ALMEDALEN.

2018-07-08 10:14
  • Christer Mattsson Bild: Johan Wingborg
    Christer Mattsson
  • Ingrid Helmius tror att det är svårt att förbjuda nazistiska organisationer. Bild: Privat
    Ingrid Helmius tror att det är svårt att förbjuda nazistiska organisationer.

Går det att förbjuda NMR?

NMR sätter skräck i Alme­dalen och röster höjs på flera håll för att på något sätt införa förbud mot organisationen eller mot att vara aktiv i den. Men lagen ändras inte i en handvändning och ett förbud riskerar krocka med grund­lagarna, menar rättsforskaren Ingrid Helmius.

– Ska man inskränka för­eningsfriheten ställs väldigt höga krav. Det kan bli problematiskt.

Efter att NMR stört, hotat och misshandlat under Almedalsveckan är nu samtliga riksdagspartier förutom Vänsterpartiet öppna för att diskutera förbud mot deltagande i våldsbejakande organisationer. Förslaget fördes fram av Ulf Kristersson och Gunnar Strömmer förra helgen och har efter det välkomnats från flera håll.
”Ett sådant förbud måste vara tydligt avgränsat och bör endast omfatta aktivt deltagande i organisationer eller grupperingar som begår allvarliga brott. Det kan till exempel röra sig om våldsbrott eller grova hot”, skriver de båda på SvD:s debattsida.

”En lovande tanke”

Christer Mattsson, föreståndare på Göteborgs universitets Segerstedtinstitutet, har fått regeringens uppdrag att motverka våldsbejakande extremism. Han ser positivt på Moderaternas förslag.

– Jag tycker att förslaget som Ulf Kristersson har lagt fram om att kriminalisera medverkan och deltagande i våldsut­övande och extremistiska organisationer är en lovande tanke som bör utredas. När NMR agerar så lägger de sig för det mesta – nästan alltid – under gränsen. Men de går regelbundet över gränsen också, och det är en medveten strategi, säger Christer Mattsson.

Ingrid Helmius som är doktor i offentlig rätt vid Uppsala universitet tror dock att det kan bli svårt att utforma lagstiftning baserad på förslaget.

– När det handlar om brott som berör själva sammanslutningen måste man utgå från regeringsformen. Sådan här lagstiftning måste rättfärdigas och argumenteras för tydligare än annan för att få igenom, säger hon.

Reglerar föreningsfrihet

Regeringsformen reglerar för­eningsfriheten som är en grundlagsskyddad rättighet. I lagen står att den endast får begränsas för "sammanslutningar vilkas verksamhet är av militär eller liknande natur eller innebär förföljelse av en folkgrupp på grund av etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande". Redan i dag finns en sådan inskränkande lag. ”Olovlig kårverksamhet” förbjuder medlemskap och stöd till organisationer som har karaktären av militär styrka eller riskerar utvecklas till sådan. Ingen har dock åtalats sedan 1950-talet.
– Det har att göra med att det är så smalt formulerat, säger Ingrid Helmius.

Samma krav skulle ställas på ny lagstiftning. Ett förbud mot deltagande i våldsbejakande organisationer behöver vara mer strikt definierat och avgränsat än ”vanliga” lagar som inte inkräktar på grundlagsskyddade rättigheter.  Det räcker alltså inte att i bred mening hänvisa till att en organisation, likt NMR, är uttalat nazistisk och antidemokratisk med medlemmar dömda för grova våldsbrott.

– Lagstiftningen måste vara tydlig och förutsägbar för att en domstol ska kunna döma. Dels är det en rättighetsinskränkande lag och redan där tror jag som sagt att det blir problem. Sedan handlar det om definitionen av ”våldsbejakande extremism”. Vad räknas som våldsbejakande och vad räknas som extremism? Det återstår att se.

Vanlig missuppfattning

Ingrid Helmius påpekar att det är en missuppfattning att polisen redan i dag skulle kunna ingripa hårdare mot NMR genom att använda sig av regeringsformens formuleringar om begränsningar av föreningsfriheten.

– Det kan man inte. Det grundlagen säger är att lagstiftaren har möjligheten att införa ett brott. Men polisen kan inte stödja sig på grundlagen vid ett ingripande utan måste stödja sig på de lagar som kriminaliserar ett beteende. Det är två skilda saker. Formuleringen i regeringsformen handlar alltså om normgivning, vem som har rätt utfärda regler om vad som är kriminaliserat och inte.

Lagstiftningen räcker

Enligt Ingrid Helmius är lagstiftningen som finns i dag tillräcklig för att komma åt de fall då NMR går över gränsen. Hon nämner misshandel, olaga hot och ofredande som exempel.  
– Jag tror dagens lagar är adekvata. Men något som diskuterats mycket är demonstrationstillstånd och där tror jag det finns mer att undersöka för polis och domstol. Enda sättet att vägra ansökan är om det kan bli problem med ordning och säkerhet, men det beror ju på vad man lägger in i de rekvisiten. Där finns utrymme att göra mer.

Ingrid Helmius säger att hon avskyr NMR lika mycket som någon annan, men uppmanar till försiktighet med ny lagstiftning.

– Visserligen kan jag förstå lockelsen i att kriminalisera men om man lämnar över makten till staten att bestämma vilka åsikter man får ha i för stor utsträckning, lämnar vi också över en helt annan makt åt regering och riksdag. De får möjligheten att ge ord och vad man får uttrycka ett värde. Jag tror inte man ska ge det till lagstiftaren.

Läs vidare på nästa sida: Så tycker partierna om nazistförbud

DIGITAL PRENUMERATION

FÖRSTA MÅNADEN GRATIS!

Läs alla artiklar från Dagens ETC utan kostnad första månaden. Därefter är priset 199 kronor/månad. Ingen bindningstid. Du får dessutom Dagens ETC direkt till din mejl, alla dagar i veckan. Beställ för att läsa direkt.

Genom att klicka på ”Beställ” godkänner du prenumerationsvillkoren och samtycker till att ETC-företagen hanterar dina personuppgifter

Föreningsfriheten
• Föreningsfrihet garanteras i Regeringsformen i grundlagen som instiftades 1974. Innebär att alla medborgare har rätt att bilda och tillhöra organisationer utan inblandning från andra aktörer.
• Kan inskränkas enligt enligt 2 kap 24§. Ordagrant lyder paragrafen: ”Föreningsfriheten får begränsas endast när det gäller sammanslutningar vilkas verksamhet är av militär eller liknande natur eller innebär förföljelse av en folkgrupp på grund av etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande.”

Olovlig kårverksamhet
• Högmålsbrott reglerat i brottsbalken. Innebär att det är förbjudet att bilda eller delta i en sammanslutning som utgör eller kan utvecklas till en olaglig militär styrka eller polisstyrka. Lagen förbjuder även att någon upplåter mark eller ger finansiellt stöd till en sådan sammanslutning.
• Instiftades 1934 då flera nazistiska och kommunistiska organisationer hade sina egna skyddskårer. Lagen har knappt används, endast tre rättsfall är kända och senast någon åtalades var på 1950-talet.

Hets mot folkgrupp
• Innebär att det är förbjudet att offent­ligt sprida uttalanden som hotar eller uttrycker missaktning för en folkgrupp.
• Definierar inte rent konkret vad som är att betrakta som hets mot folkgrupp utan detta görs genom domstolsprejudikat. Hitlerhälsning och hakkors är exempel på sådant som domstolar bedömt som hets mot folkgrupp.
• Regeringen tillsatte nyligen en utredning om hur lagen kan ändras för att omfatta fler uttryck, som exempelvis NMR:s så kallade Tyr-runa som i dag inte omfattas av hets mot folkgrupp.