Sabbad utsikt, buller och oro för naturen. Vindkraftsbyggen väcker motstånd hos de närboende när vindkraftbolagen vill bygga. Och kommunerna lyssnar. Bara en femtedel av de vindkraftsprojekt som landets kommunfullmäktigeförsamlingar tog ställning till 2021 fick grönt ljus. Resten stoppades.
Så lär det fortsätta, enligt Ulrika Liljeberg. Hon – som numera också är centerpartistisk riksdagsledamot – har på regeringens uppdrag utrett hur kommunernas motiv att säga ja till vindkraften ska öka. Hennes slutsats är att enda sättet är att kommunerna får skatteintäkter från vindkraftsbolagen eller ersätts ekonomiskt av staten.
Men det fick Ulrika Liljeberg inte föreslå. Det satte regeringen stopp för när de tillträdde genom att lägga fram tilläggsdirektiv som slår fast att vindkraftsbolagen ska stå för notan. Skattepengar ska inte användas för att göra kommunerna mer villiga att säga ja.
Utredningen föreslår att den som äger en bostad i närheten av vindkraftparkerna ska få vara med och ta dela intäkterna med vindkraftsbolagen. Dessutom ska kommuner kunna ställa som villkor att vindkraftsbolagens intäkter ska bidra till lokalsamhället, exempelvis genom stöd till föreningsliv.
Gnälliga grannar
Dessa förslag kan öka acceptansen bland de närboende, vilket i förlängningen också kan göra kommuner mer positiva, menar Ulrika Liljeberg. Men alltså inte i tillräcklig utsträckning. Förslagen förändrar inte heller förutsättningarna för den havsbaserade vindkraft som också mött motstånd i många kommuner.
– Det vi föreslagit är nödvändigt. Men det kommer inte att vara tillräckligt för att bygga ut i den takt vi och andra bedömer behövs, säger Ulrika Liljeberg.
Klimatminister Romina Pourmokhtari (L) säger sig se fram emot remissinsatsernas syn på i vilken mån Ulrika Liljeberg har rätt i att förslagen inte räcker.
Varför var det så viktigt att hindra utredaren från att föreslå beskattning?
– För oss är det viktigt att vi bygger ett energisystem som står på egna ben, säger Romina Pourmokhtari.
Hon säger att hon vill titta på olika alternativ för att öka kommunernas intresse för vindkraften, men att hon tror att utredningens förslag om ersättning till de närboende kan bli betydelsefulla.
– Det är intressant, just eftersom de närboende oftast är mest kritiska till vindkraftsbyggen, säger Romina Pourmokhtari.
Verkligheten på sin sida
I början av 2024 ska en proposition ligga på riksdagens bord, enligt klimatministern. Fram till dess lär den politiska dragkampen om vindkraften fortsätta. Regeringens samarbetspartner Sverigedemokraterna vill helst inte se någon vindkraftsutbyggnad. I en intervju med Aftonbladet på torsdagen sa SD-ledaren Jimmie Åkesson att han vill stoppa storskalig vindkraftsutbyggnad.
Vad talar för att ni får stöd för förslag som ökar takten i vindkraftsutbyggnaden?
– Det står i Tidöavtalet, säger Romina Pourmokhtari.
I Tidöavtalet står att vindkraften har en viktig roll i energimixen och att alla kraftslag ska bära sina egna kostnader. Det var också i Tidöavtalet som det sattes på pränt att Ulrika Liljebergs utredning skulle få tilläggsdirektiv som innebär att det är vindkraftsbolagen som ska stå för ersättning till kommunerna. Utöver det finns inga förslag som syftar till att skynda på vindkraftsutbyggnaden i Tidöavtalet.
Romina Pourmokhtari menar att Liberalerna har verkligheten på sin sida i dragkampen med SD om vindkraften.
– Vi har höga elräkningar och ett näringsliv som skriker efter mer el för att vi ska kunna ställa om och vara konkurrenskraftigt i en framtida ekonomi. Om man inte ska bygga ut vindkraften, hur ska man få ihop energisystemet?
