Flera studier har visat att tandhälsa och socioekonomi hänger ihop – tandhälsan är sämre hos personer med låg inkomst och låg utbildningsnivå. För att ändra på det tillsatte regeringen för tre år sedan en utredning om hur tandvårdssystemet kan bli bli mer jämlikt och mer resurseffektivt. Nu är utredningen klar, och igår lämnades den över till regeringen.
– Vi ser att tandhälsan fortsätter förbättras på befolkningsnivå i Sverige, men att det samtidigt kvarstår stora skillnader mellan grupper. Tandhälsan i Sverige är fortfarande en klassfråga, säger socialminister Lena Hallengren (S) under en presskonferens.
För att tandhälsan ska bli mer jämlik föreslås bland annat att en fast avgift bör införas för alla vuxna. En tandundersökning där även viss förebyggande tandvård utförs ska kosta 200 kronor. Det istället för att ha det som idag, med ett allmänt tandvårdsbidrag.
– Det allmänna tandvårdsbidraget är att smeta ut pengar på alla, det har visat sig inte ge någon effekt. Vi förelår att den avskaffas och att det införs en individuell riskbedömning, så att den som har störst behov får störst del av de offentliga medlen, säger regeringens särskilda utredare Veronica Palm, under presskonferensen.
Behoven ska styra
Tanken är att alla ska få en individuell tandhälsoplan där det ska fastställas hur ofta man behöver tandvård. Den ska också omfatta alla som är 20 till 23 år. Därmed blir tandvården för dem inte längre gratis. Enligt utredningen bidrar inte gratis tandvård för unga vuxna till ett mer jämlikt tandvårdssystem. Veronica Palm påpekar att behoven av tandvård måste få styra.
– Var och en kallas när vi behöver, ingen ska behöva gå för ofta och alls ska kunna ta sig till tandvården. Då blir resurserna mer jämlikt fördelade.
Utredningen resonerar också kring om det behövs ett högkostnadsskydd inom tandvården, liknande det som finns inom övrig vård. Det skulle i så fall kosta staten mellan 6 och 7 miljarder kronor per år. Om det är värt den kostnaden ger utredningen inte svar på, men konstaterar att det skulle kunna leda till oönskade effekter, som överkonsumtion och prisökningar.
Föreslaget ska nu ut på remiss innan regeringen tar ställning till det.