Forskare: ”Ingen vet riktigt vad den betyder”

I somras lämnade den så kallade tillitsdelegationen över sitt huvudbetänkande till regeringen. Det innehåller förslag på hur offentlig sektor kan arbeta mer tillitsbaserat. Civilminister Ardalan Shekarabi som drivit reformen välkomnade förslagen.

– Välfärdens proffs måste få vara proffs och då måste vi sätta stopp för övertron på New Public Management och i stället börja styra med tillit till personalen, sa han i ett uttalande.

Inga stora förändringar

Men några stora förändringar kommer förmodligen inte att ske inom de närmaste åren, menar Göran Sundström, professor i statsvetenskap vid Stockholms universitet.

– Tillitsreformen är ganska vag, ingen vet riktigt vad den betyder, säger Göran Sundström.

– Jag tror inte det kommer hända något väsentligt och det beror mycket på att tillitsdelegationen inriktat sig på kultur och ledarskap. De pratar i termer av att det främst handlar om att förändra chefskap och få cheferna att agera annorlunda. Jag menar att det måste till strukturella förändringar. Man måste in och ändra förordningar som styr sådant som budget, redovisning och så vidare.

30 år på nacken

Embryot till New Public Management såddes 1988 då riksdagen klubbade igenom ett förslag om ökad resultatstyrning för myndigheter. Göran Sundström menar att grundtanken var sund och att det inte är något fel i att kontrollera så att myndigheter uppfyller sina mål.

– Det är ingen som vill gå tillbaka till regleringen på 1950- och 60-talen. Det är alldeles nödvändigt att delegera saker till myndigheter och fokusera på resultat men det kan göras på olika sätt. Jag menar att det gått för långt åt teknifierade system. Visst, man kan följa upp en människa varje kvart men man kan också göra en mer kvalitativ utvärdering en gång i halvåret.