Hos den judiska församlingen i Malmö förstår man inte varför man gav tillstånd till en sådan demonstration i direkt anslutning till en så helig plats. 

– Jag tycker det är vedervärdigt att man gjorde detta utanför synagogan. Och det var på shabbat också, då vi går till synagogan. Polisen kunde ha sagt att man skulle ha demonstrationen på någon annan plats. Det har de ju kunnat göra i andra sammanhang, säger Fredrik Sieradzki vid judiska församlingen i Malmö.

Läs mer: Explosion av hatbrott mot både judar och muslimer

Ville flytta aktionen

Han påtalar att yttrandefriheten gäller och att man i demonstrationer får lov att bränna flaggor – men att göra det utanför en religiös plats förändrar betydelsen av demonstrationen, menar han. 

–  Då skickar man en signal till judar i Malmö som är väldigt obehaglig. Det ökar på känslan av utsatthet och rädsla. Kopplingen är helt klar här, nu ska judarna i Malmö få en signal, vad de än tycker om Israel. 

Polisen har inte har sett anledning till att utreda för hets mot folkgrupp. Hur ser du på det?

– Jag vet inte. Jag kan inte svara på hur polisen har tänkt, det får du fråga dem om. Jag har inte haft kontakt med polisen men jag vet att vår säkerhetsavdelning har haft kontakt för att försöka flytta den här flaggbränningen. Men det räckte inte.

Antisemitismen har ökat kraftigt i både USA och i flera länder i Europa under hösten. 

I USA har antalet antisemitiska incidenter ökat med 388 procent de senaste två veckorna, enligt den amerikanska organisationen ADL Center on Extremism. I Frankrike har det rapporterats in över tusen antisemitiska incidenter sedan kriget mellan Israel och Hamas inleddes för en månad sedan. Polisen i London har bara mellan första och 18 oktober rapporterat in 218 antisemitiska incidenter. Det är en ökning på över tusen procent från året innan. Även de islamofobiska hatbrotten har gått upp i London, från 42 stycken 2022 till 103 i år – en ökning med 140 procent. USA:s departement för inrikes säkerhet bedömer att hatbrotten mot araber, muslimer och judar kommer att fortsätta öka.

Mycket starka känslor

Även i Sverige är det många som är oroliga för en ökad antisemitism. Den Judiska församlingens strategier för att själva bidra till att motverka antisemitism har varit ett långsiktigt samarbete med Malmö stad och ett kunskapscenter vars syfte är att låta människor få möta judendom, judisk tradition och historia. 

– Jag anser att det har ett värde. Men det är mycket starka känslor just nu. Då kommer också missriktade känslor mot judar i Malmö. Och det vill vi ju hindra. Men det är väldigt svårt att göra det, trots att man med de bästa intentioner jobbar mot antisemitism. Jag tror att vi är många som känner att det känns hopplöst. Och många är oroliga för sina barn som går i skolan. Det känns jobbigt, säger Fredrik Sieradzki. 

Enligt Nils Norling, presstalesperson för polisområde Malmö, har polisen tittat på om flaggbränningen skulle kunna utgöra hets mot folkgrupp.

– Polisen ska ju inte ta hänsyn till vad det är som ska ske under en manifestation, vi ska se till att allmänna sammankomster kan genomföras. Men polisen kommer precis som alltid ingripa om något brottsligt sker under en allmän sammankomst. Så skedde även i lördags och den bedömning vi hade inför manifestationen höll även genom manifestationen. Man ansåg inte att det gick upp till någonting som skulle kunna vara brottsligt, säger han.

”Måste förhålla oss till lagen”

Att flaggan brändes i närheten av synagogan har ingen betydelse när det gäller om det ska bedöms som ett brott eller inte. Nils Norling betonar dock att bränningen inte skedde precis utanför synagogan, som den sökande ville, utan 150 meter bakom.

–  När vi behandlar ansökan tittar vi på möjliga säkerhetsrisker, vi tittar också på logistiska saker som om folk kan röra sig normalt om den allmänna sammankomsten genomförs. I det här läget har vi föreslagit platsen bakom synagogan. Det handlar om att det ska vara fri lejd in om personer vill in och ut ur synagogan, säger han.

Att man befinner sig så nära synagogan, ändrar det hur polisen ser på det möjliga brottet hets mot folkgrupp?

– Nej, det har det inte rent krasst. Samtidigt vill jag vara noga med att påpeka att vi har full förståelse för att det här kan upplevas obehagligt av människor i judiska församlingen och även av andra. Vi förstår det, men vi måste förhålla oss till lagen.

Judiska församlingen bad er att överväga en annan plats. Varför kunde manifestationen inte ha flyttats?

– Jag känner inte till den dialogen. Beslutet handlar om att vi ska i största möjliga mån tillgodose tillståndssökandens önskemål och behov vid en allmän sammankomst. 

Den senaste månaden, efter Hamas attack, har det skett en liten ökning när det gäller anmälningar som gäller hets mot folkgrupp i Malmö. Åtta anmälningar har gjorts sedan den 7 oktober i år, jämfört med sex, sju stycken under samma period förra året.

– Det är ett litet antal anmälningar vi talar om men jag upplever att jag ändå kan skönja en viss ökning.  Det beror helt på hur konflikten utvecklas. Vi förväntar oss att manifestationer och liknande kommer att fortsätta i Malmö. Så brukar det vara, det speglar det som sker i omvärlden, säger Nils Norling.

Arrangören: ”Vi har inga problem med judar”

Mouayad Toron säger att syftet med manifestationen var att visa stöd för Palestina. 

– Vi vill ge stöd till Palestina och de människor i Gaza som dödas varje dag. Vi vill att staten agerar och ger stöd till dem, säger han.

I ansökan som godkändes av polisen på fredagen står det att en israelisk flagga kommer att brännas och att arrangören räknar med ett 100-tal deltagare.

Varför brändes en israelisk flagga framför synagogan?

– Vi skickar ett meddelade till judar att vi har inga problem med dem. Vi är alla svenskar. Det är med sionisterna som ideologi och vad de gör med Palestina som vi protesterar emot. De ockuperar landet och sätter alla människor i Gaza i ett öppet fängelse. Det var det vi demonstrerade mot, säger han.

Vad säger du om att manifestationen anklagas för att vara antisemitisk?

– Det är tydligt att vår manifestation inte är riktad mot judarna. Det är mot massakern som sker i Palestina och den 75 år gamla ockupationen.

Han valde platsen utanför synagogan för demonstrationen för att statsminister Ulf Kristersson tidigare besökt synagogan för att visa sitt stöd.

– Han har kommit till den här synagogan för att ge stöd till judarna efter att 1500 israeler dödats. Hittills har mer än 10 000 dödats från Palestinas sida, de flesta civila. Vi har inte sett Ulf Kristersson komma till moskén för att ge stöd. Vi är alla svenskar, så varför gör man skillnad på de två? säger han.

Kommer du att anordna fler manifestationer?

– Det kan bli fler, ja.