BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8
Efter att ha upplevt sig själv som extra känslig ända sedan barndomen ville hon förstå vad det berodde på och gjorde djupintervjuer med personer som hade upplevt samma sak. Utifrån det materialet har hon fortsatt att forska och skrivit en stort antal böcker som behandlar det som hon kallar personlighets-draget högkänslighet.
Att prata om högkänslighet har blivit allt vanligare, både bland psykologer och människor i allmänhet, och det finns i dag ett stort antal podcasts, Youtube-kanaler, bloggar och böcker som handlar om det. Men flera psykologer och psykiatriker har också framfört kritik mot HSP-teorin. Den norska psykologen och professorn Roger Hagen som är verksam vid Institutt for psykologi vid NTNU i Trondheim är inte imponerad av Elaine Arons forskning.
– En stor del av hennes forskning bygger på ett HSP-test, och bara att basera sin forskning på ett test är skäl nog till att bli misstänksam. Förutom att testet är otillräckligt och dåligt utformat så visar dess påståenden att i princip allt kan relateras till högkänslighet; till exempel ”konst och musik berör mig djupt” eller ”jag är en samvetsgrann person”, säger Roger Hagen.
Risk för självdiagnos
Han menar att HSP-teorin påminner om alternativmedicin eftersom den inte baseras på vetenskaplig evidens, och att det finns en risk att folk ger sig själv den ”diagnosen” fast deras problem kanske i själva verket är något annat.
– En person som läser om HSP kanske kan relatera till de svårigheter som beskrivs och säger ”Ok! Jag är högkänslig”, men egentligen lider personen av en ångestproblematik som måste behandlas. Att många psykologer som tror på HSP-teorin själva upplever att de är högkänsliga gör att de kommer att försöka hitta det hos sina patienter också. Det har alltid funnits känsliga eller tunnhudade människor, högkänslighet är bara en ny term på ett gammalt fenomen, säger Roger Hagen.
Olika ord för samma sak
Den svensk-uruguyanska psykologen, psykoterapeuten och författaren Liria Ortiz, känd från DN, är inte riktigt lika hård i sin kritik.
– Om en patient kommer till mig och säger att den är en HSP-person så ifrågsätter jag inte den termen, utan frågar i stället hur detta tar sig uttryck i patientens vardag. I det kliniska arbetet är det inte så viktigt om vi kallar det högkänslig eller tunnhudad, de är bara olika ord för samma sak, säger hon.
– Faran är om man börjar förklara och rättfärdiga allt utifrån sin högkänslighet, och anpassa sitt liv efter den eller tvinga andra att anpassa sig. En person som till exempel har läst att högkänsliga bör undvika platser med mycket människor kanske stannar hemma oftare och blir isolerad, i stället för att utmana sig själv. Det är inte bra, säger Liria Ortiz.
