Hälsa.

2016-05-06 12:00
Ritalin från Novartis, medicin som bland annat skrivs ut vid behandling av ADHD. Bild: Nora Lorek/TT
Ritalin från Novartis, medicin som bland annat skrivs ut vid behandling av ADHD.

Fördubbling av adhd-medicin på fem år

Förra året fick över 90 000 personer adhd-medicin. Det är fler än någonsin, och en ökning med 100 procent jämfört med för fem år sedan. Men skillnaderna mellan olika län är stora – i Gotlands län skrivs det ut dubbelt så mycket medicin som i Västernorrland och Skåne.

Vill du fortsätta läsa?

Bli prenumerant på !
Om du redan är det loggar du in här.

Betala per vecka

Från

39 kr

Beställ här!

Prenumerera och betala per vecka. Avsluta när du vill.

Betala per månad

Från

139 kr

Beställ här!

Prenumerera och betala per månad. Avsluta när du vill.

Sverige är ett av de länder som sett till befolkningsstorlek skriver ut mest adhd-medicin i världen. Sedan diagnosen började ställas för ungefär 20 år sedan har medicineringen ökat för varje år. Och nya siffror från Socialstyrelsen visar att trenden fortsatte även förra året – då fick drygt 93 000 människor adhd-medicin. Det är dubbelt så många som för fem år sedan. I samma takt ökar också antalet recept. Peter Salmi, utredare på Socialstyrelsen menar att det beror på att fler får diagnos.

– Andelen med adhd i befolkningen varken ökar eller minskar, utan det är sannolikt ganska konstant. Men antalet nya användare av adhd-medicin blir fler för varje år, och tillsammans med de redan befintliga gör det att andelen som får adhd-medicin blir högre, säger han.

Skillnader i vård

Oavsett åldersgrupp ser trenden ut på ungefär samma sätt – medicineringen ökar. Och precis som tidigare skrivs allra flest mediciner ut till pojkar mellan 10 och 14 år. I den åldersgruppen får drygt fem procent adhd-medicin.

– Det motsvarar ganska väl andelen som har adhd. I skolåldern ligger det på runt fem procent av alla barn, säger Peter Salmi.

Men i vissa län är det betydligt fler än så som får adhd-medicin. I Gotlands län medicineras nästan var tionde pojke i åldern 10 till 14 år. I Västernorrlands län är andelen hälften så stor.

Peter Salmi menar att det inte finns någon bra förklaring till skillnaderna.

– Vi vet inte riktigt vad det beror på. Det kan vara så att det faktiskt är vanligare med adhd i vissa län. Till exempel vet vi att det finns ett visst samband med socioekonomisk bakgrund och adhd, säger han.

Att det skulle handla om överdiagnostisering när nästan var tionde pojke får medicinering, som på Gotland, tror han inte.

– Det är i och för sig svårt att kontrollera, men vi utgår från att professionen utreder varje barn noga.

Björn Kadesjö, överläkare som också har skrivit en bok om barn och adhd, menar att skillnaderna till stor del beror på att vissa landsting har kommit längre i uppbyggandet av insatser.

– I vissa landsting är stödinsatserna väl uppbyggda, med mottagningar som fungerar bra. I andra landsting fungerar det tyvärr sämre och det kan ta längre tid att få en adhd-utredning. Ur patientens perspektiv är det olyckligt, säger han.

Krävs mer än medicin

Inte heller Björn Kadesjö tror att den höga medicineringen i Sverige måste betyda att medicin skrivs ut till sådana som egentligen inte hade behövt medicinering, men däremot tror han att det finns andra brister i insatserna till den som har adhd.

– Är vården flitig och aktiv när det gäller att identifiera vilka som har adhd gäller det också att kunna erbjuda hjälp. Det räcker inte med medicinering. Vårdapparaten är ibland bristfällig när det gäller individuella insatser som kan underlägga livet för den med adhd, säger han.

Björn Kadesjö menar till exempel att en anpassad skolmiljö kan vara lika viktig som medicinering.

– Även om medicin behövs så behöver det också finnas god förståelse för skolsituationer, att miljön runt barnet underlättar för utvecklingen och inlärningen, att det inte är för stökigt, till exempel.

Han menar också att det är viktigt att det sätts en diagnos så tidigt som möjligt. I de flesta fall borde diagnostisering kunna ske redan i lågstadieåldern.

– Det är ofta när barn känner sig missförstådda som det blir problem, och som en följd av de problemen sätter man igång en utredning. Är man mer observant i barnets tidiga skolgång kan den negativa spiralen undvikas.

Adhd

Adhd är en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Symptomen varierar, men vanligt är bland annat koncentrationssvårigheter, bristande impulskontroll, överaktivitet, trötthet och kreativitet.

Behandlas efter diagnos med beteendeterapi och medicinering. En vanlig medicin är det centralstimulerande medlet metyldfendiat. Även amfetamin används.

Stora skillnader mellan länen

I Gotlands län får 8,2 procent av alla pojkar mellan 10 och 14 år adhd-medicin, och det skrivs ut 563 recept per 1 000 invånare i den åldern.

Det är dubbelt så många som i Västernorrlands län, där 4,6 procent av pojkar mellan 10 och 14 år får medicin.

Antal personer med minst ett uttag av adhd-läkemedel:

2006: 14 859

2009: 36 235

2012: 66 180

2015: 93 324

Län med minst och

mest adhd-recept

(antal recept per 1 000 invånare)

Mest

Gotlands län: 124

Gävleborgs län: 105

Hallands län: 104

Minst

Västernorrlands län: 62

Jämtlands län: 64

Skåne län: 64