Ekonomi.

2019-05-28 11:49
Bild: Pixababy
Puffetikett
Dagens ETC

Så kan bankernas makt brytas

Det är de statliga garantierna som gör bankerna säkra – om vi skulle ta  bort dem skulle systemet falla ihop som ett korthus. Det hävdar Samuel Kazen Orrefur, verksamhetsutvecklare för Positiva pengar.

Bankerna gör miljardvinster och skattebetalarna står alltså för risken. Dagens ETC utforskar om det måste vara så.

Den bristande kontrollen över bankerna bidrog 2006–2008 till en världsomfattande finanskris. Det har sedan dess höjts röster för att öka regleringen av bankerna, till och med att förstatliga dem. Men utredaren Samuel Kazen Orrefur har ett annat förslag: förstatliga själva pengarna.

– Det skulle innebära att vi fick demokratisk kontroll över hur nyskapade pengar används och att spararna får bestämma hur deras sparpengar lånas ut. Idag har bankerna makten att skapa pengar och bestämma hur våra sparpengar används. Därmed har de också getts makten att bestämma vad samhället ska arbeta med och i vilken riktning ekonomin ska utvecklas i framtiden.


Prenumerera på Dagens ETC:s nyhetsbrev

 

Det förslag som Kazen Orrefur för en tid sedan presenterade i tankesmedjan Katalys rapport ”Förstatliga pengarna” bygger på idéer från en brittisk tankesmedja, Positive Money, som står Labourpartiet nära (och har en svensk systerförening). Och det är inte unikt i sitt slag. Förslaget att förstatliga penningmängden förespråkas även av International movement for monetary reform, som finns i 26 länder.

E-kronan ett första steg

Men också den svenska Riksbanken inledde 2017 ett projekt, e-kronan, som innebär att riksbankens utgivning av sedlar och mynt kompletteras med en elektronisk valuta.

– Vi står helt bakom Riksbankens förslag till e-kronan, säger Kazen Orrefur. Skillnaden är att vi förespråkar två steg till som innebär att hela ekonomin ställs om till att bara använda Riksbankens e-kronor istället för affärsbankernas hemskapade pengar. Riksbanken borde börja ge ut e-kronor aktivt till medborgarna eller regeringen. Om pengarna ges till regeringen får Riksbanken bestämma hur mycket som måste skapas för att nå inflationsmålet, sedan får regeringen bestämma hur pengarna ska användas. Slutligen föreslår vi att återstående affärbankspengar konverteras till e-kronor.

Kan skapa en ny finanskris

Affärsbankspengar är de pengar som ”skapas” när en bank beviljar ett lån eller köper tillgångar. De finns egentligen bara i bankens balansräkning och på kundens konto. Banker beviljar mycket mer i lån än de själva har tillgång till – exakt hur mycket bestäms genom ett komplicerat regelverk och övervakas av Riksbanken, Riksgälden och Finansinspektionen. Ungefär 98 procent av de ”pengar” som finns (enligt en bred definition av penningmängden i samhället) är affärsbankspengar, skapade på kommersiella grunder av framför allt de fyra storbankerna.

Riksbanken fungerar i praktiken som ett serviceorgan för de kommersiella bankerna och har små möjligheter att reglera vad lånen går till. Det har under lång till inneburit att bara 17 procent (egentligen mindre) går till produktiva investeringar.

För att få igång den ekonomiska aktiviteten har Riksbanken sänkt räntan, vilket gjort det billigt fortsätta låna till köp av värdepapper och fastigheter – detta är en av de faktorer som också drivit upp bostadspriserna.

Lennart Erixon, professor emeritus i nationalekonomi vid Stockholms universitet, menar att Riksbankens ränta varit en viktig drivkraft och skapat en stor efterfrågan på pengar som affärsbankerna tillgodosett genom att skapa pengar på ett sätt som kan leda till en ny finanskris, i den högkonjunktur vi är i nu.

– Det finns också andra problem, det skapar större förmögenhetsskillnader och inkomstskillnader, men det stora problemet är att det bidrar till den makroekonomiska instabiliteten, säger han.

Påtalar risken

För egen del litar Riksbanken till de medel som redan står till buds:

– Riksbanken har vid flera tillfällen påtalat att det finns risker med hög skuldsättning. Vi har oroat oss för vilka makroekonomiska konsekvenser som kan uppstå vid till exempel ett fall i huspriser, säger Riksbankens press­tales­person Susanne Meyer Söderlind.

Om finansinspektionen bedömer dessa risker som oacceptabla finns flera tillgängliga politiska verktyg för att minska bankernas möjligheter att öka skuldsättningen inom det existerande systemet, konstaterar hon: Till exempel höjda kapitalkrav, höjda riskviktsgolv, amorteringskrav för nya lån, med mera.

Även Svenska bankföreningens Rickard Eriksson anser att de nuvarande systemen är tillräckliga:

– Med dagens betydligt hårdare reglering av bankerna är riskerna för skattebetalarna, enligt min bedömning, mycket små.

Varken Riksbanken eller Svenska bankföreningen har heller tagit ställning till förslaget om en konvertering av affärsbankspengarna. Meyer Söderlind konstaterar att det är en politisk fråga och Rickard Eriksson menar att det är en åtgärd som medför att ”förbjuda alla banker utom Riksbanken att ta emot inlåning. Inget utvecklat land har valt att gå den vägen”.

Lennart Erixon framhåller istället att det handlar om en reform med en lång övergångstid, där de problem som uppstår kan hanteras över tid.

Men Kazen Orrefur ser framför sig att penningreformen genomförs – och att den medför en radikal förändring av både bostadspriser och ackumulation av förmögenhet:

– Jag tror att det bästa skulle vara att Riksbanken efter vår penningreform har en sådan policy att bostadspriserna stannar av och inte ökar mer. De får ligga still och sedan får resten av ekonomin år för år växa ikapp. Förmögenheten försvinner via inflationen.

DIGITAL PRENUMERATION

TVÅ VECKOR GRATIS!

Läs alla artiklar från Dagens ETC utan kostnad första två veckorna. Därefter är priset 199 kronor/månad. Ingen bindningstid. Du får dessutom Dagens ETC direkt till din mejl, alla dagar i veckan. Beställ för att läsa direkt.

Genom att klicka på ”Prenumerera” godkänner du prenumerationsvillkoren och samtycker till att ETC-företagen hanterar dina personuppgifter

De rika blir rikare

De svenska hushållens totala skulder har ökat från 90 procent av den disponibla inkomsten 1996 till 180 procent 2016.

Tillväxttakten är 7,2 procent, mycket mer än BNP ökat samma tid.

Den svenska penningmängden (inklusive utfärdade lån) är 2 800 miljarder kronor, vilket kan jämföras med BNP som 2017 låg på 4 600 miljarder.

l De senaste trettio åren har den rikaste femtedelen ökat sin andel av den totala nettoförmögenheten från 54 % 1975 till 77,8 % 2017.

Källa: Rapporten ”Förstatliga pengarna. Så stoppar vi bankerna från att skapa finanskriser”

Kazen Orrefurs förslag: Så kan bankriskerna elimineras

1. Staten tillhandahåller egna pengar i form av räntefria e-kronor.

2. Nyskapade pengar ges direkt till medborgarna eller statsbudgeten.

3. Banksubventionerna slopas genom att affärs­bankernas egenskapade pengar förstatligas. Bankerna  finns kvar men de får finansiera sin utlåning av svenska kronor genom inlåning och kan tillåts gå i konkurs utan risker för hela ekonomin.