Mycket av det som sker i Bryssel blir aldrig stora nyheter i Sverige. Parisavtalet, och att EU förband sig till bindande utsläppsminskningar, blev naturligtvis uppmärksammat som ett viktigt steg i rätt riktning – och flera Europaparlamentariker framhåller i vår enkät hur viktigt det är. Reformen av utsläppshandeln är en annan delseger, eftersom den kommer att minska utsläppen med cirka 2,5 miljarder ton – samtidigt som detta regelverk fortfarande behöver bli betydligt tuffare om klimatmålen ska nås.
Men det finns andra mindre uppmärksammade framgångar. Till exempel vissa steg i rätt riktning för hållbart fiske och att 20 medlemsländer faktiskt undertecknat Istanbulkonventionen, som går ut på att kriminalisera våld i hemmet och mellan partners. Andra framsteg, som utstationeringsdirektivet vilket gör att vi kan stoppa lönedumpning genom att kräva samma villkor för utländska arbetare som jobbar i Sverige som för svenska. Det har skett vissa framgågar i handelsavtalsförhandlingar, krav på vapenembargo mot länder inblandade i kriget i Jemen, med mera.
Dessutom finns förhållandevis okända konsumentframgångar som rätten att ha ett bankkonto till rimligt pris, konstaterar de svenska europaparlamentarikerna när jag läser deras svar på Dagens ETC:s frågor.
Visst känner de samtidigt besvikelse. Inte minst över EU:s oförmåga att stå upp för en human flyktingpolitik och oförmågan att enas om ett gemensamt asylsystem. Men även klimatfrågan är en röd tråd när det kommer till EU:s tillkortakommanden, liksom misslyckandet att stärka skyddet för den biologiska mångfalden.
Även Brexit lyfts fram som ett misslyckande för EU på många plan.
De tillfrågade känner trots allt ett påtagligt hopp i klimatfrågan. Utmaningarna är så stora och EU har helt enkelt inte råd att misslyckas, konstaterar de och tror på vassare beslut framöver, liksom på stora satsningar på klimatrelaterad forskning. Med hela klimatvågen i bakhuvudet borde även Europaparlamentets bromsande högerpartier förstå allvaret i frågan framöver och samförstånd borde bli möjligt, spår de. Förhoppningen finns om en förändring av EU:s jordbrukspolitik till mer klimatsmart och miljömässigt hållbart jordbruk.
Så var finns deras farhågor? Framför allt rör den de högerextremas framväxt, som påverkar parlamentet på många plan. Det handlar inte bara om möjligheter till migrationsöverenskommelser utan påverkar även en rad andra frågor inte minst kopplade till klimatet, det sociala protokollet och löntagares rättigheter.
En oro finns också gällande den demokratiska utvecklingen, i värsta fall hotar en tillbakagång för jämställdhet och hbtqi-personers rättigheter.
