Polisprofessorn Leif GW Persson säger att de sänkta kraven är en naturlig följd av att söktrycket på polishögskolan har minskat.

– Det innebär inte att man ska ta in efterblivna människor. Tidigare hade polishögskolan tio sökande per plats, i dag är det inte så längre. För att säkerställa rekryteringen har man ändrat kraven intellektuellt och mentalt. Men det ska inte tolkas som att utbildningen ska bli en tummelplats för idioter. Det krävs att man har körkort och allt det där, vilket är en hyfsad garanti, säger han.

Sänks från fyra till trea

Den som är normalbegåvad får en fyra, femma eller sexa på det niogradiga begåvningstestet. Nu sänks kravet till en trea.

En elak tolkning är att det nu inte ens krävs normalbegåvning för att bli polis. Hur ser du på det?

– Jag kan inte detaljerna. Men det kan ju bli knepigt då. Ibland ställs det krav på att man som polis ska göra ohyggligt komplicerade avväganden, säger Leif GW Persson.

Att kraven på begåvning sänks oroar dock inte Stefan Anell, psykolog vid rekryteringsmyndigheten, som sköter antagningen till polisutbildningen. Han säger till Ekot att förändringen inte kommer att göra så stor skillnad.

– Det innebär att man ligger lite lägre när det den teoretiska förmågan eller allmänna problemlösningsförmågan, säger Stefan Annell. Men då är det här bara en av flera delar vi tittar på i urvalet till polisutbildningen. Där har vi haft med betyg till exempel, hur man klarat sig i skolan tidigare. Vi tittar mycket på den psykiska stabiliteten, den sociala förmågan liksom den fysiska förmågan. Så den här skillnaden får inte så jättestort genomslag.