– Vi blev överraskade över att upptäcka att lärarna som ingick i studien hade starka könsstereotyper kopplade till teknik, trots att många av dem undervisar i ämnet, säger docent Una Tellhed vid Lunds universitet, som leder projektet Klart du kan koda!, i ett pressmeddelande.

Etnicitet spelar in

Studien visar flera saker. En är att det finns en utbredd föreställning om att killar är bättre på teknik. En annan är att killar har bättre självförtroende än tjejer när det gäller programmering. Förklaringen till detta är dels intresse, dels att killar får större uppmuntran, att de har fler erfarenheter inom ämnet och att de också har fler förebilder.

Ett tredje fynd i studien är att etnicitet är en faktor i de noterade könsskillnaderna. Till exempel har tjejer med utländsk bakgrund både bättre självförtroende och större intresse för programmering än tjejer med svensk bakgrund. I gruppen finns också svagare könsstereotyper kopplade till teknik. 

Enligt forskarna är den så kallade ”jämställdhetsparadoxen” en faktor i detta. Det vill säga att könsskillnader i självförtroende och yrkesintressen ”paradoxalt nog visat sig större i mer jämställda länder”.

– Det behövs mer forskning för att förstå jämställdhetsparadoxen. Könsstereotyper påverkar självförtroende och intresse och det är möjligt att könsstereotyper om teknik är ovanligt starka i Sverige av olika skäl, säger Una Tellhed i pressmeddelandet.

Satsning minskade intresse

Forskarna har gjort ytterligare en sak. De har utvärderat effekterna av samhällssatsningar som syftar till att locka ungdomar till tekniksektorn. En satsning som nämns är den enligt uppgift unika att alla elever numera får lära sig programmering i skolan. Och det de fann är att undervisningen visserligen ökade elevernas självförtroende avseende programmering – men den minskade också deras intresse för det.

– Detta tyder på att undervisningen behöver vidareutvecklas för att stimulera intresse, säger Una Tellhed.