BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8

– Det finns bara ett visst antal människor du kan ringa in. När det behövs skickar vi folk till andra kontor och när vi behöver hjälp får vi det. Men den poolen sinar ju och när man är så pass många borta som här kan man omöjligt täcka det. Det blir stress och alla måste göra allt snabbare, säger Anders Linde.   

Inte unikt

Kontoret i Malmö är långt ifrån unikt. Senaste åren har larmrapporterna duggat tätt. Postnordanställda i Huddinge vittnade i somras om att de tvingades fuska för att hinna med jobbet. I höstas anmälde skyddsombud i Eskilstuna Postnord till Arbetsmiljöverket på grund av hög arbetsbelastning.    

– Om man går ifrån att vara ett statligt verk till att bli ett vinstdrivande företag så kommer det naturligtvis att få effekter i att folk blir mer eller mindre jagade till att göra ett jobb med sämre förutsättningar, mindre personal och där de mer eller mindre ligger på gränsen till att klara av det dagliga arbetet, säger Anders Linde.

Laura de Jong är sedan årsskiftet ordinarie skyddsombud på kontoret i Malmö och har tidigare hoppat in som ersättare. Arbetsmiljöfrågor tar hon i första hand med sin närmsta chef.

– Jag upplever att chefen på vårt kontor lyssnar och är medgörlig, men jag har själv ingen kanal förbi honom. Hackordningen är att jag ska gå till min chef och att hans uppgifter går till hans chefer, förklarar Laura de Jong.

Pågående diskussion

Stress och mående finns bland de frågor som dyker upp ofta. Höstens situation med de många sjukskrivningarna är en pågående diskussion, men man har ännu inte kunnat slå fast om det rör sig om ett systematiskt arbetsmiljöproblem.

– Det har funnits olika anledningar till att folk varit sjukskrivna, och det är svårt att säga om det har att göra med arbetssituationen. Men jag tänker att om 14 personer är sjukskrivna så kanske det ändå finns någon slags bakgrund i situationen på jobbet.

Laura de Jong har själv inte varit med om att begära hjälp från Arbetsmiljöverket men ser det som ett bra verktyg för att få arbetsgivaren att ta problem på allvar.

– Det var på tapeten för ett år sedan. Det saknades en stopplist på lastkajen men det blev ordnat innan det gick till Arbetsmiljöverket, säger hon.

Prognoser slår fel

Att verksamheten anpassas efter prognoser och att företaget lägger årliga sparbeting utifrån dessa är ett annat stort problem, menar Anders Linde.

– Även om postmängden minskar så har inte posten försvunnit. I fjol minskade den med sex procent, och de hade en beräknad minskning på tio eller tolv procent. Mängden minskar inte i den takt man tänkt men man drar ner på verksamheten utifrån prognoser och inte det faktiska utfallet. Det gör att när vi får riktiga mängder, de mängder vi hade förr, så klarar vi inte det. Det är för tajt.

Laura de Jong påpekar att förutsägbarhet och kontroll över det egna arbetet är en viktig grundförutsättning för god arbetsmiljö. Att inte få personalförstärkning vid arbetstoppar eller att bli flyttad mellan olika distrikt med kort varsel är sådant som skapar stark stress.    

– Allt hade varit enkelt om arbetet var jämnt fördelat under veckan, men flödena varierar väldigt mycket från dag till dag. När det är flera tidningar, reklam och mycket post är det väldigt kämpigt. Om man då inte vet vilken slinga man ska gå kan det vara som att få en käftsmäll när man kommer in på morgonen, säger Laura de Jong.