Sedan kom 2000-talet och cirkeln slöts. Vår skriftliga kommunikation började blandas upp med en ny sorts hieroglyfer; emojis. Nu tar dessa emojis en allt större plats, inte bara i privata chattar utan även i hyfsat officiella sammanhang. Alla som på senare år tittat in på Twitter vet hur vanligt det har blivit att uttrycka politisk, religiös, nationell och sexuell identitet via en serie emojis i användarnamnet. Antalet emojis vara växer stadigt. Från ansiktsuttryck till nationsflaggor, från vithetsnorm till ett brett spektrum av alternativ för hudfärg. Men har du någonsin tänkt på vem som bestämmer vilka emojis som får finnas? The Unicode Consortium ansvarar för att standardisera såväl alfabet som emojis i våra datorer. Organisationen kontrolleras av de största mjukvaruföretagen i USA: Apple, Facebook och Microsoft. Vem som helst kan faktiskt skicka in ett förslag på nya emojis. Det var exempelvis hbtq-aktivister som föreslog att uppsättningen borde utökas med en regnbågsflagga, vilket skedde 2016. Bland förra årets nya emojis fanns ”Transgender Symbol” () samt även transflaggan med dess rosa, ljusblå och vita ränder.

När det kommer till nationsflaggor blir det känsligare. The Unicode Consortium vill ogärna ifrågasätta staters territoriella integritet. Alltså avfärdar man konsekvent förslag om att låta Sápmis eller Kurdi­stans flagga finnas som emoji, trots om såväl Åland som Palestina finns där. Även något så trivialt som emojis är alltså en arena för diplomati. 

Den här artikeln kommer från ETC nyhetsmagasin
Vill du prenumerera för under 16 kronor numret?
Här kan du teckna en prenumeration.