftning som tillåter frivillig dödshjälp.

– Det är den högsta siffran jag sett. Det har gjorts olika undersökningar under årens lopp. Två månader efter att jag hjälpte denne döende ALS-sjuke man var det 80 procent som tyckte att det här var rimligt och bra, säger han.

Han jämför dödshjälp med rätten till fri abort, som infördes i Sverige 1975.

– Innan dess sa många inflytelserika opinionsbildare och politiker att abort är mord. Nu har det gått 46 år och det är inget parti som motsätter sig lagen. Vi ser idag inga problem med att en kvinna bestämmer själv över sin kropp vid en abort. Jag tror att om ett eller annat årtionde framöver kommer vi att undra hur vi tänkte när vi förvägrade döende människor en sista hjälp att avsluta lidandet, säger Staffan Bergström.

De som är emot dödshjälp nämner ofta just att det är svårt att vara säker på att personen verkligen vill dö. Vad är det som gör att du är så säker?

– En del svårt sjuka patienter uttrycker att de känner sig som en börda för familjen. Men det är likafullt patientens egen brist på välbefinnande som avgör. Vi kan inte underkänna själv­bestämmanderätten även om omgivningen på något sätt känslomässigt tänker annorlunda. Vi kan inte trolla fram mera medkänsla, empati, kärlek och omtanke från omgivningen genom att hålla tillbaka patientens självbestämmande och autonomi, säger Staffan Bergström.

Så tycker riksdagspartierna

Sverigedemokraterna

Partiet har tidigare varit emot både införandet av dödshjälp och att en parlamentarisk utredning tillsätts. Men nu utreds frågan i  partiet inför landsdagarna. SD:s presstjänst skriver: ”Vi har således ingenting att kommunicera i nuläget.”

Vänsterpartiet

Partiet tycker inte att dödshjälp bör vara tillåtet. Frågan om en utredning behöver behandlas på partiets kongress men Vänsterpartiet svarar att en utredning skulle kunna gynna debatten.

Socialdemokraterna

Partiet svarar att det finns risker med att legalisera dödshjälp. Patienten kan känna att de ligger både samhället och de anhöriga till last, att de borde välja att dö. Det finns också risk för att intresset för forskning om exempelvis smärtlindring vid svåra sjukdomstillstånd minskar. Även den negativa synen på utsatta, funktionshindrade och sjuka människor riskerar att förstärkas. Socialdemokraterna vill inte utreda frågan.

Miljöpartiet

Miljöpartiet vill ha en statlig utredning om dödshjälp och partiet anser också att individens rätt till självbestämmande i livets slutskede är angeläget.

Kristdemokraterna

Sjukvårdens uppgift är att bota, lindra och trösta. Aktiv dödshjälp (eutanasi) och assisterade självmord är, och ska fortsatt vara förbjudet. Att däremot ge en döende patient smärtstillande preparat är inte dödshjälp även om det, som en konsekvens, i vissa fall kan förkorta livet. Detta får dock inte vara syftet. Kristdemokraterna vill inte utreda frågan.

Moderaterna

En arbetsgrupp inom partiet föreslår att Moderaterna ska förespråka att en oberoende parlamentarisk utredning ska tillsättas med neutrala och öppna kommittédirektiv i syfte att ta fram ett heltäckande beslutsunderlag.

Centerpartiet

Den palliativa vården och vård i livets slutskede måste förstärkas och bli tillgänglig i hela landet. Partiet ser inte dödshjälp/eutanasi som ett alternativ. Partiet ser dock gärna att statens medicinsk-etiska råd (SMER) ska göra en fördjupad medicinsk etisk bedömning av frågan.

Liberalerna

Partiet tycker att en utredning bör studera erfarenheterna från andra länder, samt argumenten för och emot dödshjälp, och förutsättningslöst analysera frågan om någon modell för dödshjälp bör bli tillåten i Sverige.

Barbro Westerholm är en av dem som drivit frågan om dödshjälp hårdast politiskt. Hon lämnar riksdagen efter valet nästa år och anledningen är att hon vill kunna fokusera på frågorna hon brinner för. Hon är läkare och säger att hon haft engagemanget för dödshjälp länge.

– Som läkare skulle man ju förlänga liv, men vilket liv? När människor uttalar så tydligt att de har ont och att det är så svårt att leva med sjukdomen, för vilken det inte finns någon bot. Patienterna visste att de skulle dö och undrade varför de själva inte fick bestämma när de vill avsluta lidandet, säger hon.

För två år sedan beslutade Liberalerna att partiet vill se en parlamentarisk utredning i frågan. Även Miljöpartiet är för en utredning sedan tidigare och förra veckan gick Moderaternas interna arbetsgrupp ut med att man vill se en utredning. Både hos allmänheten och bland läkare växer acceptansen för dödshjälp.

Gemensamt utspel

Inget parti säger sig ­fortfarande vara för dödshjälp men det rör på sig i riksdagen. I början av ­oktober skrev nio ­ledamöter från L, MP, S, V, M och C en ­gemensam debattartikel i ­Aftonbladet med rubriken ­”Sluta ducka – våga tala om dödshjälp i Sverige”.

Jens Holm (V) var en av dem som undertecknade.

– Jag tycker att det i grunden är en frihetsfråga för individen. Att vi borde kunna få bestämma själva hur vi vill avsluta våra liv. Den absoluta majoriteten berörs inte av det här, men jag tror att bara vetskapen om att du och bara du får bestämma hur du vill sluta ditt liv om du får en helt obotlig och plågsam sjukdom kan vara ett lättnad, säger han.

KD håller emot

Kristdemokraterna är emot dödshjälp. Michael Anefur, riksdagsledamot och ansvarig för medicin-etiska frågor, säger att det inte finns någon anledning att utreda frågan.

– Vi tycker som vi tycker, säger han.

Till skillnad från riksdags­ledamöterna som skrev debattartikeln anser han inte att det finns en beröringsskräck med frågan om dödshjälp.

– Jag har jobbat med de här frågorna sedan 70-talet och jag tycker alltid att vi har pratat om dem. Alla har ju rätt att prata om det och man kan ha synpunkter. Men som parti ser vi ingen anledning att tillsätta en utredning i en fråga som vi inte tycker ska förändras. Bota, lindra, trösta. Det är en väldigt bra utgångspunkt.

”Ryms i palliativ vård”

Barbro Westerholm menar att det inte finns någon motsättning mellan att tillämpa dödshjälp och den hippokratiska läkareden om att lindra, bota och trösta.

– Jag menar att dödshjälp inryms i den palliativa vården, och att man ska lindra döendet för en person om den visar klara behov av att få hjälp att inte lida så mycket, säger hon.

Så långt handlar det om läkarassisterad dödshjälp, alltså att en läkare förser patienten med exempelvis en dödlig dos sömnmedel. Barbro Westerholm säger att en utredning måste ta ställning till hur man gör om en person är så sjuk att den inte själv kan ta pillren.

– Sådana frågor måste lösas i en utredning. Det här är en fråga som jag vill hinna driva innan jag själv lägger ihop ögonen, säger hon.

Hon säger att gruppen i riksdagen som arbetar för att dödshjälp ska bli verklighet växer.

– Jag tror att det här blir verklighet i Sverige, men vi måste driva kunskaps­förmedling. Hur går det i andra länder? Hur ser man till att de farhågor som en del har inte ska besannas? Därför behövs det en parlamentarisk utredning som tar ställning till var vi sätter stoppklossarna. Så att vi inte börjar ta livet av folk. Utan att människor får sin önskan tillgodosedd, säger hon.

Två modeller för legaliserad dödshjälp dominerar idag

Oregonmodellen

Introducerades i den amerikanska delstaten Oregon 1997. Därefter har Washington (2009), Vermont (2013), Colorado (2016), Kalifornien (2016) och Washington D.C (2017) infört lagstiftning som är i stort sett identisk med Oregons. Modellen innebär att det är lagligt med assisterat döende, alltså att en läkare förser patienten med preparat som patienten själv intar. Personen som får dödshjälp måste lida av att leva och ha mindre än sex
månader kvar. Eutanasi är olagligt enligt Oregonmodellen.

Andra länder som tillåter dödshjälp i någon form är Schweiz, Kanada, Colombia och Spanien.

Beneluxmodellen 

Nederländerna var först med att införa modellen 2002, samma år infördes den även i Belgien. I Luxemburg trädde en lag som tillåter dödshjälp i kraft 2009.

Modellen innebär att det är lagligt med både assisterat döende och eutanasi, alltså att en läkare gör den avgörande handlingen som leder till döden. Kraven i Beneluxmodellen är att personen ska vara utsatt för ett stort lidande fysiskt eller psykiskt. Det finns dock inga krav på att personen ska vara i livets slutskede.

Källa: SMER

Alex Riquell

21, student, Ale

– Ja. Det finns gamla människor som har ont i kroppen och känner att de har levt sitt liv. De vill välja hur slutet ska vara också.

Kjell Henriksson

69, pensionär, Växjö

– Det är omöjligt att svara på. Det finns inte en situation. Det handlar om rättssäkerhet och etik. Det får inte bli fel. Sedan kan jag tänka mig att det finns situationer när det kan vara rätt. Om en person har ALS, ska någon annan då bestämma att den personen inte får avsluta lidandet?

Ellinor Rossing

46, musiker, Nödinge

– Svår fråga. Men jag tycker nog att det ska vara okej. Om man vill själv och uttalar tydligt att man lider och har en stark önskan att avsluta livet. Men det är ingen lätt fråga.