Hoppa till innehållet

Ledare

Rebecka Bohlin: Bostad åt alla – visst är det möjligt

De senaste åren har jag sett barn och bonusbarn bli vuxna och flytta hemifrån. Två av dem har i många år hoppat mellan olika tillfälliga andrahandskontrakt – en har till sist fått ett förstahandskontrakt”, skriver Rebecka Bohlin.

De senaste åren har jag sett barn och bonusbarn bli vuxna och flytta hemifrån. Två av dem har i många år hoppat mellan olika tillfälliga andrahandskontrakt – en har till sist fått ett förstahandskontrakt”, skriver Rebecka Bohlin.

Bild: TT

ETC nyhetsmagasin.

Rätten till bostad har varit en grundpelare i den svenska välfärdsmodellen. Vi har byggt ut det som kallas Allmännyttan, för att alla ska kunna hitta en hyresrätt. Men tanken har urholkats.

Det här är en ledare från ETC nyhetsmagasin.
Ledarsidan är oberoende med röd och grön politisk färg.

Om jag ställer frågan: ”Är det svårt att hitta en bostad till ett rimligt pris?” blir svaret naturligtvis lite olika, beroende på var du bor. Men vi som bor i Stockholm och inte är superrika svarar ett rungande ja. Och det är inte bara en känsla. Aktuell forskning som Hyresgästföreningen den här veckan presenterar i en rapport, visar att det är sant. När ett antal storstäder i Europa jämförs är situationen faktiskt värst i Stockholm. Här svarar hela 90 procent ja på frågan.

De senaste åren har jag sett barn och bonusbarn bli vuxna och flytta hemifrån. Två av dem har i många år hoppat mellan olika tillfälliga andrahandskontrakt – en har till sist fått ett förstahandskontrakt. Men hur mycket vinnare är hon?
Den lilla tvåan på 40 kvadrat, nyproducerad på pendeltågsavstånd från centrum, har ett så litet sovrum att det inte får plats en dubbelsäng. Alltså är den planerad för ett singelhushåll. Den är så slarvigt uppförd att det inte finns någon strömbrytare i hallen. Du får gå in genom mörker och först när du kommer in i köket kan du tända lampan – i hallen. Värmen fungerar uselt; vintertid är det dubbla sockor, tjocka tröjor och lager på lager av filtar som gäller. Vad kostar kalaset? Dryga 9 000 kronor i månaden. Inkomstkravet är hos denna privata värd därför högt. Är du en heltidsarbetande låginkomsttagare har du för låg lön för att uppfylla de ekonomiska kraven för att teckna kontraktet. Min dotter har börjat ångra att hon tackade ja. Lägenheten har hittills visat sig omöjlig att byta – för vem ser den som attraktiv?

Men låt oss inte fastna i Stockholm. Problemen att hitta bostad finns långt ifrån bara här.
Rätten till bostad har varit en grundpelare i den svenska välfärdsmodellen. Vi har byggt ut det som kallas Allmännyttan, för att alla ska kunna hitta en hyresrätt. Men tanken har urholkats. De senaste 40 åren har Allmännyttan (som också har inkomstkrav för att teckna ett hyreskontrakt, men nästan alltid betydligt lägre än de privata hyresvärdarna) stadigt krympt, både på grund av en minskad nyproduktion av hyresrätter och på grund av utförsäljning.

Hyresgästföreningen konstaterar i sin rapport att Sverige i högre grad än många andra länder har hyresregleringar, vilket innebär att hyrorna inte kan bli okontrollerat höga, vi har inte marknadshyra. Högern anser att det är problemet. De hävdar att hyresregleringen kväver hyressektorn genom att göra det olönsamt att äga och förvalta hyresbostäder. Det antas i sin tur leda till att investeringsviljan försvinner, med lägre nyproduktion och en mindre hyressektor som resultat. Men när Hyresgästföreningen undersöker frågan och jämför en rad storstäder i Europa finner de att situationen på bostadsmarknaden upplevs som mycket svår i de flesta större städer – oberoende av hur hyresregleringen ser ut.
Faktum är att trenden i Europa går mot en ökande grad av hyresreglering, för att försöka att komma tillrätta med en dysfunktionell bostadsmarknad.

Trots att Sverige fortfarande har högre bostadsreglering än många andra länder visar exemplet med min dotters hyreslägenhet att regleringen inte funkar särskilt bra. Hyran är ändå (orimligt?) hög. Alltså ska vi inte ifrågasätta hyresregleringen i sig, vi behöver istället förbättra den. Det skulle till exempel kunna göras genom att återinföra investeringsstödet till nyproduktion av hyresrätter – ja, det som högern tog bort – och villkora stödet, så att även låginkomsttagare har råd att bo i bostäderna.

Martin Grander, bostads- och urbanforskare vid Malmö Universitet, la förra året fram en rapport som bland annat landade i det kravet. Men utöver det behöver vissa grupper få förtur och vi behöver ett reformerat bostadsbidrag. Enbart i en stad som Malmö beräknas nämligen 7 000 hushåll inte ha ekonomiska resurser att klara sin egen bostadsförsörjning – samtidigt som de inte har rätt till boendeinsatser från socialtjänsten.

Dessutom bör vi naturligtvis göra bostäder av alla möjliga lokaler som står tomma, fokusera på återbrukat byggmaterial och lägga till en byggnorm som innebär att alla nybyggda hus blir klimatsmarta plusenergihus. Som arkitekten Hans Eek nyligen förklarade i en intervju i ETC: ”Tekniskt är det möjligt att genomföra på en gång. I vägen står framför allt ett gubbvälde.”

Vill du fortsätta läsa?

Bli prenumerant på ETC nyhetsmagasin!
Om du redan är det loggar du in här .

Prova en vecka utan kostnad

Från

Lås upp alla låsta artiklar från ETC Nyhetsmagasin en vecka utan kostnad. Ingen bindningstid.

Betala per år

Från

Teckna en årsprenumeration på ETC nyhetsmagasin.

Detta ingår:

  • Tidning varje dag i veckan
  • Läs den digitalt när och var du vill
  • Läs låsta artiklar på ETC.se
  • Tillgång till arkivet på sajt och i app
  • Garanterat inga fossila annonser
00:00 / 00:00