Ekonomi.

2020-02-06 09:40
”Om vi vill komma åt det här med de ökande inkomstskillnaderna är kapital­skatten en jätteviktig del. Den måste höjas”, säger LO-ekonomen Anna Almqvist, som står bakom ­rapporten om maktelitens inkomster. Bild: Jörgen Lund
”Om vi vill komma åt det här med de ökande inkomstskillnaderna är kapital­skatten en jätteviktig del. Den måste höjas”, säger LO-ekonomen Anna Almqvist, som står bakom ­rapporten om maktelitens inkomster.
Puffetikett
Dagens ETC

Skillnaderna skenar – makteliten tjänar 61 gånger en arbetarlön

Inkomstskillnaderna fortsätter att skena och är nu uppe på 30-talets nivåer – vilket innebär att den ekonomiska eliten tjänar närmare 61 gånger mer än en vanlig svensk arbetare. Det visar LO:s nya rapport om makt­elitens inkomster.

”Det är för jävligt rent ut sagt”, säger LO:s ordförande Karl-Petter Thorwaldsson

Vill du fortsätta läsa?

Bli prenumerant på Dagens ETC!
Om du redan är det loggar du in här.

Betala per vecka

Från

39 kr

Beställ här!

Din prenumeration på Dagens ETC förnyas varje vecka. Avsluta när du vill.

Betala per månad

Från

139 kr

Beställ här!

Din prenumeration på Dagens ETC förnyas varje månad. Avsluta när du vill.

Under onsdagen presenterade LO sin årliga rapport om makt­elitens inkomster, i vilken inkomstutvecklingen för landets mest högavlönade personer inom näringsliv, politik, ekonomi samt andra viktiga samhällsområden studeras och ställs i relation till vanliga arbetarlöner. Anna Almqvist, som är LO-ekonomen bakom studien, säger till Dagens ETC att rapporten är viktig eftersom dessa jämförande siffror inte återfinns i någon annan offentlig statistik.

– Vår utgångspunkt är att det har avgörande betydelse om de som har makt till att fatta viktiga beslut om samhällsutvecklingen har inkomster som långt överstiger dem för vanligt folk. Det är också viktigt att kunna påvisa trender i den här utvecklingen, säger hon.

Fortsatt trend

Och trenden är att maktelitens inkomster fortsätter att dra ifrån. De 50 mest högavlönade direktörerna i den ekonomiska eliten hade 2018 en högre genomsnittsinkomst än någonsin tidigare, motsvarande inte mindre än 60,8 industriarbetarlöner. Något som i sin tur motsvarar en månadsinkomst på i genomsnitt 1,9 miljoner kronor.


Prenumerera på Dagens ETC:s nyhetsbrev

 

– Om vi ser till makteliten i genomsnitt har de 20 gånger mer i olika former av inkomster än en vanlig industriarbetare. Vi anser att det är viktigt att medvetandegöra det här för vanligt folk. Detta eftersom det är ett allvarligt problem när de som har makt att påverka utvecklingen i samhället, inte längre kan relatera till vanliga människors livsvillkor, säger Anna Almqvist.      

Varför fortsätter makteliten att dra ifrån inkomstmässigt?

– Dels tror vi att vad som driver den här utvecklingen är den generella trenden i samhället, med ökande inkomstskillnader. Specifikt kan vi också se att den översta toppen drar ifrån och driver på. Nu är de – i relation till vanliga arbetare – uppe på samma nivåer som under 30-talet.

Utvecklingen handlar till viss del om ett skifte i vårt allmänna sätt att tänka kring ekonomisk fördelning och rättvisa, resonerar hon.

– Det är en del av en bredare samhällsförändring, om hur vi ser på inkomstskillnader och ekonomisk rättvisa. Många svenskar tror allmänt att Sverige fortfarande är ett föregångsland när det kommer till jämlikhet, men så är det ju tyvärr inte längre.

Vad kan göras för att hejda skenande inkomstskillnader mellan vanligt folk och makteliten?

– Dels behöver vi se över det här med kapitalskatten, som idag är väldigt låg. Så kan vi inte ha det, utan ska vi komma åt det här med de skenande inkomstskillnaderna, är den en jätteviktig del av det. Sedan har vi såklart det här med värnskatten, som nyligen tagits bort. Vilket var att gå i helt fel riktning, säger Anna Almqvist.

Karl-Petter Thorwaldsson, ordförande för LO, är rejält upprörd över utvecklingen.

– Det är rent ut sagt för jävligt! Trots allt vackert tal om ökad jämlikhet från våra politiker, så händer ingenting.

Två saker anser han behöver ske för att de ökande inkomstskillnaderna ska kunna motverkas.

– Vi måste ha en ny skatte­politik. Som det ser ut idag har vi något utav ett skattefrälse. I andra ändan måste de människor som lever på sjukpenning, a-kassa, pension och försörjningsstöd komma ikapp och få det bättre ställt. Vi behöver en skattereform med siktet inställt mot jämlikhet, säger Karl-Petter Thorwaldsson.   

Både lön och kapital räknas

Inkomsterna för knappt 200 personer på höga positioner inom näringsliv, politik, ekonomi och andra viktiga samhällsområden studeras i LO-rapporten ”Makteliten – i en egen bubbla”.

Såväl månadslöner som kapitalinkomster räknas in i begreppet inkomster.

Maktelitens genomsnittliga inkomster för 2018 motsvarar 19,9 industri­arbetarlöner.

De 50 direktörer i den ekonomiska eliten som studerats hade 2018 en inkomst motsvarande 60,8 industri­arbetarlöner.