BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8

– Förut var det ju nästan ingen som hade några fester på juldagen. När vi körde vår första juldagsfest 2003 på Kolingsborg var det i stort sett bara vi och en reggaeklubb som fanns i stan, säger Kalle Josephsson.

De ville göra något för alla infödda stockholmare som bor kvar här, men också för alla som växt upp i huvudstaden men flyttat.

– Det finns ju hemvändarfester i varenda stad, men det är ju minst lika många stockholmare som kommer hem över jul.  Alla de här kompisarna som man gick i gymnasiet med, de dyker plötsligt upp på juldagen. Många människor som man inte har sett på 15 år dyker upp. Det är väldigt blandat. Vi har ett bra åldersspann. Många som är i 30-årsåldern, men också folk som är över 50 och runt 20. Det är ju klart äldre publik än när jag kör min popklubb på Slakthuset på fredagar till exempel.

Klubben Vänner & Bekanta startade ”någon gång runt millennieskiftet”. Kalle Josephson är osäker på om det var 1999 eller 2000.

– Det är lite luddigt. Men jag minns första kvällen. Vi skulle ha kört på Lilla Maria, men när vi kom dit så hade de dubbelbokat så vi fick hitta en ny lokal samma dag. Det är helt sjukt att vi lyckades. Men vi körde på Star Bar, alltså Tivoli vid Mariatorget (lokalen som nu är Pitchers). Och vi satte en lapp på dörren på Lilla Maria om att festen var flyttad. Det blev knökfullt, så det var nog tur att vi bytte till ett större ställe, minns Kalle.

Det var alltså för 17 eller 18 år sedan.

– Så nu kan något av barnen som skapades den natten rent tekniskt komma på julfesten i år. Det är ganska spaceat att tänka på, skrattar Kalle.

”Spretig blandning av bra musik”

Under hela 2000-talet har Vänner & Bekanta varit en av de populäraste och mest uppskattade klubbarna i Stockholm. Vissa kallar det indieklubb, men Kalle Josephsson är inte säker på om det är rätt benämning längre.

– Det viktiga är att det är en riktigt spretig blandning av fruktansvärt bra musik. Vi vill vara som en hemmafest fast på klubb. Det får inte vara för långt från besökaren till dj:n. Vi pratar hela tiden om vikten av värme och samtal, att inte ha maxvolym i hela lokalen och massa coolt blått ljus. Om det kallas indie eller inte är inte så viktigt, men jag tror att alla våra gäster har ett genuint musikintresse som är större än det vanliga.

Fortsätter ”tills vi dör”

Det är tredje året som juldagsfesten huserar på Hotel Reisen i Gamla stan. Och det sista.

– De ska göra om på Reisen så det kommer inte fungera att ha fest där mer. Men vi kommer att fortsätta så länge vi hittar någonstans där vi trivs och som passar oss. Målsättningen är ju att orka och vilja köra fester hela vägen tills vi dör. Jag har svårt att se att jag inte kommer att tycka det är kul att köra fest när jag är på ålderdomshemmet. Jag tänker spela skivor för gubbar och tanter där också, säger Kalle Josephson, och avslutar med att förklara vad det är som lockar så mycket med klubblivet.

– Klubben är en unik plats för människor att mötas. Helst människor som inte skulle ha träffats på något annat ställe. Jag kan bli helt tårögd ibland när jag ser människor stå och prata, som kanske har helt olika ålder, uppväxt och bakgrund. De mötena kommer jag aldrig att tröttna på.