När S-MP-regeringen för tio år sedan föreslog ett kommunalt veto mot etablering av friskolor var det tvärnej från Centerpartiet. Men i det förslag som partiets arbetsgrupp för ny skolpolitik har arbetat fram låter det annorlunda. ”Den vinstdrivande skolan suger ut resurser från den kommunala skolverksamheten utan att den kommunala verksamhetens kostnader går att minska i samma utsträckning, då kommunen fortfarande har ett lagstadgat ansvar att erbjuda skola till alla." Därför anser arbetsgruppen att kommunerna måste få rätt att säga nej till nya vinstdrivande skolor.
Idag är det Skolinspektionen som avgör om en friskola ska få etablera sig. Kommunen har bara rätt att yttra sig.
– Fristående skolor kan komma och lämna som de vill. Kommunerna står kvar med ansvaret och då måste vi ge dem verktygen att ta det ansvaret, säger Niels Paarup-Petersen, som lett arbetsgruppen.
Spätt på utslagningen
Runt om i Sverige finns det flera exempel på kommuner som försökt anpassa antalet skolplatser när elevantalet minskar. Men besparingen har gått om intet av att en friskola etablerar sig och lockar till sig elever, eftersom det fortfarande är kommunen som betalar skolpengen. Kommunen måste då skära ned ännu mer.
Centerpartiets arbetsgrupp skriver: "Det system vi har i dag har visat sig leda till överetablering, kortsiktiga skoletableringar och därmed gjort att skattemedel inte används på bästa sätt för att ge varje elev chansen att lyckas. Det har spätt på utslagningen och försämrat kvalitén i skolan."
Men det kommunala vetot ska inte gälla skolor med färre än hundra elever, enligt Centerpartiets förslag.
– Om kommunen drar sig tillbaka från ett område, från landsbygd till exempel, så att eleverna plötsligt måste ta sig en halvtimme eller en timme in till centralorten, då måste föräldrar kunna utmana kommunen. Möjligheten att skapa ett alternativ har ett stort värde. Där har vi en annan utgångspunkt än Socialdemokraterna och Vänsterpartiet till exempel, säger Niels Paarup-Petersen.
Inget stopp för vinstdrivande skolor
Den friskola som tar över byns skola kan dock inte räkna med att få ta över hela skolpengen, enligt Centerpartiets förslag. Om en kommun idag betalar mer för eleverna på glesbygden än för eleverna i centralorten och därför vill lägga ner just glesbygdsskolan, så ska den nya fristående huvudmannen som tar över bara ha rätt till en vad en elev kostar i genomsnitt i kommunen. Inte lika mycket som eleverna kostade före nedläggningen.
– Om kommunen tycker att de eleverna på glesbygden är väldigt dyra så kommer de faktiskt betala mindre för de eleverna om en friskola tar över. Idéburna krafter har gång på gång visat att de lyckas etablera skolor och driva dem bra även med mindre resurser, säger Nils Paarup-Petersen.
Det finns dock inget i Centerpartiets förslag som säger att det måste vara en idéburen och icke vinstdrivande huvudman som startar den lilla skolan, det kan lika gärna vara en av de vinstdrivande koncernerna. Och det finns inte heller något som säger att den lilla skolan måste ligga utanför centralorten, den kan lika gärna ligga mitt i centrala Stockholm.
– Det är otroligt viktigt att det alltid ska gå att säga: Här har kommunen inte gjort det bra, jag vill utmana det. Och då helst göra det på ett sätt som inte totalt förstör den kommunala ekonomin samtidigt.
