Till Dagens ETC säger Carl Schlyter så här om sitt avhopp:

– Vi har haft en maktförskjutning uppåt i samhället länge och när människor känner sig maktlösa och otrygga så går de till extrema partier och extrema lösningar. Och ständigt har politiken ställt högre och högre krav på dem som behöver samhällets stöd, nu är det dags att vi samlar oss och istället ställer krav på politikerna att de räddar oss från klimatkrisen och från sociala problem. Vi måste vända på maktlogiken, decentralisera makten.

Hur ska det gå till?

– Vi måste införa mer direkt demokrati. Vi måste fördela om de ekonomiska resurserna och vi måste flytta tillbaka mycket av de resurser som vi i dag tar från landsbygden, det måste finnas en rimlig service även på landsbygden så att det går att bo där. För att folk ska orka delta i en väldigt snabb klimatomställning så måste de känna trygghet och då måste vi ge den. Utan trygghet kommer vi aldrig klara av att ställa om så snabbt som vi måste, säger han.

Ett gemensamt mål

Det som upprör Carl Schlyter mest i uppgörelsen är att den skapar djupare sociala klyftor - samtidigt som klimatpolitiken behövs mer än någonsin. Och just ökade klyftor ser han som ett hinder för att kunna samlas kring viktiga politiska förändringar som rör klimatet.

– Den politik vi nu kommer att föra blir ju högerpolitik, som drivs av de rödgröna. Då kommer kritiker tystas av respektive partiledning och det blir de högerextrema som driver debatten ännu mer åt höger. Jag kan inte vara med i ett parti som bidrar till en sådan utveckling.

Carl Schlyter vill betona att vi behöver skapa ett sammanhållande samhällsprojekt igen, vilket han menar bara kan ske om det finns ett gemensamt, stort mål.

– Som amerikanarna samlades kring månlandningen tror jag att vi kan samlas kring att rädda klimat och biologisk mångfald. Men det går inte om inte alla känner en garanterad social trygghet. Annars kommer alla bara kämpa för sitt. Jag möter mer och mer folk som är hjärtligt trötta på nyliberalt konkurrenstänk.

Det har tidigare förekommit spekulationer om att Schlyter tillsammans med de andra högröstade kritiska rösterna i partiet, Valter Mutt och Annika Lillemets – som också har meddelat att de lämnar partiet – kan vara på väg att starta ett nytt parti. Dessa uppgifter har tidigare dementerats av Schlyter.

Vart tar du vägen nu?

– Jag kommer alltid jobba för moder jord och allt liv som bor på henne. Men exakt hur, jag tänker att jag har varit 25 år i politiken, då kanske jag kan förtjäna 25 timmars vila nu.

Fler kritiker

Han är inte den enda inom partiet som tycker att partiet slagit in på fel väg i och med uppgörelsen med S och mittenpartierna. Max Andersson, som den senaste mandatperioden har suttit som ledamot i Europaparlamentet, är orolig att samarbetet kommer att stå partiet dyrt.

– Miljöpartiet behöver verkligen friheten att kunna kritisera beslut, säger han.

Ett regeringssamarbete gör det svårt för MP att samtidigt föra fram sin egen politik. Någon som är livsnödvändigt för partiet just nu, menar Max Andersson.

– Kompromisser är inte alltid precis så som man önskar, det hör till politikens natur. När kompromisser inte är bra så behöver man kunna säga det. Om vi inte kan kräva mer än det vi nu fått igenom i den här regeringen måste vi kunna kommunicera den gröna politiken. Det är någonting vi misslyckades med under den förra mandatperioden. Jag är orolig för hur det kommer att gå.