Agneta Stark: Lär vi oss verkligen av historien?

Vi vet bättre numera! På många områden är det alldeles sant. Men det är också sant att gamla kunskaper och erfarenheter kan glömmas bort, även om de sakligt sett står sig alldeles utmärkt.
Ta den matematiska sanningen att ett jämnt heltal delat med 2 också blir ett jämnt heltal (med undantaget för själva talet 2, för där blir resultatet 1 som är ett udda tal). Denna matematikregel glömdes när Sveriges riksdag år 1971 beslutade om enkammarriksdag, och satte antalet ledamöter till 350 stycken. I den gamla tvåkammarriksdagen hade bägge kamrarna ett udda antal ledamöter. I valet 1973, det första till den nya enda kammaren, fick de två blocken 175 mandat vardera. Om ledamöterna alltså inte kom överens över blockgränsen så blev resultatet oavgjort, och lotten fick avgöra vilket beslut som skulle fattas. Pinsamt, kan det tyckas, och riksdagspartierna försökte också göra upp så att lottning kunde undvikas. Över hundra lottningar blev det ändå. Snabbt fattades beslut om att ta bort en riksdagsplats till valet 1976. Men hur kom det sig att elementär matematik hade fallit i glömska?

Nu var det ju i verkligheten inte alls så att matematiken hade glömts. I stället hade tidigare valresultat tagits som prognoser för framtiden, och en jämviktsriksdag fanns inte ens i fantasin. Och ändå blev den verklighet redan i det första valet.