Här är appen som ska ersätta invandringen

När Moderaterna släppte sin nya valfilm i februari fnissades det mycket åt alla konstigheter som avslöjade att den var tillverkad med AI. Bilarna körde på vänster sida, SFI-läraren skrev låtsasspråk och eleverna såg helt klonade ut. 

”Moderaterna står på de hårt arbetande människornas sida”, sade Ulf Kristersson till bilder på datanimerade brandmän med plastigt hår och gummihy.

Men Moderaterna hade inte använt sig av AI för att de var lata. De ville visa att de behärskade tekniken, förklarade partistrategen Martin Borgs i Expressen.

Det handlade om image.

Precis som Göran Perssons ministär blev känd som ”internetregeringen” tack vare sina IT-satsningar, så vill Ulf Kristerssons regering bli AI-regeringen med hela svenska folket.

Och kanske fanns det ytterligare ett skäl till att AI-generera de hårt arbetande människorna i filmen.

Det har blivit svårt att hitta hårt arbetande människor i Sverige. 

Så svårt att regeringen försöker ersätta de som saknas med just – artificiell intelligens.

Sverige står inför en akut befolkningskris. 

Det föds helt enkelt för få barn för att upprätthålla både den kommunala servicen och pensionsutbetalningarna. Var femte kvinna vill inte ens ha barn längre. 

Och politikerna som fått den ödesmättade frågan i sitt knä verkar en smula överväldigade. 

Häromveckan lanserade Ulf Kristersson en väldigt moderat lösning på problemet – bygg fler villor och minska den kommunala byråkratin kring bygglov. I småhus föds det fler barn, var tanken. Det återstår att se om det stämmer. 

Socialminister Jacob Forssmeds idéer har dragit åt det mer kristdemokratiska hållet. Barnkrisen handlar inte bara om ekonomi, bostäder och familjepolitik, sa han när han presenterade en utredning om barnlösheten i februari. Kanske beror det snarare på ”kulturen kring barnafödande”?

– Till och med mening i tillvaron?

Att vara minister för meningen med livet är troligen ett drömjobb för en kristdemokrat, men utredningsarbetet verkar gå långsamt. 

Utredarna, som bland annat består av den konservativa kolumnisten Anna Björklund, den radikala kolumnisten Nina Björk och professorn i lycka och välbefinnande, Micael Dahlén, har visserligen redan skrivit fyra rapporter som ska ”väcka engagemang” och bidra till ”offentlig diskussion” – och i vårbudgeten avsattes 327 miljoner kronor till att öka antalet skattefinansierade IVF-försök – men grundfrågan är än så länge obesvarad: Hur ska det födas fler barn?

Utredaren Anna Björklund lät bekymrad när hon fick frågan i Nyhetsmorgon på TV4. 

– Asså … jag vet faktiskt inte. 

Björklund kan trösta sig med att hon inte är ensam.

Krisen är global. Barnafödandet minskar i hela västvärlden. Och alla pratar om det. Överallt. 

Under årets Venedigbiennal visade Danmark konstverket ”Things to come” av Maja Malou Lyse som försökte gestalta den globala fertilitetskrisen genom att filma porrskådespelare på en spermabank. Konst blir sällan danskare än så. 

Konservativa länder som Ryssland, Sydkorea och Ungern har tvingat fram konservativa åtgärder

Men även om kulturlivet inspireras och sexskämten haglar, har de politiska lösningarna varit förutsägbara. Konservativa länder som Ryssland, Sydkorea och Ungern har tvingat fram konservativa åtgärder. Mest känt är det ryska förbudet mot ”homosexuell propaganda till barn” som Putinregimen tror ska öka antalet graviditeter. Och i februari gick direktiv ut om att ryska kvinnor som inte vill bli gravida ska erbjudas psykologisk hjälp. Den konservativa fixeringen vid ”familjen” har nått nya febertoppar och föga förvånande är aborträtten i fara i många länder.

Flera europeiska stater erbjuder bonusar och skattelättnader till barnafödare. Ungerska föräldrar kan få 70 000 till en större bil om de skaffar tre avkommor. I Finland, som ligger illa till i statistiken, har man föreslagit hundratusentals kronor per barn. 

Men än så länge har inget gjort någon större skillnad.

Och krisen har börjat synas i många svenskars vardag. 

Skolor och förskolor har börjat stänga och slås samman. Om åtta år är vart tionde barn borta i Stockholm.

I vården är personalkrisen på största allvar. Enligt SKR (Sveriges kommuner och regioner) måste 400 000 personer anställas fram till 2031 om de ska klara framtiden. 

Just nu existerar inte de människorna.

Det enda som verkar ha starkare tillväxt än själva AI-branschen är antalet AI-konferenser

Men på ett ställe har den demografiska krisen tagits emot med entusiasm. 

I AI-branschen.

Den har blivit raketbränsle åt en redan expansiv industri, och numera går det knappt att besöka en AI-konferens som inte inleds med ett samtal om demografiska utmaningar. Och det enda som verkar ha starkare tillväxt än själva AI-branschen är antalet AI-konferenser. I maj hålls fyra stycken bara i Stockholm.

Tack vare krisen kan nämligen hotet om att AI stjäl våra jobb vändas till något positivt – ett löfte om fortsatt tillväxt. 

Så för tillfället pågår en global kapplöpning om statliga investereringar i AI,

Men Europa ligger på efterkälken. 

– Vi ligger dramatiskt efter, säger Jonatan Permert, som är AI Transformation expert på AI Sweden. 

– Kina släpper öppna, stora språkmodeller som är nästan lika bra som de absolut bästa från USA, men Europa har inte ens investerat i en gemensam språkmodell värd namnet.

Och sämst i Europa är Sverige. Nästan samtliga EU-länder satsar mer än oss. 

Men 2023 bestämde sig Tidöregeringen för att loppet inte är kört. De tillsatte en AI- kommission och i år publicerades både en strategi och en handlingsplan för AI-utvecklingen i Sverige. Där utlovades att Sverige inte bara ska bli topp tio i världen utan ”bäst i världen” på att använda AI i offentlig förvaltning.

AI-branschen blev inte imponerad. 

”Vi ställer upp med en cykel i ett formel 1-lopp” skrev några entreprenörer i Dagens Industri. Den sågades i branschorganet Computer Sweden, och inte ens på Linkedin var alla positiva.

Till minister för AI-satsningen har kristdemokraten Erik Slottner utsetts, vilket inte heller verkar ha imponerat jättemycket på branschen. Hans mål är dock tydligt – svenska myndigheter ska börja använda AI till varje pris. 

Men i början på maj gick Ebba Busch på charmoffensiv och bjöd in Sveriges ”techbros and techgirls” till mingel på Scandic Continental hotels takbar i Stockholm för att prata om hur Sverige ska bli mer techvänligt.

– Nu är det slut på Jante i Sverige, sa vice statsministern från den improviserade scenen och förklarade att det var dags att ”släppa loss kraften” i svensk tech. 

Det kändes mest som ett försök att bygga en allians mellan högerpolitik och tech som blivit så framgångsrik i USA. 

Men långt under takbarerna pågår redan ett intensivt programmeringsarbete för att rädda Sverige ur krisen.

De här människorna finns ju inte. Och kommer fortsätta att inte finnas i Sverige

Sveriges allra största AI-projekt heter ”Svea”. 

En chatt-app som ska effektivisera arbetet i offentlig sektor genom att assistera med alla uppgifter som handlar om text. 

Den utvecklas av AI Sweden – en sorts halvstatlig organisation som startades under Stefan Löfvens regering. Ett ideellt samarbete mellan privata företag och offentliga institutioner (främst kommuner och regioner) som delar på kostnaderna. 

Ska man vara lite krass är väl AI Sweden den något mer sossiga sidan av AI-branschen. Staten och kapitalet sitter i samma båt och det hela känns ganska långt från bärsdrickande med tech bros. 

Arbetet med SVEA började när AI Sweden slängde den svenska språkmodellen GPT–SW3 i papperskorgen eftersom ChatGPT tagit över hela marknaden. Plötsligt hade AI Sweden en massa tillgänglig kompetens som kunde styras in på ett nytt projekt – att hjälpa den offentliga sektor som just nu saknar 400 000 personer.

– De här människorna finns ju inte. Och kommer fortsätta att inte finnas i Sverige. Då måste vi hitta sätt att avlasta de som jobbar i sektorn om vi ska kunna hålla den medborgarservice vi är vana vid, säger Jonatan Permert, som både initierat och projektleder utvecklingen av SVEA.

Jag ser liksom i blicken på dem, att de inte riktigt greppar när jag pratar om att det här är värt miljarder

Han är en man som ”känner väldigt starkt för” offentlig sektor. 

– Det är en typ av etos jag drivs av. Jag vill skapa den här förändringen på ett icke vinstdrivande sätt. En typ av etisk övertygelse kan man väl säga.

– Det är väldigt tydligt vilket enormt positiv nytta AI kan skapa för den offentliga sektorn de kommande fem åren.

Men trots regeringens fagra ord verkar han ha jobbat i uppförsbacke. Själv säger han att det varit nästan ”övermäktigt” att driva projektet.

– Det är ofta så att jag ser i folks ögon, jag ser liksom i blicken på dem, att de inte riktigt greppar när jag pratar om att det här är värt miljarder per år för den offentliga sektorn. 

Så uppmärksamheten kring befolkningskrisen har varit välkommen. 

– Vi har en kris, och så har vi en teknik som kan hjälpa till att lösa den krisen. Det har varit en jättebra pedagogisk motor. AI är en pusselbit i det. En bra pusselbit. För det som AI kan göra är just att avlasta.

Som namnet antyder är Svea hundra procent svenskt. 

Servrarna står i Lidköping och ingen information lämnar landet. Det är ett slutet system, vilket är hårdvaluta i en tid när ”digital suveränitet” blivit en viktig säkerhetsfråga. AI ska fungera även om det inträffar någon geopolitisk händelse ute i världen som vi inte har kontroll över. Och främmande stater ska inte kunna titta in i våra system. 

– Du kan sätta Svea i ett bergrum och använda det där. För försvaret borde det vara mycket intressant. Men vi har uppvaktat försvaret ganska mycket utan att få fäste …  

Den moderatstyrda kommunen Kungsbacka har länge varit pionjärer i att använda digital teknik. Man har automatiserat skolornas betygshantering, lanserat en AI-pluggkompis och numera är det en städrobot som moppar golven på Skårbyskolan.

Det har inte alltid varit konfliktfritt. När kommunen lät en algoritm sköta bedömningen av försörjningsstöd sa nästan alla kommunens socialsekreterare upp sig. Och på sistone har man fått kritik för det kontroversiella beslutet att förbjuda halal- och koshermat i kommunens skolor.

– Kungsbacka är ju ansedd som en framfotad kommun där det händer mycket och vi är lite modiga, säger Annika Sommar, som är utvecklingschef inom vård och omsorg.

De kommande åren står kommunen inför en extremt tydlig utmaning, säger hon. Kungsbackas äldre befolkning kommer att öka mellan 40-50 procent.

– Vi ska producera 40 procent mer hälso- och sjukvård, men vi har inte fler personer som kan utföra det. 

Krisen är redan här, säger hon.

– Det är trångt om platser. Komplexiteten ökar. Många fler har större och mer omfattande behov. Hemtjänst-timmarna ökar. 

Och det är allt svårare att få tag i personal. Under 2026 beräknas antalet invånare öka med bara med 90 personer. I fjol var det 540. Så Kungsbacka tvekade inte när de fick chansen att medverka i Svea-projektet.

Till att börja med blev det ingen tidsbesparing. Tvärtom. Det blev världens ”städjobb”, säger Annica Sommar. Dokumenten som skulle matas in var i oordning och det tog tid att reda ut. Sen följde många timmars träning av appen. ”Annotering” som det kallas. 

Men nu har alla medarbetare fått en personlig mobiltelefon (det tillhör inte vanligheterna inom kommunal omsorg) och all omsorgspersonal har utrustats med SVEA.

– Vi har matat in alla dokument, gått igenom dem, börjat skjuta ut den till användare som upplever att den inte är så användarvänlig som vi hade hoppats. Så nu jobbar vi med användarvänligheten.

Alla är ju vana med appar av företag som lägger miljarder på att utveckla just användarvänlighet, säger hon.

Det är ett fönster just nu i tiden som kanske inte kommer tillbaka

– Med de här sakerna vi jobbar med inom vård och omsorg är det ju tyvärr inte riktigt så. Det är ju inga som ser pengar i det här.

Men det ska inte heller finnas några pengar att hämta i Svea. AI Sweden vill inte sälja eller förvalta en produkt. De vill att alla Sveriges 290 kommuner använder samma teknik. Och trots att Svea är exakt vad politikerna efterlyser är det inte självklart vad som kommer att hända med den. 

Ska staten kliva in och starta en app-myndighet för offentlig sektor?

Jonatan Permert menar att läget är kritiskt. Om staten inte investerar kan projektet sippra ut i sanden.

– Det är ett fönster just nu i tiden som kanske inte kommer tillbaka. Det är precis i början av AI-revolutionen och det finns en möjlighet att bygga upp någonting som rimmar med folks arbetssätt. Om vi väntar två tre år, kommer andra som cementerar sig i sektorn som kanske är mindre gynnsamma för sektorn.

Men alla inom den offentliga sektorn är inte lika övertygade. 

– Det är fascinerande hur långt politikerna är beredda att gå för att lösa befolkningskrisen, säger Bea, som är kurator på Karolinska sjukhuset i Huddinge. 

Man är inte beredd att ta in fler invandrare trots att det är den snabbaste, enklaste lösningen på de här problemen

Varje torsdag under en månads tid har hon och hennes kolleger protesterat utanför sjukhusets huvudentré. De får inte sprida några politiska budskap innanför dörrarna, men i rondellen strax utanför kan ingen hindra dem. 

– Man är beredd att ta till AI, beredd att kontrollera födseln av barn, men man är inte beredd att ta in fler invandrare trots att det är den snabbaste, enklaste lösningen på de här problemen. 

Hon och en handfull kolleger fick nog av att dagligen möta patienter och personal som tvingas lämna landet på grund av den nya migrationspolitiken. Nu är deras budskap till regeringen tydligt – stoppa utvisningarna.

Asyl är en mänsklig rättighet, poängterar Bea. Protesterna handlar inte om att de som har rätt kompetens ska få stanna i Sverige. Det finns redan en stark opinion för dem från fackligt och politiskt håll.

– Men att man hela tiden säger att vi ska utvisa människor samtidigt som vi har behov av fler människor, det blir paradoxalt.

Det är lätt att förstå hennes irritation. I regeringens utredning och nästan alla diskussioner om befolkningskrisen är en faktor nästan helt frånvarande – invandringen. 

”Den är inte på bordet i samma utsträckning”, som en medarbetare på Kairos Future uttryckte det under ett av alla oändligt många webbseminarier om AI (”Demografi i förändring – vad betyder det för offentlig sektor?”).

Men enligt Financial Times, som lutar sig på siffror från OECD kommer Sverige redan från 2027 vara beroende av invandring om inte befolkningen ska hamna på minus. 

Äldrevården är redan beroende av den. Enligt siffror som DN tagit fram med hjälp av SCB så är 51 procent av svenska vårdbiträden födda utanför EU. Nästan 100 000 vårdanställda har kommit hit just som flyktingar eller som anhöriga till flyktingar. 

Det är egentligen bara en  liten grupp individer som gärna diskuterar invandring när de pratar om AI och den demografi. 

De allra största tech-mogulerna.

Och inte sällan på ett sätt som kan få håren att resa sig.

Den som har tydligast åsikter är Alex Karp, AI-pionjären och medgrundaren till Palantir – det ökända AI-företag som förser såväl Israel som migrationspolisen ICE med övervakningsteknologi. Under årets upplaga av World economic forum i Davos förklarade han vad han kommit fram till om framstegen inom AI:

– Med rådande utveckling är det svårt att tänka sig att det finns något som helst behov av storskalig migration. 

Karp har inte gjort någon hemlighet av sina invandrarfientliga åsikter. Han kallar sig ”invandringsskeptiker” och menar att migrationen är ”bortom kontroll” i Europa. Den har orsakat kaos i Tyskland – ett land han för övrigt menar inte borde skämmas för sin kultur bara för att de ”ställde till det” under andra världskriget.

Trots att Alex Karp har allt svårare att dölja sina fascistiska tendenser har han goda relationer med Sverige. Dagens ETC har avslöjat att både svensk polis och försvarsmakt använder Palantirs produkter och att företagets uttalade mål är att bli en del av hela den svenska statsapparaten.

I juni 2025 träffade Karp och hans kollega Peter Thiel Ulf Kristersson i Stockholm.

Mötet hölls hemligt, men efter en fråga från SvD svarade Kristerssons pressekreterare att det handlade om ”Sveriges AI-strategi och teknikutvecklingen i Sverige”.

Mer än så har inte blivit offentligt, men enligt de hårt censurerade mötesanteckningarna diskuterade Karp, Thiel och Kristersson även migrationen. 

Ulf Kristersson ska ha dessutom ha sagt att Sverige var bra på att använda ”utmaningar” och göra förändringar under ”kriser”.

Om samtalet verkligen rörde den svenska befolkningskrisen får vi aldrig veta. Men de träffades under Bilderberggruppens sammanträde i Stockholm där just AI, befolkningsminskningen och migrationen var de viktigaste frågorna på dagordningen. 

På sistone har en väldigt tjatig rörelse fått fäste bland de allra största techmogulerna i Silicon valley. 

Den så kallade ”pronatalismen”.

Det kan knappast kallas en ideologi, eftersom rörelsen egentligen bara har en enda åsikt – det måste födas fler barn. Och vid första anblicken ser det mest ut som någon sorts fix idé som drabbat världens rikaste tech bros. 

Den främste pronatalisten av dem alla är Elon Musk som själv har 14 barn och upprepade gånger varnat för västerlandets undergång om inte födslotalen snart går upp. Och det har rapporterats att han erbjuder sin egen sperma till både vänner och kolleger för att producera så många barn som möjligt.

Vita huset har stämt in i kören och lanserade i början på maj den pronatalistiska sajten moms.gov där unga kvinnor kan inspireras att skaffa barn, söka bidrag och framförallt uppmuntras att inte göra abort. 

Sajten presenterades under en moderskapskonferens i Vita huset där Trump skämtsamt utnämnde sig till ”fertilitetetens fader”, vilket lustigt nog inte var det äckligaste citat som yttrades. Hälsominister Robert F Kennedy Jr påstod nämligen att män på 70-talet hade ”dubbelt så mycket sperma som dagens tonåringar” (en viss fixering vid sperma kan anas bland pronatalisterna). 

Det viktigaste syftet med konferensen var dock att presentera ett lagförslag som gör att IVF-behandlingar framöver kan bekostas via sjukvårdsförsäkringar.

Dr Mehmet Oz, som är chef för en av USA:s hälsomyndigheter var mycket entusiastisk.

– När folk har råd med de här tjänsterna kommer vi att få fler Trump-bebisar!

Beskedet om att mer kapital nu pumpas in i IVF-behandlingar applåderades så klart av barnlösa amerikaner, men nästan ännu mer av Silicon valley. För pronatalismen är inte bara en fix idé bland tech bros – det är framförallt en gigantisk affärsmöjlighet. 

Palantirs styrelseordförande Peter Thiel är en av många dataoligarker som numera investerar hårt i fertilitetsteknologi – en industri som har enorm tillväxtpotential när den kombineras med AI. Start ups i fertilitetsbranschen drar till sig stora investeringar och hela branschen beräknas idag vara värd runt 500 miljarder kronor. 

Inom några år kommer värdet att ha fördubblas. 

Thiel har bland annat investerat i bolaget Rhea som kombinerar IVF med AI, och i 28 – en app med konservativ agenda som hjälper kvinnor hålla reda på sin menscykel så de kan undvika preventivmedel. Han har också pengar i MTRW Life Sciences, som ska revolutionera äggfrysnings-industrin med robot-teknologi. Men den mest kontroversiella investeringen i Thiels nya aktieportfölj är troligen ”Orchid”. Ett företag som låter kunderna designa sin avkommas gener. Så kan de undvika att barnet blir sjukt, överviktigt eller får intellektuella funktionsnedsättningar. 

Invandring framstår allt mer som ett hinder för techbranschens tillväxt

Samtidigt som utvecklarna på AI Sweden kämpar med att lösa ett akut problem – hur offentlig sektor snabbt ska effektiviseras – har techbranschens drömmar om att ersätta eller skapa människor med programvara blivit allt mer fantasifulla.

I mars var Melaina Trump värd för en internationell konferens om AI i skolan. Den invigdes av den AI-drivna roboten Figure 03 som hälsade publiken välkommen på elva språk innan den långsamt vinglade ut framför ögonen på det oroade pressuppbådet.

Enligt tillverkarna Figure AI, ett bolag som backas av USA:s tyngsta techinvesterare, kan Figure 03 redan nu hjälpa till med hushållsysslor som städning, tvätt och disk.

– Väldigt snart flyttar artificiell intelligens från våra mobiltelefoner till humanoider som kan göra nytta, sa Melania Trump med sin egen, nästan humanoida röst. 

Invandring framstår allt mer som ett hinder för techbranschens tillväxt