Så vad var det som släpptes ut i Öresund från den danska sidan? Badar vi i bajs nu?
Riktigt så illa är det inte. De sammanlagt 35 miljoner kubikmeterna vatten som släppts ut har varit både från reningsverken, då delvis renat avloppsvatten släppts ut vid stora regnoväder som en säkerhetsåtgärd, och från så kallad bräddning. Bräddning sker från ledningarna till reningsverken då de svämmar över till följd av kraftigt regn. Orenat avloppsvatten spills då ut tillsammans med dagvatten.
Naturvårdsverket tar fram föreskrifter där reglering av bräddningar ingår. Maximilian Lüdtke arbetar på myndighetens kretsloppsenhet, och säger att bräddningar vanligtvis inte leder till permanenta skador men att en bedömning alltid behöver göras från fall till fall.
– Ekosystemen återhämtar sig i regel efter den typen av tillfälliga utsläpp som bräddningar i de flesta fall handlar om. Döda bottnar och sådana problem kan däremot förekomma om utsläppen blir mer långvariga, och om de sker i känsliga områden som redan har en hög belastning från exempelvis industri och lantbruk. Om typiska bräddningar från svenska reningsverk hade gjort stor miljöskada skulle vi sett det, säger han.
En skandal?
Länsstyrelsen bedriver statlig tillsyn över tillståndspliktiga miljöfarliga verksamheter i Skåne. Länets kommuner bedriver tillsyn över vissa verksamheter. Annelie Johansson är miljödirektör på länsstyrelsen Skåne och när hon först hörde talas om att Danmark släppt ut 35 miljoner kubikmeter bräddavloppsvatten under åren 2014–2018 blev hon chockad över hur stora utsläpp det handlade om. Inte minst då länsstyrelsen precis fått information om att Danmark beslutat att skjuta upp det planerade utsläppet av 290 000 kubikmeter orenat avloppsvatten till Öresund. Danska medias information bidrog till flera uttalanden och förklaringar i svenska media under tisdagen.
– Det är extrema mängder bräddavloppsvatten, men eftersom Länsstyrelsen Skåne vare sig har tillgång till utsläppsdata för danska avloppsreningsverk eller vet fördelningen av avloppsvatten och regnvatten är det svårt att uttala sig annat än i generella termer, säger hon till ETC. Oaktat koncentration bidrar ett bräddavlopp om 35 miljoner kubikmeter orenat avloppsvatten till miljöeffekter i Öresund.
Känt problem
Bräddningar görs för att undvika översvämningar, och förekommer i alla städer med gamla kombinerade avloppsledningar, det vill säga där avloppsvatten och dagvatten avleds i samma ledningar. De gamla systemen renoveras och byggs om allt eftersom och olika lösningar för att klimatanpassa VA-systemen pågår. I Gamla stan i Stockholm, exempelvis, finns ett bergmagasin där spill- och dagvatten samlas, innan det leds vidare till ett reningsverk. Idag bygger man inte längre kombinerade ledningar utan ett system för spillvatten och ett för dagvatten. Vid kraftiga regnoväder leds då dagvattnet ut i en kanal eller sjö, medan spillvattnet fortsätter till reningsverken.
– Det här är ett känt problem och det kommer att bli allt större när vi får ett förändrat klimat med blötare vintrar, mer åskskurar under sommaren och ökade grundvattennivåer som orsakar läckage av dräneringsvatten, säger Annelie Johansson och fortsätter:
– För hållbar avloppsrensning krävs att vi tar bättre hand om avloppsvattnet, men också att vi bygger ut VA-systemet i samma takt som samhällena växer, så att man inte först bygger samhällen och sen kommer på att det blev mer vatten. Det måste gå hand i hand.
Utanför Helsingborg har det varit återkommande problem med algblomning och badförbud på grund av algblomning.
– Men om det är utsläpp från Köpenhamn eller Landskrona och Helsingborg som ligger bakom, går inte att säga. Det kommer ut i vattnet, blandas och förs med havsströmmar, säger hon.
En rad åtgärder krävs
För att få ett hållbart system tror Annelie Johansson på en kombination av åtgärder.
– Dels krävs separata system, och grövre rör som klarar att ta hand om mer vatten. Men man kan också göra åtgärder för att minska vattenförbrukningen i hushåll, som snålspolande toaletter och kranar, det finns många olika sätt att jobba med frågan, säger hon.
Ett problem när koncentrerat avloppsvatten kommer ut i havet är att det innehåller bakterier, vilka kan påverka människor. Dessutom leder det till övergödning då det innehåller stora mängder kväve och fosfor.
– Då blir det algblomning, och den kan göra så att det produceras toxin som är giftigt. Det kan också göra så att ljuset inte kommer ner till botten, förklarar Annelie Johansson.
För att bryta ner kväve och fosfor krävs mycket syre, vilket tas från vattnet och gör det syrefattigt. När algerna hindrar ljuset försämras nedbrytningen och förhållandena blir ännu mer syrefattiga, vilket kan leda till döda havsbottnar.
– Det innebär att det biologiska livet i havet dör, och det påverkar den biologiska mångfalden.
Vattenkvalitén är bättre
Samtidigt blir vattenkvalitén i Öresund allt bättre. Krav på enskilda avlopp, att fritidsbåtar tömmer sitt avfall i hamn och reglering av hur och när producenterna inom jordbruket får gödsla samt våtmarker för att hantera föroreningar från jordbruket tycks ge resultat. Annelie Johansson berättar att både torskar, tumlare och tonfisk syns återkommande i sundet.
– Det vore tråkigt om det blev sämre. Både vi i Sverige och Danmark, och alla länder, behöver jobba med att minska utsläppen. Men man ska inte glömma att det som bidrar mest till övergödning är jordbruksmarker, därefter kommer avloppsreningsverken. Men jordbruksmarken är i särklass den största.
Öresund har fått bättre vatten under en lägre tid. Havs- och vattenmyndigheten, HaV, arbetar för att skapa en hållbar förvaltning av hav, sjöar och vattendrag. De ser att Öresund har en allmän övergödning, men att situationen förbättrats under en lång tid.
– Vi ser en förbättringstrend sedan början av 90-talet, och en stor förbättring sedan 2008. Det blir bara bättre och bättre, säger Philip Axe som arbetar som utredare av övergödning på myndigheten.
Han förklarar att flödet genom Öresund är 400 kubikkilometer om året.
– Då är inte de här utsläppen från Danmark jättejättestora, när man jämför med flödet.
Begär svar från Danmark
Enligt Philip Axe tål Öresund den belastningen som sker från utsläpp ganska bra, men trots det och trots förbättringstrenden så är halterna i vattnet höga då de mäter, vilket är oroande.
– Det är tyvärr stor påverkan från Östersjön, som har stora döda havsbottnar och mycket fosfor som flödar ut. Om det var okej i Östersjön så skulle vi inte se en allmän övergödning i Öresund, säger han.
Myndigheten har begärt svar från Danmarks miljödepartement gällande de stoppade utsläppen av avloppsvatten, och väntar svar i mitten av juni.
– Jag kan inte uttala mig mer om de utsläppen utan att jag ser tillstånden till reningsverken och deras gränsvärden, säger Philip Axe.
Även om utsläppen bara har en kortvarig påverkan så kan det drabba bland annat badgäster, konstaterar han.
– Det kommer ut bakterier med avföring, kolibakterier. Det kan leda till magbesvär för den som badar och får i sig det och det är förstås otrevligt.
Om de utsläpp som redan skett från Danmark säger Philip Axe att deras påverkan inte synts i prover på vattnet.
– Kommunen går ut och tar prover flera gånger om året, säger han.
Dramatiskt beslut i liten kommun
Många kommuner brottas med underdimensionerade reningsverk och avloppsrör. Och bland dem som prövat en dramatisk åtgärd finns den lilla kommunen Tanum, i norra Bohuslän. 1994 förbjöd kommunen nyinstallationer av vattentoaletter. Miljöpartisten Öivind Renhammar satt då som ordförande i miljö- och hälsoskyddsnämnden i kommunen, och var en av dem som drev igenom beslutet.
– Reningssystemet som finns är ett undermåligt system, och det kommer det vara under överskådlig framtid om man inte satsar en massa miljarder på att bygga om våra städer, säger han.
Han ser torrtoaletten som framtiden, men först måste människor komma över det psykologiska hindret att överge vattentoaletten, och behöva se avföringen.
– Det finns ett motstånd där, jag märker att människor tänker usch, man kan se där nere. Men jag tycker att det är mycket äckligare med en vattentoalett, det kan lukta apa i en kvart efter att någon varit där, men min toa den luktar aldrig. Du kan komma in två sekunder efter att någon varit där men det luktar absolut ingenting. Luften sugs ner genom den vattenlösa toaletten och släpps ut på taket. Skulle det finnas några bakterier så försvinner de ut i luften då istället för att stanna i rummet, säger han.
Att den vattenfria toaletten är framtiden handlar dock om mer än dofter och bakterier. Öivind Renhammar menar att det även är möjligt att tillvarata avföringen.
– Vi måste ge tillbaka till åkern det vi tar ifrån den. I ett tusenårigt perspektiv så kan vi inte slösa på fosfor som vi gör idag. Kiss och bajs är egentligen inte någonting annat än gödningsmedel, och det är det naturen är gjord för att ta hand om. Dessutom är det mycket billigare än det system vi har nu, säger han.
Kondomer kom flytandes
Problemet med bräddning och utsläpp i havet har han sett med egna ögon då han arbetat som sjöman på en färja mellan Norge och Sverige. En morgon när han kom till jobbet var vattnet grumligt.
– De hade bräddat då, och det syntes väldigt tydligt. Mitt i hamnen, i en turiststad där människor badar hej vilt. I bästa fall kanske det finns ett filter som fångar upp det värsta, men här syntes allt, till och med kondomer kom flytandes, berättar han.
När det kommer till övergödning tänker Öivind Renhammar ett steg till. Övergödning och algblomning borde leda till en ökad mängd djurplankton som lever på algerna, och det i sin tur skulle leda till fler trollsländor som la fler larver, mer småfisk och andra varelser som lever på djurplankton. Därefter skulle fiskarna som lever på dem föröka sig och bli allt fler.
– Om det finns ett överflöd av mat så kommer de att föröka sig och få massor med bebisar, så äter de mer och mer. Samtidigt får nästa steg i näringskedjan överflöd av mat och äter mer. Till sist har vi massor med fisk!
Kemikalier läcker ut
Men så är inte fallet i Östersjön eller Öresund. Istället sjunker algblomningen till botten och skapar syrefattiga miljöer där fiskarna inte kan leva.
– Det är för att vattnet innehåller kemikalier. Ett friskt vatten som övergöds kommer till slut ha massor av fisk, men ett förgiftat vatten fullt av kemikalier kommer inte att få det, för kemikalierna dödar djurplanktonen som ska äta upp algerna, säger han.
Kemikalierna som läcker ut kommer från tvättmedel, rengöringsmedel, blekningsprodukter, biltvätt och en rad olika produkter vi använder. Främst handlar det dock om bekämpningsmedel från oekologiskt jordbruk, som slår ut djurplankton när det hamnar i vattnet.
– De är framtagna för att slå ut insekter, och plankton är mellan 0,1 och 1 millimeter stora, så de dör ju, det är inte så märkvärdigt. Allt dör inte, men i stor utsträckning, förklarar Öivind Renhammar.
Han håller med om att system som skiljer på avloppsvatten och dagvatten är viktiga, men ser samtidigt att det som bidrar mest till både övergödning och kemikalier i vattnet är jordbruket.
– Man måste börja med att stoppa utsläppen på jordbrukets sida, som är väldigt påtagligt och relativt enkelt att stoppa. 100 procent ekologiska jordbruk i hela landet. Det borde vara förbjudet att förgifta marken och vattnet! Samtidigt måste man minska kemikalieanvändningen i hela samhället. Då kan man vända trenden. Det kommer att bli absolut nödvändigt, annars slutar det med att vi varken har mat eller något annat, säger Öivind Renhammar.
Så hur stor skandal är avslöjandet om den danska skiten i Öresund? Än är det för tidigt att säga eftersom vi ännu inte vet hur hög andel orenat vatten det innehåller – och oavsett hur hög andelen visar sig vara är experterna alltså överens om att utsläppen från jordbruket är betydligt allvarligare. Men fram träder ändå en bild av att det börjar bli bråttom att ta itu med även avloppsmodernisering. Upphettningen eskalerar och vi har fler kraftiga skyfall att vänta, vilket vi vet leder till mer bräddning om vi inte har utbyggda system för att hantera vattenmängderna.
Jordbruket må vara det mest akuta problemet för ett friskt vatten i Östersjön. Men det förminskar inte avloppsproblematiken.
Vill vi verkligen bada i vår egen skit?
PRENUMERERA PÅ NYHETSMAGASINET ETC
Den här artikeln kommer från Nyhetsmagasinet ETC
Vill du prenumerera för under 16 kronor numret?
Här kan du teckna en prenumeration.
