Äntligen kan Schweiz ”kliva upp ur källaren” och anpassa sin säkerhetsapparat efter internationell standard. Så kommenterar landets försvarsminister Guy Parmelin helgens folkomröstning. Där gav drygt 65 procent av de röstade – inte ens 50 procent deltog – sitt godkännande till ny lagstiftning gällande övervakning.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 148 087 0
Dess förespråkare har hävdat att varken polis eller säkerhetstjänst har förutsättning att skydda medborgarna, speciellt inte mot hotet från terrorism. Det har tidigare inte varit tillåtet att avlyssna telefon- och mejltrafik, oavsett skäl.
”Rädsla för attacker”
Parlamentet antog lagen redan 2015, men dess kritiker – bland andra socialdemokraterna och de gröna – samlade in tillräckligt många underskrifter för att kräva en folkomröstning.
Många minns fortfarande en stor skandal som ägde rum i slutet av 80-talet. Då uppdagades det att säkerhetstjänsten hade registrerat 900 000 personer, med detaljerad information om deras politiska och fackliga kopplingar.
Amnesty varnar
Nu beklagar det gröna partiet att folkomröstningen påverkades av en kampanj som spelade på ”rädsla för attacker”. Socialdemokraterna delar invändningarna.
– Vi kommer att följa utvecklingen noga, säger Tamara Funiciello, ordförande för ungdomsförbundet, till Dagens ETC.
Lagen kritiseras även av människorättsgrupper som Amnesty, varas invändning är att den tillåter ”oproportionerlig” övervakning och ”hotar yttrandefriheten”.
Regeringen bedyrar att folkomröstningens resultat inte kommer att tas som inteckning för överdriven datainsamling. Avlyssning ska enbart få ske med beslut i domstol eller i försvarsdepartementet.
– Det här handlar inte om generell övervakning, säger Kristdemokraternas vice ordförande Yannick Buttet till AFP.