Kalifornien, världens tionde största ekonomi, kommer nu främst att handla fordon från Ford, Honda, Volkswagen och BMW, fyra tillverkare som delstaten i somras tecknade ett separat avtal med där de förbinder sig att hålla sig till Kaliforniens önskade nivåer. I utbyte lättades kravet på utsläppsminskning avsevärt. Justitiedepartementet har nu inlett en utredning av bolagen för olaglig kartellbildning.

Långvarig tvist

Kalifornien har i flera decennier haft strängare utsläppsregler än de nationella, förklarar Cara Horowitz som är professor på institutionen för miljörätt på University of California.

– Det har sin bakgrund i Kaliforniens långvariga problem med smog. Delstatens forskare var bland de allra första att upptäcka kopplingar mellan smog och utsläpp från bilar och Kalifornien reglerade utsläpp långt före den federala regeringen.

 Kalifornien är den enda delstat som haft möjlighet att stifta strängare lagar och bara om det finns starkt vägande skäl och omständigheter. Andra delstater har dock kunnat anamma samma lagar, vilket ett dussintal gjort, sammanlagt gäller det knappt en tredjedel av USA:s bilmarknad.

Under Barack Obamas tid som president skärptes de federala utsläppskraven, som en del av Obamas klimatplan. Så fort Trump svurits in som president 2017 bokade bilindustrin in ett möte för att lobba för att lätta på utsläppskraven igen. Den situation som uppstått nu är dock knappast vad fordonstillverkarna hoppats på. I ett brev i somras till Vita huset efterlyste bilindustrin en kompromiss mellan regeringen och Kalifornien. Här poängterades att industrin stödjer årliga höjningar av bränsleeffektivitet men att man vill se gemensamma gränsvärden för hela landet. Nu har man istället ett läge med stor osäkerhet kring vilka regler som kommer att gälla framöver och som splittrat industrin i två läger.

– Det var ett exempel på att man ska vara försiktig med vad man önskar sig, kommenterar Cara Horowitz.

Att vilja ha ett regelverk som gäller i hela landet, är det så konstigt?

– Det kan låta rimligt tills man inser att det var just det som fanns innan Trumpadministrationen tog över. Under president Obama började Kaliforniens hårdare regler gälla hela landet.

Enligt Obamas regler ska bränsleeffektiviteten för hela fordonsflottan (personbilar, lätta lastbilar och suvar) 2026 vara 5.04 liter per 100 kilometer. Vita huset vill istället stanna på 2020 års gräns vilket innebär 6,36 liter per 100 kilometer.

Fossilbranschen lobbar hårdast

Presidenten twittrade i september att han ”häver Kaliforniens federala dispenser om egna nivåer i syfte att producera mycket billigare bilar för konsumenterna, samtidigt som att bilarna blir rejält SÄKRARE”. Höga miljökrav kommer att höja priset så mycket att färre konsumenter kommer att köpa nya, och säkrare, bilar, hävdar presidenten. Det argumentet håller inte, anser kritikerna, som istället är menar att strängare regler för bränsleeffektivitet kommer att göra bilar så mycket billigare i drift att det kommer att vara en bra affär.

Bilindustrin verkar inte vara de som lobbat hårdast för att få Trump att tillåta större utsläpp.

– Rapporter från bland annat New York Times visar att fossilbränsleindustrin drivit frågan hårdare än bilindustrin. Det är bensinbolagen som har mest att förlora om fordonsflottan snabbt förändras till el- eller bränsleeffektiva bilar, poängterar Cara Horowitz.

Toyota, GM och Fiat Chrysler ger sig nu ändå in i rättsprocessen mellan Trump och delstaterna som “intervenient”, vilket innebär att de har domstolens tillstånd att delta i rättegången utan att vara part.

Varför väljer de här företagen att vara aktiva i rättsprocessen? Varför avvaktar de inte bara?

– Det är en fråga som många ställer sig. Kanske litar de inte på att administrationen ska representera dem på bästa sätt. De kunde ha lutat sig tillbaka och låtit Vita huset ta fighten själv och inte blandat sig i det här väldigt uppmärksammade och kontroversiella målet. Vissa spekulerar i att en del av företagen kan ha pressats av Trumpadministrationen.

President Trump har attackerat Kaliforniens miljölagstiftning från flera fronter och försöker nu även stoppa ett etablerat samarbete för utsläppshandel med den kanadensiska provinsen Quebec. Många anser att Vita huset medvetet attackerar Kalifornien. Cara Horowitz instämmer:

– Tveklöst är Trumpadministraionen väldigt inriktad på att straffa Kalifornien. De verkar inte gilla att delstaten är pluralistisk, oftast röstar med demokraterna, att de har många invandringsvänliga policys och ambitiösa miljöregelverk. Vita huset driver en kampanj mot Kalifornien när det gäller miljö och andra frågor.

Vad tror du att domstolarna kommer att besluta?

– Min egen uppfattning är att Kalifornien har bättre juridiska argument men man vet aldrig vad domstolarna kommer fram till i sådana här fall.