Hoppa till innehållet

Inrikes

Flexkontoren har kommit för att stanna

I ett påkostat projekt skulle Malmö högskolas kontorslandskap ändras i grunden. De forskare som flyttades till huset ”Niagara” skulle arbeta i flexkontor, men kaoset lät inte vänta på sig.
I ett påkostat projekt skulle Malmö högskolas kontorslandskap ändras i grunden. De forskare som flyttades till huset ”Niagara” skulle arbeta i flexkontor, men kaoset lät inte vänta på sig. Bild: Bild: Malmö högskola

Dagens ETC.

Öppna kontorslandskap, och främst så kallade flexkontor, har de senaste åren blivit den största flugan på svenska arbetsplatser. De har fått kritik för att vara stressande och koncentrationsstörande, men också hyllats för att matcha framtidens krav på hållbara lösningar.

Flexkontoren och de öppna kontorslandskapen har varit en het fråga på arbetsplatser runt om i Sverige sedan ungefär 2010. Trots att de första tankarna om ett kontorslandskap som inte innehöll bås, utan var friare och ”luftigare” yttrades av amerikanska psykologer redan på 1970-talet dröjde det till 90-talet innan ”flexibla kontor” skapades i Sverige och Finland. Men precis som på 70-talet var idén före tekniken.

Vill du fortsätta läsa?

Bli prenumerant på Dagens ETC!
Om du redan är det loggar du in här .

JUST NU: Prova en vecka utan kostnad

Från
Lås upp alla låsta artiklar en vecka utan kostnad. Ingen bindningstid.

Läs digitalt i 3 mån

Från
Prova 3 månader digitalt till superpris. Ingen bindningstid.

Betala per år

Från
Spara upp till 1 109 kr med en årsprenumeration på Dagens ETC.

Detta ingår:

  • Tidning varje dag i veckan
  • Läs den digitalt när och var du vill
  • Läs låsta artiklar på ETC.se
  • Tillgång till arkivet på sajt och i app
  • Garanterat inga fossila annonser
00:00 / 00:00