Resultatet presenterar de i en rapport. Det visar sig att de 29 procent av hushållen som utgörs av småhus i elområde 3 och elområde 4 med årlig elförbrukning över 10 000 kWh fick dela på 70 procent av stöden. Lägenheter som utgör 51 procent av hushållen fick 15 procent av stöden.
”Är rika och har stora hus”
Att så mycket gick till så få, beror på att stödet helt enkelt utformades så att den som förbrukade mest el fick mest stöd.
– Men de som förbrukar mest är sällan de som behöver mest stöd, säger Tomas Kåberger, professor vid Chalmers tekniska högskola, ledarskribent på Dagens ETC och tidigare generaldirektör för Energimyndigheten.
– Många av de som har högst elanvändning är de som är rika och har stora hus och som kan betala.
Han hade hellre än ett elstöd sett att man byggt ut det sociala skyddsnätet för på så sätt stötta de som behövde det mest.
Där har han visst medhåll från Finanspolitiska rådet, som i rapport om politiken 2023 slog fast att elstödet var för omfattande, och att ”stöd till utsatta hushåll och åtgärder för att förbättra ekonomins tillväxtpotential borde ha prioriterats”.
Men hade inte det tagit mycket längre tid?
– Det tog ändå så lång tid att de som verkligen behövde pengar, de som inte hade att lägga ut, de fick dem inte i tid. Vi som är rika och kunde betala vi hade inget akut behov så för oss blev det en extra bonus i efterhand, men de som verkligen har det ekonomiskt pressat fick stora problem när deras elräkning blev högre.
”Hårresande”
Rapporten från Sigholm förvånar inte, men sätter ljuset på flera punkter gällande elstödet som oppositionen är kritiska mot.
Mikael Damberg, ekonomisk-politisk talesperson för Socialdemokraterna, menar att ett stort problem är att regeringen inte införde ett tak för utbetalningarna.
– Det är hårresande att en person fått över 700 000 kronor i elstöd, säger han.
Han tycker visserligen att ett elstöd var nödvändigt eftersom situationen var så pass exceptionell, men han är inne på samma spår som Kåberger och Finanspolitiska rådet: regeringen borde ha satsat på andra stöd. Höjt barnbidrag, ökat underhållsstöd.
– Vi vet att ganska få som bor i till exempel hyreslägenheter hade betalat särskilt mycket till Svenska kraftnät och då blev de inte en optimal metod att nå de grupper som har en lägre ekonomi. Då måste man jobba med andra verktyg.
Det har varit ett osedvanligt sjabbel kring det här
Men det behövde ju gå snabbt. Hade det inte tagit för lång tid?
– Det är vanlig budgetprocess, så det hade inte tagit längre tid. Och att införa ett tak, alltså, de la tid på att sekretessbelägga istället. Det har varit ett osedvanligt sjabbel kring det här.
”Saknar incitament”
Precis som Mikael Damberg hade Janine Alm Ericson, ekonomisk-politisk talesperson för Miljöpartiet, gärna sett att elstödet hade haft ett tak.
Janine Alm Ericson är också kritisk till att elstödet inte skapade några incitament för hushållen att hålla nere sin elkonsumtion. Tvärtom: den som använde mest fick mest.
– Det fanns inga incitament för energieffektivisering. Man såg att om man behåller sina gamla energisystem, som direktverkande el till exempel, så får man pengar av staten. Där borde det ha getts en möjlighet att ställa om.
Hur skulle den möjligheten kunna ha sett ut?
– Ja det är i olika former av stöd och framför allt borde man uppmuntrat människor till att byta från direktverkande el till något annat. Miljöpartiet har under många år haft stöd som funnits som regeringen nu har valt att ta bort. Men vi har också drivit att det ska finnas mer stöd därför att energieffektivisering är en otroligt viktig del för att vi ska kunna klara att hålla nere elpriserna, men också inflationen, framåt.
Miljöpartiet är också starkt kritiska till att elstödet är sekretessbelagt.
”Regeringen bryr sig inte”
Birger Lahti, Vänsterpartiets energipolitiska talesperson, menar att även om en del som verkligen behövde elstödet fick det, så slog det fel generellt.
Han vänder sig emot att hushållen i norra Sverige inte omfattades av det första stödet.
En del har fått mer stödpengar än vad de har betalat för sin konsumtion
Dessutom är han kritisk till att stödet inte tog hänsyn till hur mycket hushållen faktiskt betalat för sin el. Istället fick man en fast summa per kilowattimme. Den som hade ett bra elavtal kunde därför tjäna på elstödet, och de som brukar ha bra avtal, är de som förbrukar mycket – alltså de som fick mest stöd.
– En del har fått mer stödpengar än vad de har betalat för sin konsumtion. Och man väljer att skydda deras integritet genom att hemligstämpla deras uppgifter. Jag tycker det är svaga argument för att göra det, säger Birger Lahti och syftar på att hur mycket elstöd som betalats ut till vem inte är offentligt.
