Inrikes.

2020-03-23 19:10
Trycket på leveranstjänster ökar nu när människor sitter isolerade i sina hem. Men hur ser arbetsvillkoren ut för matbuden? Bild: Shutterstock
Trycket på leveranstjänster ökar nu när människor sitter isolerade i sina hem. Men hur ser arbetsvillkoren ut för matbuden?
Puffetikett
Dagens ETC

Coronakrisen får omdebatterade matappars affär att öka explosionsartat

När hundratusentals svenskar sitter isolerade är efterfrågan på hemleverans av mat ännu högre än vanligt. Men arbetsvillkoren för matbuden är alltjämt omdiskuterade.

”Om man bryr sig om arbetsvillkor ska man inte beställa mat från människor som jobbar under dessa förhållanden”, säger Maria Arkeby på Transportarbetareförbundet.

Vill du fortsätta läsa?

Bli prenumerant på Dagens ETC!
Om du redan är det loggar du in här.

Betala per vecka

Från

39 kr

Beställ här!

Din prenumeration på Dagens ETC förnyas varje vecka. Avsluta när du vill.

Betala per månad

Från

139 kr

Beställ här!

Din prenumeration på Dagens ETC förnyas varje månad. Avsluta när du vill.

Marknaden för hemkörd restaurangmat har växt enormt i svenska städer de senaste åren. Och efterfrågan lär inte minska när tiotusentals svenskar sitter hemma i isolering för att begränsa coronavirusets smittspridning.

Under de senaste veckornas coronakris har marknads­föringen från restaurangerna såväl som mat-appar som Foodora, Uber Eats och Wolt blivit allt hårdare, med ett tydligt fokus på att leverera mat hem till isolerade svenska stadsbor.

– Vi kan inte dela några specifika siffror, men visst ser vi att många nu har ett större behov av att få mat hemlevererad och att många restauranger snabbt vill ställa om till mer leveransbaserad försäljning, säger Malena Heed, kommunikationschef för Uber i Norden.

Även Wolt har noterat en ökad aktivitet från restauranger.

– Flera krögare vi har varit i kontakt med vittnar om färre gäster och då är Wolt en relevant samarbetspartner, säger Heini Vesander, kommunikationschef på Wolt, som på grund av coronaviruset nu har infört en kontaktlös standard som innebär att kunder får sina beställningar lämnade utanför dörren utan fysisk personkontakt.

”Utnyttjar människor”

Men för den som bryr sig om arbetsvillkoren för buden som cyklar hem maten blir läget svårare, menar facket.

– Det är alldeles uppenbart en bransch där man utnyttjar människor som står långt ifrån arbetsmarknaden på olika sätt, säger Maria Arkeby, kommunikationschef på Transportarbetareförbundet.

Mycket av kritiken kvarstår från när ETC Stockholm granskade mat-apparna för tre år sedan.

Uber Eats och Wolt anställer fortfarande inte matbuden själv­a, utan de går via egen­anställningsbolag.

Låga löner

Lönerna för de matbud som jobbat åt Uber Eats låg på runt 20–45 kronor i timmen, i både ETC:s och Breakits granskningar våren 2017.

Efter kritiken höjde Uber lönerna. Men eftersom buden inte är anställda av Uber, utan av egenanställningsbolag
är det svårt att få inblick i hur mycket buden verkligen tjänar.

– Under 2019 var den genomsnittliga utbetalningen till dessa leveranspartners cirka 140 kronor i timmen, fördelat på alla timmar de var online på plattformen, svarar Ubers Malena Heed på mejl.

Wolts Heini Vesander svarar liknande.

– Den genomsnittliga ersättningen för dessa personer uppgår till cirka 125 kronor per timme på Wolt-plattformen. Därutöver betalas även sociala avgifter och skatter för varje person.

Han uppger även att buden ”omfattas av både ansvars- och olycksfallsförsäkring och täcks även av lagen om sjuklön.


Prenumerera på Dagens ETC:s nyhetsbrev

 

Det bör poängteras att genomsnittslönen baseras på just den tid som matbuden är online och inloggade på appen, inte för en hel arbetsdag.

Oklarheter kvarstår

Men enligt Transport kvarstår många oklarheter vad gäller frågor kring sjukersättning, försäkringar och vem som står för kostnader för utrustning, reparationer och skador.

Transport för endast dialog med Foodora, den största aktören på svenska marknaden.

Där är matbuden anställda, i dagsläget nära tusen stycken i Sverige. De har en fast ersättning på 70 kronor i timmen under vardagar och 90 kronor på helger, plus 20 kronor extra per leverans. I en granskning av Arbetet nyligen, menar Foodora att det ger en ungefärlig snittlön på 125–130 kronor i timmen, något som Maria Arkeby ifrågasätter.

– Då ska du hinna med ungefär tre leveranser på en timme. Det är väl inte orimligt, men det är ju bara under vissa klockslag som det är intensivt. Det är nog oklart om de kan göra tre leveranser i timmen mellan klockan 14 och 15, säger hon och tillägger:

– Även om Foodora faktiskt tar mer ansvar än andra så är mycket oklart.

Olyckor är vanligt förekommande bland cykelbuden. Från januari till september i fjol rapporterades 138 arbetsskador till Arbetsmiljöverket från Foodora, enligt Breakit. Olyckorna orsakas av allt från krockar med fotgängare till halkningar. 17 av olyckorna räknas som allvarliga.

”Känner sig tvungna att arbeta”

Foodora har efter två dygn inte svarat på Dagens ETC:s frågor, men uppger på sin hemsida att de har en rad åtgärder till följd av coronaviruset. Bland annat uppmanar de sina bud att stanna hemma, med sjuklön, minimera närkontakt och att tvätta händerna ofta och använda handsprit.

Både Uber och Wolt uppger liknande åtgärder för sina bud.

Linnea Bergmark är med och driver Gigwatch, som granskar gig-ekonomin. Hon ser en stor fara för matbuden i corona­krisen.

– Om man jobbar på tim­anställning och bara får ett pass i taget, då får man ju bara ersättning för de pass man varit inbokad på. Många känner sig tvungna att arbeta även om de är sjuka, säger hon.

Finns det någon mat-app för den som bryr sig om schyssta arbetsvillkor?

– Det är en bra fråga, men jag tycker inte att det borde vara upp till konsumenten. Vill man bidra till ett system som håller på att luckra upp vår arbetsmarknad och försämra arbetsvillkoren för alla på den?

– Om jag är i karantän och inte kan ta mig till butiken så är det bästa att istället söka hjälp i grannskapet. Och de som är friska kan erbjuda sin hjälp att gå och handla, genom att sätta att upp lappar i trappen och skriva i Facebook-grupper. Det är tråkigt att grundläggande saker som att hjälpa varandra ska bli ett köp-och-säljutbyte, där personer som jobbar utan någon som helst skydd drar det kortaste strået.

Hur ser du på Foodora, som ändå har bättre villkor än de övriga, kan du rekommendera någon att använda dem?

– Nej, jag skulle rekommendera folk att hjälpa varandra istället, utan att dra in ett riskkapitalbolag som sysslar med lönedumpning. Det är en superdålig lösning i en kris­situation.

Inget lätt läge

Maria Arkeby på Transport är också kritisk, men har en viss förståelse för det svåra läget.

– I ett sånt här läge är det jättesvårt att gå ut med pekpinnar åt något håll. Människor måste fatta sina egna beslut, men vi behöver väl ta ett visst konsumentansvar, precis som att folk läser innehållsförteckningar på mat. Om det är så billigt att få maten hemkörd så är det nog för bra för att vara sant. Någon måste betala priset för det i slutändan, säger hon och fortsätter:

– Om man bryr sig om att agera rätt så ska man inte beställa mat från människor med usla arbetsvillkor.

Foodora

Störst i Sverige på hemleverans av mat från restauranger. Lanserades i Sverige sommaren 2015 och nominerades till ”årets innovatör” på Restauranggalan 2016. Har uppskattningsvis 1 000 matbud i Sverige, varav ca 400 i Stockholm.

Ägs av tyska jätten Delivery Hero, världens största matleveransföretag som finns i över 40 länder och hade en omsättning på runt 14 miljarder kronor 2019, som i sin tur ägs av riskkapitaljätten Rocket Internet, delägda av Kinnevik.

Delivery Hero äger även varumärkena Hungrig och Onlinepizza, som främst levererar mat med bil, över hela landet.

Uber Eats

Lanserades i Sverige i oktober 2016, uppbackade av transportjätten Uber som idag finns i 785 städer i 63 länder och 2018 omsatte 11,3 miljarder dollar (motsvarande ca 115 miljarder kronor). Uber Eats har inga egna anställda utan deras ”leveranspartners” jobbar för egen­anställningsföretag.

Wolt

Finskt företag som startade i Sverige våren 2016, med över 150 miljoner euro i riskkapital (motsvarande ca 1,67 miljarder kronor). Finns i ett 60-tal städer i 19 länder. Enligt egna uppgifter har de runt 10 000 restauranger knutna till sig, med 20 000 matbud, eller ”kurirpartners”, och runt 4,5 miljoner kunder. Har inga egna anställda utan matbuden jobbar för egenanställnings-företag.