Förskolan Hammarhajen i Hammarby sjöstad, Stockholm, erbjuder trötta föräldrar en take away-påse med middagsmat vid hämtning. Måltiderna finns att beskåda på förskolans Instagramkonto.
I Falun har koncernens tre förskolor slalom-profil. Här kan föräldrar köpa hem matlådor och hemmagjord granola.
Bor du i Staffanstorp eller Lund kan du som förälder ”få egentid” genom att låna hem förskolepersonal som barnvakter. Många av Norlandias förskolor erbjuder ”familjetjänster”, ett slags plusmeny för att ”underlätta våra småbarnsfamiljers vardag”. Det handlar om barnpassning, måltidslådor och frukostpåse med nybryggt kaffe och fralla.
Plus för erfarenhet av barn
I Storstockholm har Norlandia i nuläget 36 förskolor, 15 av dem i Stockholms kommun. En knapp tredjedel, 29 procent, av Norlandias anställda i Stockholm är utbildade förskollärare. Snittet för landets förskolor är drygt 40 procent.
Även bemanningsmässigt ligger Norlandia dåligt till. I Stockholms stad går det i snitt 4,9 barn per personal på förskolorna. För Norlandias 15 förskolor är siffran sex barn per anställd. På Norlandias förskolor över hela landet är siffran ännu högre – i snitt 6,2 barn per anställd. Snittet för hela landet är 5,1 barn per heltidstjänst både för fristående och kommunala förskolor.
Den fria etableringsrätten gör att vinstdrivande koncerner som Norlandia kan köpa upp och etablera nya förskolor i kommunerna. Det är lätt att få lönsamhet eftersom reglerna för förskolornas verksamhet är ospecifika. Det finns inga tvingande lagar kring personaltäthet eller förskolegårdar.
– De här bolagen tjänar pengar på att snåla på lokaler och gårdar för barnen. De har också både lägre andel behöriga förskolelärare och lägre andel utbildade barnskötare. Ändå får de samma ersättning per barn som kommunala förskolor, säger Johan Enfeldt, som är ledarskribent på Dagens Arena och utredare för Kommunal.
Tittar man på Norlandias platsannonser för vikarier framgår det tydligt att utbildning inte är ett krav. Det står att det är ett plus om de sökande har erfarenhet av barn, eller vill ”prova på förskolans värld”. I en platsannons för en timvikarie i Farsta står det att du ska vara ”positivt inställd, flexibel och glad”.
För vissa tjänster handlar det om barnpassning i hemmet. Den anställda ska då kunna arbeta både i privata hem och i koncernens förskolor. Kravet är att man ska ha fyllt 17 och gilla att ”hitta på roliga saker” med barnen.
Socialt tryck
Konceptet där vanlig omsorg säljs tillsammans med extratjänster är något som vi kommer att få se mer av, tror Johan Enfeldt.
– Det här är verksamheter som använder en grundplåt med skattefinansiering som en bas för att sedan bygga en renodlad kommersiell verksamhet på den.
Han säger att den här typen av plustjänster redan finns i hemtjänsten. De äldre har sina beviljade hemtjänsttimmar och kan sedan beställa mer tjänster av det privata företaget med pengar ur den egna plånboken.
En farhåga han har med att förskolor säljer barnvaktstjänster är att om färre har behov att lämna tidigt och hämta sent kan förskolorna korta sina öppettider. Det gör det svårare för de föräldrar som behöver längre öppettider och som då kan känna sig tvingade att köpa tjänster i stället.
– Det här måste kommunerna vara stenhårda med att inte tillåta, säger Johan Enfeldt.
I den politiska debatten har förskolan på senare tid lyfts fram som ett verktyg för att lösa problem med integration och utanförskapsområden. För några veckor sedan föreslog Liberalerna språktest och speciella språkförskolor för landets tvååringar.
Johan Enfeldt säger att den marknadsanpassade förskolan gör att politikerna och kommunerna har ganska liten möjlighet att styra över verksamheten överhuvudtaget.
– Att barn som inte pratar svenska ska få gå i förskolor med förskollärare som är riktigt bra på svenska förutsätter att kommunen kan planera vilka barn som ska gå i vilka förskolor och vilken personal som finns där. När det gäller de fristående förskolorna kan kommunen inte påverka personalsammansättningen. Förskolan går inte att styra på det sättet.
Inte rätt kollektivavtal
Norlandia-koncernens förskolor verkar ha undgått fackförbundet Kommunal. När Dagens ETC pratar med en av förbundets ombudsmän känner han inte till koncernens verksamhet. Inte heller fackets sektioner ute i landet verkar känna till dem. Men ombudsmannen Per Svensson blir engagerad.
– Jag blir nyfiken! Nu håller jag på att rota i det här. Det här med nanny-tjänster faller ju inte inom kollektivavtalets verksamhetsområde. Det krävs två olika kollektivavtal, ett för nanny-verksamheten och ett för skolverksamheten, säger han.
Norlandia ägs av Norges största välfärdsentreprenörer, bröderna Roger och Kristian Adolfsen. De började med att starta hotell och skidanläggningar i Norge och riktade sedan in sig på olika välfärdstjänster som förskolor, asylhem, assistans och vårdboenden. I Sverige verkar Norlandia hittills i det dolda. Få känner till koncernen som snabbt köpt upp förskolor och vårdboenden.
– Vi gillar egentligen inte att synas, säger Kristian Adolfsen till Svenska Dagbladet 2018, i en av få svenska intervjuer.
Men deras företag påverkar allt fler svenska föräldrar. Förskolorna har blivit den största verksamheten i koncernen. I Sverige har de 86 förskolor och expanderar i rasande takt. Målet är att ha hundra förskolor redan 2024. ”Det här är som en sport för oss”, säger de norska bröderna till Dagens Industri.
Inte oroliga inför valet
I Adolfsen-brödernas hemland Norge har politiken täppt till möjligheterna att tjäna pengar på det här sättet. 2018 blev det lag på att det max får vara tre barn per personal i småbarnsgrupperna. Det har också gjort att de som gett sig in i välfärden för att tjäna pengar ganska snabbt har dragit sig ur. Och pressade av Socialistisk Venstreparti kikar nu Arbeiderpartiet på ett vinstförbud i välfärden.
Det fick Kristian Adolfsen att kritisera den norska statsministern Jonas Gahr Støre.
– Han sår split i folket genom att skilja på de han kallar vanligt folk och de han kallar rika, sa han till norska Finansavisen i augusti.
När det gäller Sverige sa bröderna Adolfsen inför förra valet att de inte oroar sig för den svenska regeringens hot om att stoppa vinsterna i välfärden.
– Vi tror inte att det är politiskt möjligt att besluta om så tuffa regler. Då kommer ingen att vilja driva sådana företag och det skulle skapa stora problem för samhället, sa de till Svenska Dagbladet.
Inte heller inför det här valet verkar bröderna vara oroliga för det politiska läget i Sverige. Deras expansion inom förskolan och omsorgen fortsätter i lika snabb takt.
