Arbete.

2015-12-21 08:54
Bild: Fredrik Sandberg/TT

Allt fler sjuka av jobbstressen

Stress är den vanligaste orsaken till sjukskrivning och utbrändhet ökar nu för tredje året i rad. Trots det saknar många arbetsgivare kunskap för att motverka stress och arbetsmiljöarbetet minskar.

Vill du fortsätta läsa?

Bli prenumerant på !
Om du redan är det loggar du in här.

Betala per vecka

Från

39 kr

Beställ här!

Din prenumeration på Dagens ETC förnyas varje vecka. Avsluta när du vill.

Betala per månad

Från

139 kr

Beställ här!

Din prenumeration på Dagens ETC förnyas varje månad. Avsluta när du vill.

BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 1231480870

Läs också: ”Som om någon slagit undan benen på mig”

71 000 personer. Så många var vid förra årsskiftet sjukskrivna av psykiska skäl, enligt siffror från Försäkringskassan. Det är 40 procent av sjukfallen totalt och en ökning med 23 000 personer jämfört med tre år tidigare.

En färsk rapport från fackförbundet Unionen, som organiserar tjänstemän inom en rad branscher, pekar på samma sak. I en enkätundersökning svarade var fjärde skyddsombud, 25 procent, att den psykosociala arbetsmiljön på deras arbetsplats var dålig. När undersökningen gjordes för första gången nio år tidigare var motsvarande siffra 14 procent.

Martin Linder, Unionens ordförande, säger att den höga arbetsbelastningen är ett tydligt riskmoment.

– Allt oftare i dagens arbetsliv är arbetsuppgifterna paketerade på ett sådant sätt att man är ganska ensam om det man gör, vilket gör det svårt att lasta av arbetsuppgifter när det blir mycket att göra, eller om man blir sjuk och blir hemma från jobbet. Alla som har barn vet att ibland blir de sjuka och då måste man vara hemma, har man då ingen som kan lasta av så är det ett riskmoment som kan öka både stressen och pressen, säger han.

Otydlighet skapar stress

En annan risk är bristen på tydlighet från arbetsgivarens håll när det gäller vilka uppgifter som är ens ansvar och vilka befogenheter man har.

– Det ökar också i det nya gränslösa arbetslivet där man får större roll att själv planera hur man ska utföra arbetet, och att man snarare har ett leverensansvar inför arbetsgivare, säger Martin Linder.

Arbetsmiljöverket har tagit fram nya riktlinjer för organisatorisk och social arbetsmiljö och Martin Linder tror att det är ett bra sätt att öka medvetenheten. Men han efterlyser också diskussioner på arbetsplatsnivå.

– Vi pratar ofta om att kärnan är att se till att skapa förutsättningar för att få återhämtning i det här allt mer uppskruvade tempot. Att man tar fram en policy för hur man ser på att vara tillgänglig. Dels beror pressen på att arbetslivet förändras och att kraven ökar, men det är också tydligt att det ofta handlar om en kultur och en attitydfråga där man förväntas vara tillgänglig även om det inte är ett uttalat krav. Det är viktigt att man pratar om det, säger han.

Unionens undersökning visar också att arbetsgivarna i många fall har dålig koll på riskerna. Mer än en tredjedel av skyddsombuden, 39 procent, uppger att deras arbetsgivare har dåliga kunskaper när det gäller riskerna i den psykosociala arbetsmiljön.

Saknar förebyggande arbete

Skyddsombuden beskriver också att det förebyggande systematiska arbetsmiljöarbetet minskar. Martin Linder betonar att allting hänger ihop.

– Vi ser att på de arbetsplatser där man bedriver systematiskt arbete, blir arbetsmiljön också bättre, säger han.

Är det enklare eller svårare att göra någonting åt den psykosociala arbetsmiljön, jämfört med den fysiska?

– Både och, tror jag. Å ena sidan är det svårare på det sättet att vi har mindre erfarenheter och mindre kunskap, och det finns betydligt färre föreskrifter runt det psykosociala och därmed också färre verktyg och råd om hur man ska hantera frågorna. På det sättet är det svårare. På ett annat sätt skulle man kunna hävda att det är enklare eftersom det ofta handlar om mjuka värden i form av attityder och värderingar, och hur vi förhåller oss till varandra. Det i sin tur är ingenting som kräver att man gör stora investeringar eller kostnadsmässiga insatser. På det sättet är det enklare, säger han.

Läs vidare på nästa sida