BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0

– Att kunna tillgodogöra sig kunskaperna i klassrummet bygger ju hela barnets framtid. Har man en dålig ljudmiljö så blir det svårare att förstå och ta till sig, att behöva gissa när inte hela budskapet kommer fram, säger Stig Arlinger, professor emeritus i teknisk audiologi vid Linköpings universitet.

Alla skolelever påverkas av en dålig ljudmiljö, men två grupper drabbas extra hårt, menar Stig Arlinger.

– Dels är det de hörselskadade givetvis. Och dels är det de barn som inte har svenska som modersmål. Om det svenska språket inte sitter så bra så blir det mycket svårare att lära sig saker. I en bullrig miljö där andra barn pratar och det slamras och skrapas från stolar, då överröstar det vad läraren säger, och det påverkar inlärningen väldigt negativt.

Även lärare har problem

Den dåliga ljudmiljön i skolorna påverkar även lärarna. I en undersökning från HRF/Novus 2009 svarade två av tre lärare att de hade problem med ljudmiljön nästan dagligen och 57 procent att de ofta hade problem att höra vad eleverna säger i klassrummet.

Hörselskadades förening menar att Stockholms stad bryter mot lagen. ”Enligt såväl skollagen som arbetsmiljölagen ska varje skola vara en plats som präglas av trygghet och studiero. Trots det dras en klar majoritet av stadens skolor av en ljudmiljö som enligt gängse riktlinjer är olämplig för undervisning”, skriver de i ett vykort som samlats in för att skicka till skolborgarrådet Olle Burell (S). Kravet från Hörselskadades förening är att Stockholm stad ska göra en ljudmiljöinventering i alla grundskolor.

Nästan femhundra stycken var påskrivna av besökarna på Skolforum i tisdags förmiddags.

Ahmed Sheikhdahir är 33 år och kom till Sverige som elvaåring från Somalia. Förutom att han har svenska som andraspråk har han även en hörselskada, vilket påverkade hans skolgång mycket.

BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0

– Jag har en hörselskada på vänster öra. Det var jobbigt i skolan. Jag hörde inte vad lärarna sade, speciellt när det var stimmigt i klassrummet och andra elever pratade samtidigt, berättar Ahmed Sheikhdahir när vi träffas på Stockholmsmässan i Älvsjö under det stora Skolforum i veckan.

Han sitter vid Hörselskadades förening i Stockholms monter, där det går att lyssna på en simulering av ljudmiljön i klassrum. Hur låter det med bra respektive dålig ljudmiljö för en normalhörande elev, respektive en med hörselnedsättning?

Resultatet är skrämmande. Även med bra hörsel är det närmast en kakafoni av buller när jag försöker urskilja vad läraren säger i klassrummet då inställningarna står på ”dålig ljudmiljö”. Och det är alltså så det låter i åtta av tio klassrum i Stockholm i dag.

Ahmed Sheikhdahir berättar om hur han blev mobbad av sina klasskamrater och sågs som konstig för att han inte kunde förstå vad läraren sade. Men Ahmed Sheikhdahir klarade ändå av skolan. Han tog sig vidare genom gymnasiet och blev nyligen färdigexaminerad civilingenjör på KTH.

– Jag klarade mig genom att läsa i böckerna. Det var väldigt enkelt för mig att läsa, jag gillar språk. Men jag kunde sällan svara på några frågor. Ibland gissade jag helt på vad läraren frågade och svarade på något helt annat. Det blev väldigt mycket fel, berättar han.

Dåligt stöd från skolan

Stödet från de skolor han gick på var närmast obefintligt.

– Ja, skolan var dålig på att ge hjälp. Om man inte har information om vad det finns för hjälp så får man den inte. Det var först som vuxen som jag förstod att jag ska använda hörapparaten hela tiden till exempel.

Enligt dagens regelverk ska nybyggda skolor ha en ljudmiljö som når upp till ljudklass C, vilket Hörselskadades riksförbund anser inte är tillräckligt. Kostnaden för att förbättra ljudmiljön för att nå upp till ljudklass A är omkring 25–30 000 kronor för att bygga om ett klassrum på 50 kvadratmeter, enligt Hörselskadades förening.

– Och det är ju en engångskostnad som räcker i all framtid. Det är försvinnande lite pengar per elev och år. En investering som lönar sig, för att folk mår bättre och trivs bättre i skolan, säger Anne Sjökvist, kommunikatör på Hörselskadades förening i Stockholm.

Dålig medvetenhet hos byggherrar

Stig Arlinger menar att det viktigaste är att skapa medvetande om ljudmiljöer redan på byggnationsstadiet.

– Man tittar mycket på det visuella när man bygger nytt i dag, men prioriterar inte akustiken alls lika mycket. Arkitekter och byggherrar har nog för dålig medvetenhet.

Vidare handlar det ofta om att ändra de befintliga lokalerna som är byggda för katederundervisning, där läraren höll monolog, medan undervisningen i dag präglas av dialog.

– Undervisningsmetoderna har ju förändrats mycket jämfört med hur det såg för 20–30 år sedan. Då var det bara en lärare som pratade medan eleverna satt tysta och lyssnade. Men lokalernas akustik är densamma, vilket skapar dålig ljudmiljö, säger Stig Arlinger.

Fotnot: ETC Stockholm har sökt skolborgarrådet Olle Burell för en kommentar, utan framgång.