Läs ETC:s reportage från Falun: Falun vill ta täten i klimatarbetet – på alla fronter i samhället
Klimatskalet blir alltid bra i nybyggnation nu för tiden, där är kunskapen långt framme, konstaterar energicontrollern Johan Andersson. Men det räcker ju inte.
Därför har Falun provat flera sätt att minska energiförbrukningen i befintliga byggnader. Ett projekt de är stolta över är hur de använder borrhål för att balansera kyla och värme.
– Vi har några exempel. Riset är en sådan, en gammal industrilokal med förändrad verksamhet. Där har vi gjort borrhål. I korthet betyder det att vi förvärmer luften. När det är minus 20 grader ute kan vi få minus 5 grader på tilluften istället, med hjälp av geokylan. På motsvarande sätt kyler vi lokalerna på sommaren, förklarar han.
Ett annat exempel är äldreboendet Källegården. Där byggde Falu kommun om ett befintligt ventilationssystem med korsväxlare till ett aggregat med roterande växlare som kan återvinna uppemot 80 procent av värmen. Dessutom installerades geokyla med samma energifördelar som Riset, och de satte även upp solpaneler.
– Det betyder att vi återvinner både värme och kyla och har egen produktion av el. Med den här satsningen sparar vi cirka 150 MWh per år, säger Johan Andersson.
På grund av rådande elpriser och elbrist har kommunfullmäktige nyligen beslutat att kommunen behöver spara minst tio procent av energiförbrukningen, och det gäller alla verksamheter.
En enkel och konkret åtgärd är att sänka inomhustemperaturen. I Södra skolan finns sensorer som känner av direkt om ett rum inte används och därför anpassar värmen. Johan Andersson visar en givare, liten som en strömbrytare, som känner av temperatur och koldioxidhalt i lokalen och som automatiskt sänker både belysning, ventilation och värme, utifrån behov.
– Vi inventerar möjliga besparingar och hittills har vi identifierat 57 åtgärder inom förvaltningarna, förklarar han.
Åtgärderna kan handla om att olika verksamheter behöver anpassa sin elanvändning, till exempel att förskolor inte kör torkskåp samtidigt som de lagar lunch. Andra sätt är att få en digital överblick över elförbrukningen.
– Vi har en testbädd i Sundborn, där vi arbetar för att utreda olika möjligheter för smarta lösningar. Här har vi tillsammans med Kopparstaden och Falu energi och vatten satsat på en mindre satellit-fjärrvärmeanläggning där vi bland annat har utrett möjligheten att jobba med något som kallas digital tvilling. Man kopierar upp styrsystemet i skolan, så att fjärrvärmeanläggningen kan se styrsystemet, och därmed styra pannan utifrån behov.
Tack vare fjärrvärmesatsningen minskar elanvändningen i Sundborn radikalt, och dessutom blir driftsekonomin stabilare.
– Den stora frågan för oss är hur vi får finansiering för att investera i energibesparingar. Vi måste tänka på kort, medel och lång sikt. Och vi saknar inte visioner, säger Johan Andersson.
