Elnätsbolagen höjer avgifterna – mitt i krisen

Därmed får en genomsnittlig lägenhetsboende i Kramfors räkna med att lägga till en 20-lapp på årets första elräkning – bara för transporten av elen till lägenheten. För den som bor i hus blir summan ännu högre.

Och det mitt under brinnande elkris.

Nu säger de tre största elnätsbolagen Eon, Ellevio och statliga Vattenfall att de inte kan utesluta ytterligare höjningar i närtid. Bolagen har monopol på elnäten i nästan hälften av Sveriges kommuner.

– Vi har hittills lyckats väl med att hålla stabila priser, men rent teoretiskt kan vi behöva höja priset imorgon. Med det sagt strävar vi efter att ha jämna priser i lokalnätet, säger Jakob Eliasson, ansvarig för regulatoriska frågor på Vattenfall eldistribution, och lägger till:

– Det är klart att när förutsättningarna är som de är med en volatil kostnadsutveckling, då ska man inte lova för mycket.

Stuckit iväg med 35 procent

Som skäl för höjda avgifter uppger Jakob Eliasson den senaste tidens höga elpriser. I all form av elöverföring försvinner en del av elen som spillvärme. Den el som går förlorad längs vägen måste därför kompenseras av bolaget.

– Det enda sättet att hantera de kostnaderna är att föra vidare dem till våra kunder. Kunden betalar så att säga inte för all el på elräkningen, den förlustel som försvinner på vägen tillkommer senare på nätavgiften, säger Jakob Eliasson.

Ändå har elnätspriserna har gått upp kraftigt över tid i hela landet, redan långt före den senaste tidens rekordhöga elpris. De senaste tio åren har avgifterna ökat med i snitt 35 procent – och då är inte ens höstens och vinterns höjningar inräknade. Under samma period har konsumentprisindex gått upp med 18 procent.

De senaste årens avgiftshöjningar har gett upphov till en konflikt mellan elnätsbolagen och Energimarknadsinspektionen, den myndighet som ansvarar för tillsynen för den hårt reglerade elnätsmarknaden. Myndighetens huvudsakliga uppdrag är att arbeta för en välfungerande energimarknad, och därmed skydda elköparna från allt för höga priser.

”Oskäligt höga avgifter”

Bolagen tycker att de tillåts ta ut allt för låga avgifter – och hänvisar till såväl höga elpriser som stora investeringsbehov. Energimarknadsinspektionen menar å sin sida att elnäts­företagen roffar åt sig.

– Vår hållning är att bolagen har haft möjlighet att ta ut högre avgifter än vad som är skäligt. Det beror på den lagstiftning som varit och utfallet av tidigare domstolsprocesser.

Så säger Staffan Wikstedt, analytiker på Energimarknadsinspektionen. Han vill visserligen inte kommentera höstens och vinterns avgiftshöjningar specifikt, men säger att myndighetens uppfattning är tydlig: Bolagens avgifter har varit oskäligt höga.

– Det är klart att det har blivit, och kommer att bli, dyrare att bygga ut näten och jag kan inte svara för de senaste höjningarna i år eller förra året. Men bolagen har helt klart haft möjlighet att ta ut för höga avgifter. Just nu tittar vi på att korrigera max­taken inför nästa tillsynsperiod, men där har det inte tagits några beslut än, säger han.

Vid årsskiftet höjde Eon sina överföringsavgifter i region­nätet. Något som har resulterat i att bland annat Öresundskraft i sin tur har höjt sina avgifter för kunder i deras lokala nät med uppemot 40 procent.

Eon hänvisar, precis som Vattenfall, avgiftshöjningarna till den dyrare elen – men också till framtida investeringsbehov.

– Vi är mitt uppe i en elektrifiering där vi behöver bygga elnät som vi aldrig har gjort förut för att klara om den här omställningen. Vi står inför enorma investeringsbehov, ­säger Mats Tullgren, chef för Eons regionnätverk.

Samtidigt redovisar bolaget miljardvinster. 2021 gjorde Eon Energidistribution AB, dotterbolaget som ansvarar för elnätsverksamheten, en rörelsevinst på hela 3,2 miljarder kronor.

Är det rimligt att kunderna ska betala för era framtida investeringar?

– Någonstans finns det inget annat sätt vi kan finansiera det här på. Energimarknadsinspektionen reglerar vilka intäkter vi får ha och vi bedömer att våra avgifter är nödvändiga för att klara elektrifieringen. Det handlar om att vi måste investera allt vi mäktar med. Investeringsbehoven är enorma, säger Mats Tullgren.

”Ramverket det är fel på”

När nyhetsbyrån TT granskade de svenska elnätsbolagen 2019 framkom det att bara en procentenhet av avgiftshöjningarna, som då låg på mellan sex och åtta procent, gick till investeringar i elnätet.

Stefan Yard, elnätsexpert och professor vid Ekonomihögskolan i Lund, tycker inte att argumentet håller. Kunderna borde inte behöva stå för bolagens framtida investeringar. Kapital för investeringar borde istället komma från ägare och investerare, säger han.

– Bolagen höjer avgifterna för att de kan. Det är egentligen ramverket det är fel på. Ett reglerat monopol bygger på att man på att man ska få skälig kompensation, men det innebär inte att kunderna ska betala för framtida investeringar och för att företaget ska kunna växa, säger Stefan Yard.