Ekonomi.

2020-08-18 12:00
  • ”Jämlikhet är inte något slags lyx som rika nationer kan kosta på sig”, säger Per Molander, Jämlikhetskommissionen. Bid: Janerik Henriksson/TT
    ”Jämlikhet är inte något slags lyx som rika nationer kan kosta på sig”, säger Per Molander, Jämlikhetskommissionen.
Puffetikett
Dagens ETC

Sverige är ett skatteparadis – om du är rik

Villaägare, aktiespekulanter och miljonärer betalar relativt låga skatter i Sverige, som utmärker sig jämfört med andra länder. Istället har bördan skjutits över på vanliga löntagare.

Men regeringens nya utredning öppnar nu för att återinföra arvs- och förmögenhetskatt.

Vill du fortsätta läsa?

Bli prenumerant på Dagens ETC!
Om du redan är det loggar du in här.

Betala per vecka

Från

39 kr

Beställ här!

Din prenumeration på Dagens ETC förnyas varje vecka. Avsluta när du vill.

Betala per månad

Från

139 kr

Beställ här!

Din prenumeration på Dagens ETC förnyas varje månad. Avsluta när du vill.

Det är bra för hela samhället om resurserna fördelas mer jämlikt, och möjligheten att beskatta förmögenheter är större än någonsin. Det är några av budskapen i den 1 000 sidor tjocka utredning som Jämlikhetskommissionen presenterade för regeringen härom veckan.

– Jämlikhet är inte något slags lyx som rika nationer kan kosta på sig. Vi visar att det går att öka jämlikheten och samtidigt stärka tillväxten, säger Per Molander som lett utredningen under två år.

– Sverige utmärker sig i Europa med en låg fastighetsavgift och dessutom helt sakna skatter på både förmögenheter och arv. Här är den sammanlagda skatten på egendomar, exempelvis dyra villor och aktier, mycket lägre jämfört med resten av EU och OECD-länderna, mätt i andel av BNP. När den stora skattereformen genomfördes 1991 var däremot grundtanken att kapital och arbete skulle beskattas i stort sett lika, säger Per Molander.

– Detta har urgröpts samtidigt som kommunalskatten stigit med ett per procentenheter till 32-33 procent i genomsnitt över landet. Det riskerar att sänka legitimiteten för systemet och blir ett inkomstproblem för staten.

Vill beskatta rikedomar

Ett av utredningen mest uppmärksammade förslag är återinförandet av en förmögenhetsskatt som, enligt Per Molander, blivit allt mer möjlig att genomföra tack vare att internationellt samarbete minskat möjligheterna till kapitalflykt.

– Nu börjar vi täppa till luckorna som tidigare möjliggjorde export av förmögenheter till skatteparadis i den karibiska övärlden eller Liechtenstein och Andorra.

Jämlikhetskommissionen har av högerdebattörer kritiserats för att innehålla ”gammal S-politik” som ger ”1980-talets svar på 2020-talets svåra frågor”. Men utredningens förslag ligger i linje med debatten utanför för Sverige. I somras krävde en grupp superrika amerikaner att Trump-administrationen måste höja deras skatter för att bekämpa coronapandemin. I Storbritannien har Labour uppmanat Boris Johnson att göra samma sak.

– Vi stöder principen att de med bredast axlar ska bära den största bördan, säger den nye partiledaren Keir Starmer till The Guardian.

Norge en förebild

I debatten har den norska förmögenhetsskatten lyfts fram som ett gott exempel. Omkring en halv miljon norrmän betalar 0,85 procent i skatt på tillgångar över omkring 1,4 miljoner kronor.

– Fremskrittspartiet och den borgerliga regeringen vill på sikt avskaffa förmögenhetsskatten helt och hållet, men än så länge har de inte lyckats. Just nu strömmar det mycket propaganda från tankesmedjor på högerkanten som påstår att den norska ekonomin kommer att gå under om inte skatten tas bort, säger Mari Skurdal, chefredaktör på tidningen Klassekampen.

I Norge, precis i Sverige, varnar kritikerna för att höjda skatter ”tvingar” ut kapital och i förlängningen arbetstillfällen från landet.

– Några av de absolut rikaste norrmännen har flyttat till Cypern och Schweiz, men de allra flesta stannar kvar i landet, säger Mari Skurdal.

Begränsa skatteupplägg

Jämlikhetskommissionen vill också begränsa möjligheterna till skatteupplägg inom Sveriges gränser. Idag är det vanligt att vd:ar, advokater eller konsulter redovisar relativt blygsamma löner samtidigt som de omvandlar sina ersättningar till stora utdelningar i fåmansbolag och därmed sänker sin skatt från 30 till 20 kronor på varje intjänad hundralapp. Skatterabatten blir ännu större för de som på detta sätt rundar den statliga inkomstskatten på löner vars marginalskatt på mellan 50 och 60 procent blir väsentligt lägre.

Systemet är en följd av att regeringen Reinfeldt ändrade de så kallade 3:12-reglerna 2006 och samma år var de lågbeskattade utdelningarma cirka tio miljarder kronor. Tio år senare hade den siffran ökat till 90 miljarder. Det är i nästan uteslutande de tio procent rikaste svenskarna som utnyttjar denna skatterabatt, visar bland annat Långtidsutredningen.

Ärver miljarder skattefritt

Ett annat förslag i utredningen är återinförd arvs- och gåvoskatt. Sverige sticker ut i Europa efter det att Göran Perssons regering med stöd av Vänsterpartiet helt avskaffade arvs- och gåvoskatten år 2004.

Det innebär att stora oskattade arvsflöden stannar inom redan välbärgade familjer och är en av orsakerna till att Sveriges förmögenheter är bland de mest ojämlikt fördelade i Europa.

”De arvingar som har högst inkomst är också de som ärver mest pengar. En arvsskatt är ett av politikens träffsäkrare instrument för att utjämna olikhet i livschanser”, skriver nationalekonomen Daniel Waldenström med flera i SNS-rapport från 2018, som visar att det årliga ärvda kapitalet i Sverige motsvarar en sjättedel av hushållens disponibla inkomster.

Per Molander vill återinföra arvsskatten och tror att det är ett lättare projekt än beskattning av andra former av kapital.

– Arv brukar hanteras mellan flera personer som kan ha olika åsikter hur det ska delas och för det krävs dokument. En bouppteckning måste hur som helst göras. Så fort det finns dokumentation ökar möjligheterna att saker kommer till myndigheters kännedom.