Dousa: ”Vi kommer inte återgå till enprocentsmålet”

Över 300 miljoner människor är i behov av akut humanitärt stöd och vi ser ett rekordstort antal konflikter i världen, samtidigt som USA:s president Donald Trump kraftig skär ner på boståndet. 

Det är bakgrunden till att Sveriges regering på måndagen presentar ett paket på 2,74 miljarder kronor i humanitärt bistånd för 2026. 

Regeringens främsta prioritering är stödet till Ukraina, som ökat kraftigt. 

– Samtidigt har vi konsekvent värnat det humanitära biståndet, säger Benjamin Dousa. 

Samtidigt har Sverige skurit ner den totala biståndsbudgeten kraftigt, och minskat stödet till Sida med 20 procent för 2026. 

Det är framförallt stödet till utvecklingsbiståndet som skärs ned. 

– Vi driver igenom största omläggningen av svenskt bistånd någonsin, säger Benjamin Dousa. 

Varför prioriterar ni inte utvecklingsbiståndet lika mycket när forskning och expertis menar att det är viktigast för det förebyggande arbetet? 

– Därför att man inte kan prioritera allt. Om vi både ska värna det viktiga humanitära livräddande arbetet som bokstavligt talat varje dag nu räddar människoliv. Och vi dessutom har nästan dubblerat biståndet till Ukraina så måste pengarna tas någonstans ifrån. Prioriterar man allting så prioriterar man i slutändan ingenting. Men även på utvecklingssidan är vi fortsatt mycket mycket stora givare globalt sett, om man jämför med andra länder, säger Dousa till Dagens ETC. 

Att ni fasat ut biståndet och lagt ner svenska ambassader i en rad länder  har öppnat för att Ryssland och Kina har klivit in och tagit mark i flera av de länderna istället. Hur ser du på den utvecklingen?

– Den största risken är ju den vi ser i Ukraina. Att Ryssland bokstavligt talat tar annans mark. Det är klart att jag hade gärna varit stor internationell givare till alla världens fattiga länder. Men vår granne behöver akut hjälp just nu och då måste vi göra vad vi kan. Där finns det ett nationellt svenskt säkerhetsintresse också, säger Benjamin Dousa och fortsätter: 

– Det var inte med stor glädje som vi fattade de utfasningsbesluten och omprioriteringarna. Det kommer påverka människors liv. Det är klart att en del projekt som vi kanske aldrig borde ha gjort försvinner, men också projekt och insatser som faktiskt har varit väldigt bra och givande, som också fick också följa med, för att vi måste prioritera Ukraina, vår granne. 

Finansminister Elisabeth Svantesson har flera gånger nämnt att minskat bistånd är tänkbatt för att finansiera andra satsningar. Kommer regeringen fortsätta skära i biståndet? 

– Det beror ju på vem som vinner valet. 

Om ni vinner valet? 

– Även då kommer det vara förhandlingar. Det är just nu bara två partier i riksdagen (M och SD, reds anm) som inte vill lägga mer pengar på biståndet. Alla andra partier vill ju på sikt gå tillbaka till enprocentsmålet. Då saknas det 25 miljarder till 2028. Och det kommer vi aldrig gå med på, att det ska bli en så stor uppräkning, säger Benjamin Dousa. 

Han tillägger: 

– Alla partier sitter just nu och räknar på vallöften. För oss är det viktigt att vi har stabila statsfinanser och att stora reformer också finansieras. Men vi återkommer till den frågan.