Hon har länge varit en symbol för kampen assisterad dödshjälp i Spanien. 1998 hjälpte hon sin vän och kärlek Ramón Sampedro att begå självmord genom cyanidförgiftning. Han hade skadat nacken vid en dykolycka och blivit totalförlamad vid 25 års ålder. Det var fysiskt omöjligt för honom att ta sitt eget liv, vilket han uttryckligen ville. Han kämpade för rätten till dödshjälp fram till sitt assisterade självmord den 12 januari 1998. 29 års kamp var över – och det var Ramona Maneiro som hjälpte honom.
– Jag hade på mig en granatfärgad klänning som han tyckte att jag var fin i. Sedan följde jag hans instruktioner. Någon annan hade förberett det som fanns i köket: cyanidet, en våg så att det skulle bli exakt rätt mängd, och det var bara att förbereda ett glas vatten. Jag fick vara hans händer eftersom han inte kunde använda sina egna, säger 60-åriga Ramona Maneiro till Dagens ETC.
– Han bad mig att inte kyssa honom på munnen eftersom jag kunde få gift på läpparna, säger hon.
Men döden blev smärtsam. Det hade ingen av dem räknat med.
– Jag vet inte vem som hade sagt till honom att han bara skulle somna in, men han hade ont, det var plågsamt, säger Ramona Maneiro.
Ödet blev känd film
Hennes och Ramóns historia blev världsberömd i och med filmen ”Gråta med ett leende”, med Javier Bardem i rollen som Ramón och Lola Dueñas i rollen som Rosa (baserad på Ramona). ”Mar adentro” som filmen heter på spanska (Hav inombords) prisades med en Oscarsstatyett för bästa utländska film 2004. Sedan dess har Ramona Maneiro varit en symbol för kampen för assisterad dödshjälp inom sjukvården.
– Det är värdigare att kunniga människor gör det så att ingen behöver plågas till döds och ingen riskerar fängelse.
Ramona Maneiro erkände inte brottet förrän 2005, då det hade preskriberats.
Hade Ramón Sampedro fortfarande varit vid liv idag hade han snart kunnat få dödshjälp av sjukvården. Från och med juni träder lagen i kraft.
”Idag har vi blivit ett mer humant, rättvist och fritt land. Eutanasi-lagen, som har ett stort folkligt stöd, har till sist blivit verklighet”, twittrade Spaniens premiärminister Pedro Sánchez som hade eutanasilagen bland sina vallöften.
Kyrkan gjorde motstånd
Muerte digna – värdig död. Så kallas den lag som i slutet av år 2020 röstades igenom i det spanska parlamentet och sedan slutgiltigt godkändes av senaten i mars i år. Om ett par månader blir det lagligt för hälso- och sjukvårdspersonal att assistera patienter att avsluta sitt liv. Enligt den nya lagen ska patienterna lida av ”en allvarlig och obotlig sjukdom” eller av ”outhärdliga permanenta tillstånd”. Patienten måste själv be om dödshjälp vid fyra skilda tillfällen.
Lagen gäller palliativ vård i allmänhet. Den fastställer att vården i livets slutskede ska vara likvärdig i alla Spaniens regioner, att alla patienter har rätt till tydlig information om sitt hälsotillstånd för att ha möjlighet att förbereda ett livslutsdirektiv, att de har rätt till terminal sedering och till att vägra behandling – så kallad passiv dödshjälp.
Aktiv dödshjälp är bara lagligt i fyra andra europeiska länder: Nederländerna, Belgien, Schweiz och Luxemburg. Men frågan debatteras i flera andra länder. Ofta går motståndet hand i hand med abortmotståndet.
I Spanien stöttades och röstades lagen igenom av högerliberala Ciudadanos samt regeringspartierna – socialdemokratiska PSOE samt Vänsterpartiet Podemos. Den mötte dock skarp kritik från högerpartiet PP och högerextrema Vox, samt katolska kyrkan som hävdar livets okränkbarhet – med idén att livet pågår från befruktningen till den sista sucken.
Spanska högerpartierna och katolska kyrkan är traditionellt tätt sammankopplade.
Läkarna är inte överens
Det finns också stora läkarförbund som motsätter sig lagen, inte bara katolska sådana. Medan Barcelonas största läkarförbund är förespråkare är förbunden i exempelvis Madrid och Andalusien motståndare.
– Det går tvärtemot vår professionsetik, att vårda sjuka och rädda liv. Det går tillbaka till Hippokrates, säger Luisa María Glez, läkare och vice ordförande för Madrids läkarförbund CGCOM.
I en ed som svors av läkekonstens fader fick de lova: ”Läkaren ska inte ge gift, ens om någon ber om det.”
Oron är också social. Medan spansk sjukvård generellt är bland världens bästa är den palliativa vården lågt rankad. I 2019 år ”Atlas för palliativ vård”, publicerad av den Europeiska föreningen för palliativ vård, hamnade Spanien på plats 31 av 52, tillsammans med Georgien och Moldavien. Där uppskattas att runt 80 000 personer per år dör utan adekvat palliativ vård. Det anstår ofta familjemedlemmar att vårda sina anhöriga.
– Risken finns att en svårt sjuk person som känner sig som en belastning för sina anhöriga väljer dödshjälp för inte vara i vägen, eller kanske till och med känner sig manad till det. Vi läkare har som uppdrag att vårda och om möjligt bota sjuka, inte avsluta liv, säger Luisa María Glez.
Inget krav på vårdanställda
Flera fall har likt Ramona Maneiros historia blivit stora i spansk press och populärkultur. Luísa Maria Glez menar att de lett till idén om att döden är det enda sättet att få slut på lidande.
– Vi borde satsa mer på en värdig vård i livets slut, säger Luisa María Glez
– Ibland är det värdigaste att själv få välja, menar Ramona Maneiros.
Från och med juni blir det möjligt att välja. Även spanska läkare får välja om de vill erbjuda dödshjälp.
Dödshjälp i Europa
Irland
Dying with dignity – dö med värdighet. Så kallas det lagförslag om aktiv dödshjälp som just nu tröskas igenom institutionerna. I nuläget straffbart.
Sverige
Enligt svensk lag är aktiv dödshjälp uttryckligen förbjudet. Att hjälpa någon att ta sitt liv är dock inte straffbart, men gör en läkare det kan hen mista sin läkarlegitimation. Däremot är det i Sverige tillåtet att låta patienter som själva önskar avstå från fortsatt behandling, så kallad passiv dödshjälp.
Nederländerna
Aktiv dödshjälp lagligt för människor med ett ”outhärdligt kroniskt lidande”. Sjukdomen behöver inte vara dödlig och det finns ingen väntetid.
Belgien
Lagligt för de med ”obotligt kroniskt lidande”. Om patientens sjukdom inte är livshotande finns en väntetid på en månad.
Portugal
Avkriminalisering av dödshjälp godkändes i parlamentet i februari i år. President Marcelo Rebelo de Sousa skickade lagförslaget till landets författningsdomstol som stoppade det. Ett reviderat lagförslag ska skickas in.
Frankrike
Terminal sedering, det vill säga att en person är nedsövd fram till sin död, är tillåtet, men inte aktiv dödshjälp. Frågan debatteras livligt.
Italien
Landets författningsdomstol har slagit fast att ”assisterat självmord inte alltid är ett brott” vilket manar parlamentet att debattera frågan.
Schweiz
Referensland för assisterat självmord. Här är det tillåtet utan ålderskrav, diagnos eller sjukdomsbild. Däremot är det olagligt att assistera någon av självintresse, som ett arv eller att en anhörig är en börda.
Luxemburg
Lagligt för vuxna patienter med en obotlig sjukdom som orsakar outhärdligt lidande utan chans till förbättring.
