– Det känns som att de tog tillfället i akt. Att de hade väntat på att hitta minsta fel med oss, trots att vi inte hade gjort fel i detta, för att sätta igång en granskning.

Hösten 2021 får revisionsbyrån KPMG i uppdrag att göra en särskild granskning. Det här sker mot bakgrund av en långlivad diskussion om Ibn Rushd. I slutrapportens inledning beskriver KPMG uppdragets syfte:

”Nämnden har gett förvaltningen i uppdrag att genom riktade insatser väsentligt förstärka kontroll och uppföljning av medel till studieförbundet Ibn Rushd.”

***

Vid det här laget har det skett flertalet granskningar av studieförbundet. Utöver Folkbildningsrådets omfattande granskning har liknande skett, lokalt och nationellt. I samtliga granskningar slås det fast att Ibn Rushd lever upp till befintliga krav och ­bidragsmodeller. Granskningar slår dessutom fast att Ibn Rushds verksamhet är viktig för samhället, integrationen och demokratin.

Jennifer Hankins, ledamot i socialnämnden (V), beskriver det hela:

– Det har skett en omorganisation men jag sitter i en ny nämnd som fått ta över en gammal granskning. 2019 började det hela, då tittade man på Ibn Rushd, bara de och inga andra. Det har varit oändligt många granskningar, tjänstepersoner, firmor, redovisningsbyråer. De har tittat på alla möjliga aspekter av Ibn Rushds verksamhet, ingen har kommit fram till något.

– Sedan dess har det varit en evig loop av granskningar, varje gång en granskning ska avslutas föreslås en ny. Oaktat vad som kommer fram i den föregående.

Vad beror det på?

– Det finns en föreställning som bygger på debatter, den här ryktesspridningen om att de är kopplade till Muslimska brödraskapet eller olika organisationer. Vi får ingen fakta på bordet som styrker något av detta.

– Tjänstepersoner inom socialförvaltningen fick dessutom för inte så länge sedan ännu ett uppdrag om att göra en fördjupad granskning kopplat till samarbetspartners, det fanns inte heller där något att anmärka på. De uppfyller alla krav. När ska det räcka? Hur många granskningar ska göras, hur många återremitteringar? Det har redan skett återremiss, en återremiss om att det ska granskas igen.

***

Göteborgsmålet kan delas upp utifrån tre olika frågor. Har Ibn Rushd ägnat sig åt religiöst arbete? Har de problematiska medlems­föreningar? Och har de ägnat sig åt ­ekonomiska oegentligheter?

Bland annat ansågs Ibn Rushd inte leva upp till bidragsvillkoren eftersom de samarbetar med en förening lokalt som ”på sin webbplats informerar om islamisk rättspraxis”.

Emin Poljarevic gjorde ett sakkunnig­utlåtande om Göteborgs stads granskning av studieförbundet Ibn Rushd, främst i relation till demokrativillkoren. Där nämner han flera olika saker, däribland:

”Det går även att ifrågasätta granskningens slutsatser som rör ’religiöst arbete’ utifrån ett religionssociologiskt perspektiv. Det är oklart vilka bedömningsgrunder som används i granskningen för formuleringen ’religiöst arbete’.”

Enligt Emin Poljarevic måste frågan om religiöst arbete först definieras av vad som är religion. Han menar samtidigt på att Folkbildningsrådet redan har bedömt detta, genom att ”regelrätt gudstjänst bön och predikan” är gränsen för religiöst utövande.

Jennifer Hankins instämmer i den bilden. Vidare berättar hon:

– Det har länge funnits ett ifrågasättande kring religiöst utövande, utifrån religion och dess relation till bildning och lära. Det var en stor diskussion kring detta – var går gränsen för att studera koranen och utöva religionen? Samtidigt gället detta bara Ibn Rushd, ingen har ifrågasatt Bilda på samma sätt. Det är viktiga frågor men det finns också gråzoner.

***

Göteborgs stad hyrde alltså in KPMG för att granska Ibn Rushds ekonomi. Byrån fastslog flera felaktigheter som ägt rum i Ibn Rushd. Det rörde sig bland annat om inrapporterade deltagare, men även bokföringen. Bland annat skriver man i sin rapport att:

”KPMG kan konstatera att det förekommer brister vid utbetalningar av kostnadsersättningar. Utbetalningar har skett mot underlag som inte går att bedöma och det utgår ersättning för sådant som Ibn Rushds utbetalningspolicy ej tillåter. Det förekommer fall där föreningar som erhåller kostnads­ersättningar inte har inkommit med ekonomiska redovisningar. Det finns också exempel där redovisning av lämnad ersättning ej överensstämmer med föreningars redovisning av mottagen ersättning. Det har inte gått att kvantifiera dessa brister med den information och tid som funnits till förfogande för denna granskning.”

KPMG:s uppdrag avslutades i förtid. Det är fortfarande oklart varför. Men Ibn Rushd själva fick inte ta del av rapporten. Enligt nämnden var det inte en offentlig handling. Ibn Rushd tog ärendet till kammarrätten som beslutade till deras fördel, att rapporten är en allmän handling och ska lämnas ut.

I beslutet skriver kammarrätten bland annat:

”KPMG har anlitats som extern ­expertkonsult mot ersättning… KPMG ska därmed betraktas som fristående i förhållande till förvaltningen som gett uppdraget, vilket innebär att den rapport som KPMG har skickat in till förvaltningen ska anses som inkommen till myndigheten”.

– Då var det redan för sent för oss, säger Alve Högman på Ibn Rushd.

– Göteborgs stad hade tagit ett beslut utifrån en rapport vi inte tagit del av eller fått möjligheten att besvara, i handlingar som vägt tyngst i vårt eget ärende. Det är ett demokratiskt haveri, säger Alve Högman.

Ibn Rushd fick inte ta del av den ekonomiska rapporten som låg till grund för beslut i Göteborgs stad. Däremot skickade journalister granskningen till Ibn Rushd. Det var först efter det som Ibn Rushd fick möjlighet att se över den ekonomiska rapporten som legat till grund för beslut.

När SVT frågade Nina Miskovsky (M) om detta 2020 sa hon:

– Vi brukar göra så här i vissa lite känsligare ärenden att vi släpper handlingarna först efter nämndsmötet. För att politiken ska få möjlighet att få ta del av materialet först, utan att bli indragen i en mediadebatt, det kan ju gå åt båda hållen så att säga.