• Linnea Henriksson: "Ser George Michael framför mig"

• Samlingsskivan från 1994 som spökar än idag

Tänd ett ljus.

Tänd ett ljus.

Tänd ett ljus.

Tänd ett ljus.

Tänd ett ljus.

En lista över vad du hatar mest med att gå i affärer så här års, förutom trängseln? Det är möjligt, men det är också Stims facit över de mest spelade svenska jullåtarna de senaste åren. 

Är vi verkligen så fantasilösa som det låter? Nja, tycker Maria Enzell, som är en av musik­läggarna på P4 och som därmed har stor makt över den julmusik som spelas i Sveriges Radio.

– Julen handlar ju om igenkänning och tradition – då blir det samma sak år efter år. Det är nästan omöjligt att förnya ­musiken. På topp tio kommer ingen jävel in med en ny låt.

Självspelande piano

Låtskrivaren Peter Kvint har i år – ”det är utan tvekan personligt rekord” – 18 nya alster på jultema ute. Både i år och förra året vann han utmärkelsen årets jullåt, som utses av P4-lyssnarna. Han vet hur svårt det är att ta upp kampen med klassikerna.

– ”Tänd ett ljus” är en bra låt, det ska sägas. Men med Spotify och den typen av tjänster blir det ett självspelande piano där algoritmerna petar upp den högt på spellistorna. Men förhoppningsvis får vi se några nya låtar som överlever.

”Ser George Michael”

En låt som har lyckats slå sig in bland de mest spelade i radion, är Linnea Henrikssons ”Fira jul med mig”, som släpptes 2019. Texten tar upp julens blandning av höga förväntningar och milt kaos – och landar i refrängens ”vet du, vi kan stanna hemma, bara jag får fira denna jul med dig”.

– Jag tror att många känner igen sig. Under låtens tre minuter får man flörta med tanken på att skita i traditionerna, sedan kan man ändå göra som vanligt, säger Linnea Henriksson.

På samma EP finns även en egen tolkning av Whams ”Last christmas”, som brukar turas om med ”All I want for christmas is you” om att toppa listan över de ­internationella låtar som spelas mest så här års. 

– Jag ville se om jag kunde vinna tillbaka den, men jag ser lik förbannat George Michael framför mig i den där musikvideon. Och det kanske inte är så konstigt med tanke på att originalet är så spelat att det till och med finns tävlingar i att ta sig igenom julen utan att ha hört låten. 

Linnea Henriksson syftar på ”Whamageddon”, en lek som går ut på att klara sig till jul­afton utan att höra den hat­älskade låten.  

Maria Enzell, hur känns det att ha makten att skicka folk till ”Whamhalla”?

– Rätt gött, faktiskt, säger hon med ett stort skratt. 

– Med det sagt tycker jag att ”Last christmas” är en fantastisk jullåt.

Hits, men inte längre

Maria Enzell är personligen inget större fan av julmusiken, vilket Sparks-muggen och Bowie-affischerna i hennes arbetsrum kanske skvallrar om. Men på jobbet tar hon på sig ”radioöronen” och lyssnar efter det där som går hem i den breda kanalen. I oktober börjar hon och hennes kollegor lyssna igenom årets skörd av jullåtar för att se vilka som passerar nålsögat till spellistorna i P4.

– Det är oerhört svårt för en ny låt att slå sig in bland de ­klassiska låtarna, bland annat för att man bara har ett fönster på ett par veckor. Det tar ofta betydligt längre tid att etablera en hit, säger Maria Enzell.

”Tack” till Absolute Christmas

En anledning till att det låter som det gör menar Maria Enzell är ”Absolute Christmas” från 1994. Samlingsalbumet sålde över en halv miljon exemplar, bröt med ett mer ”visigt” ideal och satte det poppiga soundet för hur julen ska låta i Sverige. Med på den är bland andra ”Last Christmas”, ”Tänd ett ljus”, ”Mer jul”, ”Fairytale of New York” och Just D:s ”Juligen”. Samma höst släpptes Mariah Careys ”All I want for christmas is you”, som nyligen utsågs av musiktidningen Billboard till alla tiders bästa jullåt. 

Är jullåtarna vidriga i sig eller är problemet att man inte ­kommer undan dem?

– De är inte vidriga i sig. Det handlar nog om att de får en så massiv exponering på så kort tid – de är överallt. Sedan är julen också en högtid som ska vara så himla mysig och gullig. Gillar man inte det eller till exempel sitter ensam så kan julmusiken vara som taggar i hjärtat, säger Maria Enzell. 

Most wonderful time ?

Peter Kvint berör också mixen av glädje och smärta som julen alltid för med sig. Det speglas ofta i musiken och i texterna, som han märker att folk kan relatera till.

– ”My christmas universe”, en låt jag och Sharon Vaughn skrev till Björn Skifs skiva, handlar om att ladda upp med julmat och paket, samtidigt som många inte ens har någonstans att bo. Många har de där motstridiga känslorna – att själv ha allt överflöd man kan önska, medan andra inte har någonting.

Som i Bob Geldofs hånade men frekvent spelade ”Do they know it’s christmas?”

– Ja, det är ett tidlöst tema.

Inte bara kommers

I arbetet med jul-EP:n var en viktig drivkraft för Linnea Henriksson, som ”kommer från körsvängen och har sjungit någon stämma på varenda klassisk låt” att få upprätta respekten för den musik hon länge har älskat. Julen och dess musik är en jätteindustri, där den som ger sig in i leken också lätt beskylls för att göra det av ekonomiska skäl. 

– Jag har en alldeles för stark relation till många av låtarna för att acceptera det. Jag ville göra både klassikerna, som ”Betlehems stjärna”, och mina egna låtar med stor värdighet.

Vem älskar Feliz Navidad?

Under första veckan i december är ungefär var femte låt som spelas i P4 på jultema. Det ökar sedan successivt: dan före dopparedan och på själva dagen är det 100 procent av låtarna, vilket vissa kommersiella kanaler lovar redan nu.

Det är närmast en folksport att förakta julmusiken mest. Det är den ena extremen. Men finns det folk som faktiskt gillar ”Feliz Navidad”?

– Ja! Den har hittills strömmats över 300 miljoner gånger på Spotify. Såvida vi inte har att göra med väldigt många masochister så får vi nog anta att den har sina fans, säger Maria Enzell.

Så kommer vi någonsin att få göra upp med giganterna på julens topplistor?

Det är tveksamt, men ... låt aldrig hoppet försvinna?