BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8

Hur vill då SD att Sverige ska se ut? Dagens ETC tittar närmare på vilka reformer Sverigedemokraterna vill genomföra om de vinner valet i höst.

Miljö & klimat

• Sverigedemokraterna vill inte att Sverige ska vara ett föregångsland på klimatområdet. SD anser att Sverige i dag för en extrem klimatpolitik, som gör det för dyrt för företag att verka i landet. De menar därför att klimatfrågan måste lösas på en global nivå med bindande klimatavtal. Samtidigt tror de att detta inte är möjligt att uppnå ett sådant.

– Det är orealistiskt med bindande krav och det har aldrig varit sannolikt att vi ska få det, säger Martin Kinnunen, miljöpolitiske talesperson i SD, till SR.

Parisavtalet, som är folkrättsligt bindande men saknar konkreta bindande mål, är det avtal som är närmast att leva upp till detta. Detta avtal vill dock Sverigedemokraterna, som enda riksdagsparti, lämna.

• När det gäller anslagen till allmän miljö- och naturvård lägger regeringen i år 10,8 miljarder kronor. Sverigedemokraterna hade velat lägga sig 3,4 miljarder kronor mindre. De kommande två åren föreslår SD minskningar med 5,0 respektive 6,4 miljarder kronor i relation till regeringens förslag. Framförallt sker nedskärningarna för utgiftsområdena ”klimatinvesteringar” och ”skydd av värdefull natur”. Detta motiveras av SD med att satsningarna i ett internationellt perspektiv är ”helt försumbara”.

• Sverigedemokraterna vill ta bort klimp-bidraget som ska främja investeringar för att minska koldioxidutsläppen, ta bort flygskatten och minska anslagen till den mete-orologiska expertmyndigheten SMHI, som enligt SD ägnar sig åt ”tendentiös opinionsbildning”. SD vill däremot öka anslagen till klimatkompenserande projekt utomlands.

Välfärden

• I Sverigedemokraternas skuggbudget ökas anslagen till hälsovård, sjukvård och social omsorg med elva miljarder kronor under åren 2018-2020, jämfört med regeringens förslag. Detta omfattar satsningar på allt från tandvård till äldreomsorg. Samtidigt vill SD skära bort 92 miljarder från de generella statsbidragen till kommunerna – pengar som nu går till skola, vård och omsorg.

• Sverigedemokraterna är inte emot att riskkapitalister äger välfärdsföretag och inte heller att dessa plockar ut vinst. SD röstade emot det förslag om vinsttak för privata välfärdsföretag som regeringen och Vänsterpartiet presenterade i höstas.

Skatter

• Sverigedemokraterna anger att de förespråkar en progressivitet i skattesystemet, men att denna ska minska. SD vill utöka jobbskatteavdraget med 20 miljarder per år de kommande tre åren, vilket är två miljarder mindre än vad Moderaterna vill. Sverigedemokraterna vill också höja brytpunkten för statlig inkomstskatt, det vill säga sänka skatten för de mest högavlönade. Enligt partiets egen uträkning kommer 55 procent av pengarna gå till de 40 procent av lönarbetarna som tjänar mer än 300 000 kronor om året.

• SD är motståndare till både arvsskatt, förmögenhetsskatt och fastighetsskatt.

Arbetsmarknaden

• Sverigedemokraterna vill se en uppluckring och avreglering i arbetsrätten, i syfte att skapa tillväxt och arbetstillfällen. De vill utöka undantagen i Lagen om anställningsskydd, LAS.

Syftet med LAS är att godtyckliga uppsägningar ska förhindras. Lagen ska skapa ett skydd för anställda, så att de exempelvis vågar komma med kritik, vara fackligt aktiva eller vara hemma när de är sjuka.

Om det är arbetsbrist på ett företag och personal behöver sägas upp är huvudregeln i dag att den med kortast anställningstid först blir uppsagd. Redan i dag finns flera möjligheter att göra undantag från reglerna. Dessa undantag vill Sverigedemokraterna utöka. De vill bland annat att arbetsgivare med färre än tio anställda ska kunna undanta fem istället för två personer.

• SD är vidare förespråkare av möjligheten att stapla tidsbegränsade anställningar på varandra.

I dag är utgångspunkten vid en anställning att den gäller tillsvidare. Det är endast tillåtet att avtala om tidsbegränsade anställningar vid vikariat, säsongsarbete och efter att arbetstagaren har fyllt 67 år. Sedan 2007 finns även formen ”allmän visstid”, vilken sticker ut eftersom arbetsgivaren då inte måste motivera varför anställningen endast är tidsbegränsad. Därför är det också den vanligaste formen av visstid. Allmän visstid ska få pågå i högst två år, därefter är tanken att den ska övergå i en fast anställning. Problemet är att det går att stapla olika former av visstidsanställningar på varandra, för att undvika att tjänsten ska övergå i en fast anställning, något som framförallt sker i LO-yrkena.

När riksdagen 2016 röstade om att åtgärder för att komma till bukt med missbruket av visstidsanställningar var Sverigedemokraterna det enda parti som röstade emot en sådan skärpning.

• Sverigedemokraterna vill göra a-kassan obligatorisk och statlig, istället för frivillig och fackligt administrerad. Detta är någonting som flera fackföreningar motsätter sig, delvis eftersom det riskerar att hota de fackliga organisationernas styrka. I en rapport från tankesmedjan Tiden konstateras att en trolig konsekvens av SD:s förslag är att facket skulle tappa medlemmar, eftersom de länder som har en obligatorisk a-kassa också har lägre facklig organisationsgrad.