De allra rikaste blir allt rikare. Samtidigt har de som tjänar minst, särskilt människor beroende av arbetslöshetsersättning eller sjukpenning, halkat efter. Inget annat OECD-land har lika snabbt växande inkomstklyftor som Sverige. Men det måste inte vara så här, menar LO och Tankesmedjan Tiden i sin nya rapport ”Skatta oss lyckliga – idéer för mer rättvisa skatter”.

– Dagens skattesystem bidrar till att öka klyftorna samtidigt som det inte räcker till för att finansiera välfärden. De som vinner på det här är höginkomsttagarna. Nu måste vi skifta fokus och sluta peka på områden där skatten behöver sänkas, och istället peka på områden där den kan höjas, och prata om vilka grupper som gynnas av en utbyggd välfärd. Ökade klyftor är ingen naturlag, säger Åsa-Pia Järliden Bergström, LO-ekonom och en av rapportförfattarna.

Ett grundläggande problem är enligt rapporten att skattesystemet gradvis har gjorts om så att det gynnar höginkomsttagare. Skatten på kapitalinkomster och utdelningar är lägre än skatten på de genomsnittliga lönerna. Samtidigt har det också införts lägre skatt på fastigheter och rut- och rotavdrag som sällan kommer låginkomsttagare till del. Dessutom har värnskatt och arvsskatt slopats.

– Det är väldigt provocerande att titta på utveckligen för den allra rikaste procenten. Det blir tydligt att de inte kunnat sticka iväg så om det inte vore för att skattesystemet är utformat som det är, säger Åsa-Pia Järliden Bergström.

Slopade rut- och rotavdrag

I rapporten listas en rad förslag på hur det kan göras annorlunda – så att de med de allra högsta inkomsterna beskattas hårdare än idag. Till exempel ska rot- och rutavdragen slopas, en ny och enhetlig kapitalinkomstskatt på 35 procent införas, och de allra dyraste bostäderna och båtarna ska beskattas särskilt. Dessutom ska en ny typ av värnskatt införas – rättviseskatt.

– Det är egentligen ett återinförande av värnskatten men med en högre gräns, alla som tjänar över en miljon i årsinkomst ska få betala rättviseskatt.

LO och Tiden vill också att fastighetsavgiften ersätts av en markskatt på hus och bostadsrätter.

– Den ska följa markvärdet och blir då högre för tomter i attraktiva lägen, där det oftare är höginkomsttagare som bor. Samtidigt ska det finnas ett skydd som gör att låg- och medelinkomsttagare inte drabbas, säger Åsa-Pia Järliden Bergström.

Slopat jobbskatteavdrag

För dem med allra lägst inkomster skulle förslagen i praktiken leda till lägre skatter. Bland annat genom att jobbskatteavdraget ersätts med ett förvärvsavdrag.

– Vi tycker det är fel med ett skatteavdrag som bara gynnar de som arbetar. Ett förvärvsavdrag skulle också omfatta till exempel arbetslösa eller förtidspensionärer, och på samma sätt som jobbskatteavdraget skulle skattereduktionen minska för höginkomsttagare i takt med inkomsten – bara mer och snabbare.

Rapportförfattarna menar att deras förslag inte bara skulle leda till minskade klyftor, utan också till ökad jämställdhet.

– Skattesystemet idag är inte jämställt. Män har högre löneinkomster, dominerar gruppen av de allra rikaste, gynnas mest av de låga kapitalskatterna, till exempel. Hela vår översyn skulle resultera i att männen bidrar mer, och vi får en feministisk skattepolitik.