Hon hade varit och fixat sina naglarna på salong. När hon kom hem på kvällen var sambon arg och ville veta vem som skjutsat henne. Han krävde att få kontrollera meddelandena i hennes telefon eftersom han trodde att hon varit med någon annan.
När de senare gick och lade sig ville han ha sex. Hon skulle upp tidigt och var egentligen inte intresserad, men visste att han skulle bli ännu argare om hon nekade honom.
Han förde in fingrarna i hennes underliv och när han tog ut dem igen förklarade han att han gjort det för att kontrollera om hon varit med någon annan. När de senare hade sex grät hon.
Så berättar kvinnan i förhör om kvällen i januari 2020.
När förhållandet tog slut senare samma år anmälde hon honom för våldtäkt och grov kvinnofridskränkning, för att ha misshandlat och hotat henne vid flera tillfällen. Hennes tidigare sambo, som i dag är 33 år, dömdes till fängelse i ett och ett halvt år för mindre grov våldtäkt och grov kvinnofridskränkning.
Prövar samtycke
Tingsrätten och hovrätten var eniga. Men mannen överklagade domen till Högsta domstolen, HD, som nyligen beviljade prövningstillstånd. I tingsrätten och hovrätten har mannen nekat till att händelsen ägt rum. Hans uppfattning är fortfarande att det inte har hänt, men i överklagandet till HD accepterar han att det är kvinnans version av händelsen som tas upp för prövning.
Försvaret menar att kvinnan gav sitt samtycke till akten och sedan tog tillbaka det.
– Här ställs frågorna om samtycke på sin spets. Hur ska ett samtycke formuleras och hur ska det lämnas i tid? Ofta är det ganska självklara frågor som det inte blir en speciellt stor diskussion om. Men i det här fallet rör det sig om ett tillbakatagande av samtycke, och det tycker vi är principiellt intressant och att Högsta domstolen bör pröva huruvida straffansvar kan föreligga. Min uppfattning är att han ska frikännas, säger mannens advokat Gustaf Kjellberg.
Otrohetskontroll
Riksåklagaren menar att kvinnan överhuvudtaget aldrig lämnade något samtycke. I ett yttrande till HD tidigare i år skriver myndigheten att den sexuella handlingen skett överrumplande för kvinnan. Samt att ex-sambon aldrig frågade om han fick göra kontrollen av hennes underliv och att han insåg att hon inte deltog frivilligt. ”Han måste i vart fall ha insett den mycket höga risken för att målsäganden inte skulle ha gått med på en sådan djupt kränkande behandling om han hade frågat henne i förväg.”
Att HD nu tar upp fallet kommenterar My Hedström, byråchef vid riksåklagaren, så här:
– Vi såg det här som att det inte var något återkallat samtycke som försvaret har gjort gällande, utan det var överhuvudtaget inte något frivilligt i det. Men nu vill HD pröva det här, så då får vi ett avgörande och det är alltid bra, säger My Hedström.
HD menar att mannen har gjort någonting i ett syfte som kvinnan inte har samtyckt till, och nu vill man reda ut om en sådan situation ska bedömas som våldtäkt. Men Riksåklagaren ser det inte så.
– Hon har för husfridens skull ställt upp på att ha sex, men det innebär inte att hon samtycker till en otrohetskontroll, säger My Hedström.
”Solklart fall av brist på samtycke”
Demet Ergun, ordförande för organisationen Fatta, tror på en fällande dom i HD. Om så inte blir fallet behöver samhället reagera, säger hon.
Fatta arbetar för samtycke och drev på lagändringen som trädde i kraft 2018. Men det behövs mer tydlighet på området, menar Demet Ergun.
Hon tycker att det är bra att fallet prövas i högsta instans.
– Det behövs HD-domar som visar på vad som är korrekt och inte. Sen behöver även HD-domarna granskas, för även där finns det väldigt mycket otydlighet och okunnighet i hur man ska döma i sådana här fall. Vi behöver klargörande och framför allt utbildning i alla läger egentligen.
Om han skulle frikännas, vad innebär domen för praxis när det gäller samtycke i framtiden tror du?
– Min förhoppning är att han inte frikänns. Vi från Fatta ser att det är ett solklart fall av att samtycke inte fanns och inte hade inhämtats. Det fanns starka tecken på att hon inte kände sig trygg nog att säga ifrån, vilket visar på att det finns ett hot om våld i själv akten. Sen finns det en risk att HD väljer att frikänna och då tror jag att vi som samhälle behöver ligga på. Skulle han frikännas, då ska vi göra våra röster hörda. För samtycke är en färskvara. Det måste inhämtas och det måste vara helt frivilligt.
Spär på myt
Försvarets resonemang om att kvinnan lämnat samtycke och sedan dragit tillbaka det, spär på myten om att den brottsutsatta ångrar sig och går till attack efteråt, menar hon.
– Man väljer att inte se problematiken i att ett samtycke är en färskvara. Sen kan man förstå att försvaret är i underläge och försöker bita ifrån där det skadat mest, men det är synd för ett sånt här resonemang skadar så många fler. I istället för att erkänna och försöka ta ett kliv in i samtyckeskulturen så spär det på uppfattningen att man egentligen får göra som man vill, och att de som säger ifrån kanske bara har ångrat sig, säger hon.
Just det här fallet är ovanligt för att samtycket gäller syftet med fingerpenetrationen och inte handlingen i sig, men frågan om samtycke som färskvara är återkommande i svenska domstolar, säger Demet Ergun.
– Jag har inte sett ett sånt här fall tidigare, men som helhet är det ju i princip som många andra fall där en individ tar sig frihet att göra något mot någon annan utan samtycke, säger hon.
