Hälsa.

2021-10-12 10:00
Omkring 2 000 kvinnor mellan 50 och 59 år har svarat på en enkät undersökning från Socialstyrelsen. Sju av tio hade haft sömnproblem i samband med klimakteriet.   Bild: Shutterstock
Omkring 2 000 kvinnor mellan 50 och 59 år har svarat på en enkät undersökning från Socialstyrelsen. Sju av tio hade haft sömnproblem i samband med klimakteriet.
Puffetikett
Dagens ETC

Brister i vården av klimakteriebesvär

Nästan alla kvinnor upplever besvär i samband med klimakteriet. Det visar en undersökning som Socialstyrelsen har gjort. Samtidigt är kunskapen hos kvinnor väldigt låg kring vad som kan hända. Och det är stora skillnader i vilken vård du kan få beroende på var du bor.

Vill du fortsätta läsa?

Bli prenumerant på Dagens ETC!
Om du redan är det loggar du in här.

Betala per vecka

Från

39 kr

Beställ här!

Prenumerera och betala per vecka. Avsluta när du vill.

Betala per månad

Från

139 kr

Beställ här!

Prenumerera och betala per månad. Avsluta när du vill.

– Det ska inte vara beroende av vilken region jag bor i om jag får en viss typ av insatser eller inte. Annars riskerar vi att få en ojämlik vård. Det är också viktigt att kvinnor i olika samhällsgrupper ska kunna ta del av information och insatser, säger Christina Strååt, utredare på Socialstyrelsen.

Socialstyrelsen har regeringens uppdrag att utreda hur vården hanterar klimakteriebesvär. Omkring 2 000 kvinnor mellan 50 och 59 år har svarat på en enkätundersökning från myndigheten, och nästan alla uppgav att de har eller har haft någon typ av besvär av ­klimakteriet. 

Ett av de vanligaste problemen var värmevallningar eller svettningar. Drygt 60 procent uppgav att de haft måttliga till svåra besvär. Sju av tio hade haft sömnproblem och mer än varannan kvinna hade haft led-, muskel-, och ryggbesvär respektive sexuella besvär som de kopplade till klimakteriet.

Fler insatser behövs

Samtidigt visade undersökningen att kunskapen om klimakteriet var låg. Var tredje kvinna svarade att hon inte var beredd på att komma i klimakteriet och få besvär. Bara en av tio uppgav att hon var väl förberedd.

– Vi har ett informationsgap. Vad det beror på har vi inte ett bra svar på. Det kan finns olika förklaringar till varför kvinnor är såpass dåligt förberedda. Alla vet nog att det kommer en dag när man inte längre kan bli gravid, men sedan att man kan få besvär, eller vad det innebär är kunskapen lägre om, säger hon.

Nästan hälften, 44 procent, av kvinnorna i undersökningen hade sökt vård eller råd inom hälso- och sjukvården. En undersökning som riktats till vårdcentraler, gyn- och barnmorskemottagningar i ett antal regioner visar dock att det är stora skillnader i vilken vård som erbjuds. 

Den vanligaste behandlingen som erbjuds är hormon­läkemedel. Men vårdcentralerna erbjöd också insatser för att hantera stress och stöd för att förbättra levnadsvanor. Enligt Christina Strååt kan vården ­behöva erbjuda ett bredare utbud av insatser.

– Som alltid inom vården ska man ha ett individcentrerat förhållningssätt. Vad är det för problem den här kvinnan berättar om? Vad har hon för behov? Och att man i dialog kommer fram till vad som är lämpliga insatser för just henne. Vi vet att besvärens svårighetsgrad varierar och att det är en bredd av symptom, säger Christina Strååt. 

Avslappning hjälper

Socialstyrelsens resultat visar att det behövs både bättre information och vägledning till kvinnor med klimakteriebesvär, men också ett nationellt kunskapsstöd till vården om råd, stöd och behandling.

Christina Strååt säger att en hög andel kvinnor efterfrågade information om vad man kan göra själv för att lindra besvär. Och det finns saker som kan hjälpa, säger hon.

– Vi bedömer att det finns ett behov av ett nationellt kunskapsstöd och om ett sådant tas fram så blir det en uppgift under framtagningen av ett sådant att bedöma utifrån bästa tillgängliga kunskaper vilka insatser som ska rekommenderas, men vi vet till exempel att hälsosamma levnadsvanor har en positiv effekt. Vi vet också att avslappningsträning så att man kan minska sin vardagliga stress kan lindra besvär, säger ­Christina Strååt.

Klimakteriet

Klimakteriet är en period som äger rum före och efter den sista menstruationsblödningen, menopausen. 

Klimakteriets längd kan variera från ett par månader till över 10 år och kan orsaka besvär kopplade till en minskad produktion av könshormonet östrogen.

Värmevallningar och svettningar samt torra och sköra slemhinnor i underlivet är de besvär som främst kopplas till de sänkta östrogennivåer som kännetecknar klimakteriet. 

Även sömnproblem, nedstämdhet, led-, muskel- och ryggvärk, trötthet samt sexuella besvär är vanliga.