Så skrev Nathan Law, den yngste politikern som någonsin valts till ledamot i Hongkongs lagstiftande församling, i brittiska Daily Mail för några dagar sedan. Vid blott 26 års åldern har Law tvingats i politisk exil. Som studentaktivist och ledare i det pro-demokratiska partiet Demosisto har han redan tidigare fått uppleva insidan av en fängelsecell. Oppositionella röster har redan börjat tystna i Hongkong. Och när regimkritiker även flyr utomlands så försvinner också en för omvärlden viktig kanal för att få insyn på marken i Kina.

Den svenske Kinakännaren Ola Wong understryker allvaret i att Hongkong till följd av den nya lagen inte längre kommer vara ett centrum för att få fri information om Kina.

– Mycket av det som tidigare framkommit om allvarliga utvecklingar i Kina har kommit via pressen i Hongkong. När snaran nu dras åt så blir det tystare och då ökar risken för att det kan hända saker vi inte vet om, säger Ola Wong till Dagens ETC.

”Inte bra för omvärlden”

Och har exempelvis pandemin lärt oss något, så är det vikten av att ha koll på det som sker i landet där coronaviruset först uppstod.

– Det är inte bra varken för Kina eller för omvärlden, när Kinas transparens minskar ytterligare.

Somliga kanske har svårt att förstå varför Peking genom säkerhetslagen så flagrant bryter mot det internationella avtalet från 1997, om att låta Hongkong behålla ett separat system, i en tid när Kina blivit en sådan viktig internationell aktör och har allas blickar på sig. Enligt Ola Wong handlar det dels om att man inte kan tolerera att Hongkong ska vara en plats varifrån idéer om frihet och demokrati kan spridas till fastlandet.

– De vill få slut på det och göra Hongkong till vad de kallar en patriotisk – det vill säga en partistödjande – del av Kina.

Samtidigt känner regimen i Peking att de är i ett läge där de inte riktigt behöver bry sig om den internationella kritiken. Tidigare övergrepp har passerat utan tunga sanktioner från omvärlden. Kinas centrala plats i världsekonomin innebär dessutom att man i realiteten har hållhakar på både länder i ett ekonomiskt beroendeförhållande, liksom på rikare länder. Därför är det svårt att lyfta högljudd kritik inom världs­politiken.

– I USA har det kommit kritik både från Trump och från Demokraterna, men i Europa är man mer rädda för att provocera. Även om man ser problemen och ser Kina som en systemrival så är folk mer rädda för att skada handeln och affärsintressen, så man tonar ner kritiken, säger Ola Wong.

Hållhake på Sverige

Kina har varit bra på att utnyttja hot om ekonomiska bestraffningar. Den här psykologiska påverkanspolitiken förklarar mycket av den relativt svaga kritiken mot Peking. Ola Wong ser också att de kraftiga kinesiska investeringarna i Sverige, av flertalet företag med nära band till regimen, innebär att Kina har en hållhake även på det svenska samhället.

– Det är vad en del sinologer har kallat ”en anakonda som hänger i kristallkronan”. Det där som ingen riktigt vågar prata om, men som finns där. Det finns en rädsla som kommunistpartiet gör sitt bästa för att underblåsa med olika utspel om ekonomiska straff. Men det brukar inte leda till någon motdiskussion i Sverige om det lämpliga i att använda kinesiska produkter. Det kan bara finnas en vinnare på det, och det är kommunistpartiet.