Frågan är känslig – och anledningen är förstås de höga dödstalen. Sverige valde ett annat sätt att hantera coronapandemin än många andra länder. Istället för att stänga ner hela samhället, stänga skolorna och tvinga folk att stanna hemma valde man frihet under ansvar – att utfärda strikta rekommendationer om att hålla avstånd och att tvätta händerna. Större folksamlingar förbjöds och restriktioner av många verksamheter infördes.
Det var Folkhälsomyndigheten, FHM, som fick i uppdrag att formulera den svenska strategin. En hörnsten i den var att de äldre skulle skyddas. Det har uppenbarligen inte lyckats.
FHM: Vi har inte mandat
På Folkhälsomyndigheten slår man fast att äldrevården inte var deras ansvarsområde. Den skulle regleras av Socialstyrelsen, inspekteras av IVO, Inspektionen för vård och omsorg, och utföras av kommunerna.
Malin Grape, enhetschef på FHM, säger:
– Det har funnits en medvetenhet om bristerna i äldreomsorgen, men vi har inte mandat att arbeta med detta.
Det är inte konstigt att så många av de avlidna fanns inom äldrevården, där de sköraste och mest utsatta människorna finns i alla länder. Men borde inte Folkhälsomyndigheten haft ett ansvar att göra en bedömning om äldreomsorgen verkligen kunde skydda de äldre, eftersom detta var en av hörnstenarna i den svenska strategin?
I alla länder har de över 70 år drabbats hårdast av covid-19, det är något som oavsett åtgärder är ett faktum. I runda tal handlar det om att omkring 90 procent av de avlidna är över 70 år. Skillnaden ligger i hur stort antalet som avlidit är. I Belgien, Spanien, Italien, Frankrike, USA och Storbritannien har man liknande dödstal som i Sverige, men i våra grannländer är siffrorna mycket lägre.
”Smittspridningen avgörande”
På Sveriges Kommuner och Regioner, SKR, som företräder Sveriges kommuner har man valt att inte tala i onödan om antalet döda inom äldrevården. När SKR i slutet av juni höll en presskonferens fokuserade man på att andelen avlidna över 70 år och de som fanns inom äldrevården var i stort densamma när man jämförde de nordiska länderna:
– En jämförelse med de nordiska grannländerna visar att andelen avlidna som är 70 år och äldre är i stort sett identisk med hur det ser ut i Sverige, sa Emma Spak, sektionschef på sektionen för hälso- och sjukvård på SKR, på pressträffen.
Att många gånger fler hade avlidit i Sverige än i Norge, Danmark och Finland förklarades med att smittspridningen i stort i landet var det mest avgörande.
Andra menade att det bara var bortförklaringar.
– Det handlar i mycket hög grad om den låga medicinska kvaliteten på de särskilda boendena i Sverige, säger Yngve Gustafson, professor i geriatrik vid Umeå universitet. När covid-19 drabbade äldreboendena handlade många i panik och tillgrep rutinmässigt palliativa läkemedelsordinationer.
– Redan från början var situationen mycket dålig. Den hygieniska standarden var låg, många äldre var undernärda och hade på grund av det ett nedsatt immunsystem. Ett exempel på det är att en vanlig influensavaccinering inte ger något skydd till många på äldreboenden. Dessutom fanns inte medicinsk kompetens utan många gamla fick dö utan insatser om de smittades av covid-19.
Att få palliativ vård innebär att patienten ges lindrande vård i livets slutskede, en vård som inte angriper sjukdomen och är botande.
– Om man ger morfin palliativt för att dämpa symptomen till en människa med andningsproblem innebär det en säker död, trots att man många gånger skulle kunna bota patienten med andra, i grunden enkla behandlingar, menar Yngve Gustafson.
Olika på olika boenden
Yngve Gustafson tror inte på att samhällsspridningen av covid-19 är den mest avgörande anledningen till de höga svenska dödstalen.
I Sverige är dödstalen inom särskilda boenden högst i de områden och regioner som är mest utsatta för smittan. Men när Inspektionen för vård och omsorg, IVO, nu gör sina granskningar av de äldreboenden som haft högst dödstal kan man konstatera att situationen för olika äldreboenden inom samma områden är mycket olika. Vissa har lyckats hålla nere sina siffror, medan andra haft mycket höga dödstal.
Det tyder på att situationen på det enskilda boendet har en stor betydelse för antalet dödsfall.
Greger Bengtsson, samordnare på SKR, säger inte idag att smittspridningen i samhället utanför boendet är avgörande för antalet dödsfall på ett särskilt boende, det som SKR:s ordförande Anders Knape (M) och Emma Spak slog fast för en månad sedan.
– Jag vet banne mig inte. IVO tittar på det nu, men om det avgörande är smittspridningen inom närområdet och tillfälligheter eller situationen på ett boende är svårt att säga – men det är något vi verkligen vill veta. Min uppfattning är dock att smittspridningen på äldreboenden är kopplad till smittspridningen i samhället, men sedan är det olika grad av smitta på olika boenden.
Intervjuundersökning
På Folkhälsomyndigheten ser man också skillnaden i den medicinska kvaliteten inom äldrevården som ett problem.
– Det finns skillnad mellan de med hög kompetens och de som inte haft några förberedelser, säger enhetschef Malin Grape.
Det handlar om två delar, först hur och när smittan kommer in på boendet och sedan hur boendet klarar av smittspridningen och att hantera situationen.
– Den intervjuundersökning vi gjort bland boende och personal på boenden i Sörmland visar också preliminärt på skillnader mellan de olika enheterna. I dag är situationen också sådan att den som tas in på ett särskilt boende är mycket sjuk och utsatt.
Malin Grape nämner också arbetsvillkoren för personalen, bristen på skyddsutrustning, den vårdhygieniska kompetensen och de olika uppläggen som faktorer.
I början på 1980-talet försvann möjligheterna för de särskilda boendena att ha kommunalanställda läkare knutna till boenden i och med den nya socialtjänstlagen. De på boenden skulle omfattas av samma sjukvård, då i landstingens regi, som andra bosatta i området. Efter det fick äldrevården klara sig med läkare som togs in på konsultbasis.
Måste höja kompetensen
– Jag var själv kommunalanställd läkare men i och med den nya lagen avskedades jag och blev konsult vid landstinget. Det var inte bara att vi sades upp utan min medverkan i personalens vidareutbildning blev också lidande, berättar Yngve Gustafson.
Att den medicinska kompetensen måste höjas i den svenska äldrevården verkar alla vara eniga om idag. Greger Bengtsson på SKR:
– En högre kompetens behövs både på boendena och inom hemsjukvården. Vi behöver också en förstärkt läkarmedverkan. Det har gjorts flera statliga utredningar om läkarnas roll på särskilda boenden, men de har avvisat att läkare skulle anställas. I utredningarna har skälen mot bland annat varit att det är problem att få läkare på plats – i Stockholm skulle det inte vara problem men i till exempel inre Norrland skulle det vara mycket svårt.
Jämför man Sverige och Norge så är skillnaden mellan antalet sjuksköterskor på äldreboendena slående. I Norge är var femte inom personalen utbildade sjuksköterskor, medan det i Sverige handlar mellan var femtonde och var tjugonde. Sjuksköterskorna i Sverige är också i hög grad administrativa och sysslar inte med direkt vård.
Leva livet fram till döden
– Nu måste man planera för framtiden. Den medicinska kompetensen måste höjas, läkare bör vara knutna till boendena och det bör finnas sjuksköterskor på golvet, säger Malin Grape på FHM.
Sedan ädelreformen infördes i början på 80-talet har antalet platser på äldreboenden minskat kraftigt. Bara sedan år 2000 har cirka 30 procent av platserna försvunnit. Om man ska uthålligt höja kvaliteten på äldreboenden så kommer det att kosta pengar.
– Vi ska inte glömma att syftet med de reformer som genomförts har varit att se till att även äldre ska kunna leva livet ända fram till döden. Det gäller att få in liv och sociala situationer i äldreboenden och inte gå tillbaka till gamla tiders långvård, säger Greger Bengtsson.
För att uppnå det resultatet måste kvaliteten på äldreboendena förbättras, samtidigt som tillgängligheten ökar. Det kommer att resultera i en kraftigt höjd kostnad – som blir svår att klara för många kommuner. Antagligen måste staten gå in med klara föreskrifter och finansiering om det ska bli någon hållbar förändring.
