Naturskyddsföreningen tog emot regeringens besked med stor lättnad eftersom föreningen länge varit kritiska till de subventioner som SAS fått genom åren. Jens Forsmark, sakkunnig för hållbara transporter i föreningen, tycker det är en självklarhet att näringsverksamheter som står för stora klimatutsläpp också ska stå för sina egna kostnader.
– Klimatskadliga bolag ska inte subventioneras av skattebetalarnas pengar. Vi tycker det är en självklar sak att flygbolag som SAS ska täcka sina egna kostnader. Det är upprörande att subventioneringen pågått så länge och gång på gång, säger han.
SAS har själva sagt att de måste minska sitt skuldberg med minst 20 miljarder kronor för att hamna på fötter igen. Beskedet att regeringen inte tänker tillföra ytterligare kapital i den nyemission som väntar SAS kommer sannolikt innebära att statens ägarandel minskas, berättade näringsminister Karl Petter Thorwaldsson på tisdagens pressträff.
Den svenska staten har för närvarande ett aktieinnehav på 21,8 procent i SAS, enligt uppgifter från TT. Exakt hur mycket statens ägande kan minskas ville Thorwaldsson inte berätta med hänvisning till pågående förhandling, men påtalade att staten kommer att bistå företaget med att omvandla skulder till ägarkapital.
Har sluppit ansvar för utsläpp
Jens Forsmark hoppas att staten så snart som möjligt även avslutar sitt ägandeskap i bolaget och efterlyser även miljöpolitiska åtgärder som hjälper flygnäringen till större klimatansvar. Idag är exempelvis inrikesflyget helt befriat från energi- och koldioxidskatter.
– Flygets bränsleförbrukning är helt obeskattat. Det minskar incitamenten till miljöarbete om flygbolag inte behöver betala för sina utsläpp, säger Forsmark.
En annan som också välkomnar regeringens besked är Stefan Gössling, professor i ibland annat turismvetenskap vid Linnéuniversitetet. Han poängterar dock att det är svårt att helt lita på politiska besked kring flygnäringen. Han är kritisk till att flygnäringen sluppit undan att ta ansvar för sina koldioxidutsläpp, vilket han menar är en konsekvens av bristande lagstiftning.
– Det händer många konstigheter bakom kulisserna. Flygbolagen lobbar för att det inte ska hända någonting. Annars hade vi fått se en koldioxidskatt.
SAS har under de senaste årtiondena haft en krisstämpel på sig och har upprepade gånger fått statligt krisstöd på över 8 miljarder kronor. Gössling anser att flygnäringen har blivit särbehandlad i jämförelse med andra transportbranscher. I synnerhet när det gäller krav på grön omställning och utveckling av flygplanstyper och drivmedel som släpper ut mindre. Klimatneutral kommer dock det reguljära flygandet aldrig att bli, enligt honom.
– Om politiken inte lagstiftar att flygen måste köra mer på förnybara bränslen kommer ingen att göra det. Vinstmarginalerna kommer att vara alltför små. SAS fick miljarder under finanskrisen, vad hände med alla de pengarna?
Bara en flygplats är lönsam
Enligt Gössling borde staten satsa pengarna på något mer meningsfullt, vilket även omfattar subventioner till de flygplatser som finns på mindre orter i närheten av storstadsområden, och där det redan finns en god infrastruktur med tåg och bilvägar. Dagens ETC har tidigare kartlagt att endast en av Sveriges alla flygplatser faktiskt är lönsam utan bidrag från staten – Arlanda flygplats utanför Stockholm.
– Vissa flygplatser, som i Luleå, kan man ha en viss förståelse för att de får finnas kvar, för att motverka att delar av landet blir helt avkopplat från resten av landet. Men att bevara flygplatser i Örebro och i Ängelholm för att vissa ska flyga billigt ser jag ingen som helst poäng med utifrån ett samhällsekonomiskt perspektiv, säger Gössling.
