Ekonomi.

2019-07-02 10:15
Bild: Janerik Henriksson/TT
Puffetikett
Dagens ETC

Pensionen sätter allt mer press på unga

De är generationen som föddes in i 90-talets stora pensionsreform, men hur trygga kan de vara med att de faktiskt får en värdig pension att leva på?

Aktuella undersökningar visar att 20-åringar blir allt mer oroade över sin pension och att allt fler tonåringar till och med börjat pensionsspara.

”Jag är inte förvånad”, säger socialantropologen Annette Nyqvist till Dagens ETC.

Vill du fortsätta läsa?

Bli prenumerant på Dagens ETC!
Om du redan är det loggar du in här.

Betala per vecka

Från

39 kr

Beställ här!

Din prenumeration på Dagens ETC förnyas varje vecka. Avsluta när du vill.

Betala per månad

Från

139 kr

Beställ här!

Din prenumeration på Dagens ETC förnyas varje månad. Avsluta när du vill.

Det är 20 år sedan vårt pensionssystem reformerades i spåren av 90-talskrisen. Det tidigare systemet hade garanterat en viss pensionsnivå och 65 procent av lönen under arbetarens 15 mest högavlönade år. Genom sänkningar av garantipensionen, förändringar av tjänstepensionen och placerandet av pensionspengar på börsen, blev det nu upp till var och en att tjäna in till sin framtida pension genom att jobba så mycket som möjligt och skaffa sig så hög lön som möjligt.

Annette Nyqvist är social­antropolog på Stockholms universitet. Hon skrev sin avhandling om reformen för tio år sedan och har följt utvecklingen sedan dess. En slutsats hon drar är att många av de förändringar av trygghetssystemen som gjordes då, innebar en systemskifte i samhällskontraktet mellan stat och individ.


Prenumerera på Dagens ETC:s nyhetsbrev

 

– Det designades så att individen ska ta det ansvar som staten tog förut.

Unga oroliga över pension

En undersökning från tjänstepensionsbolaget Alecta i samarbete med Ungdomsbarometern från i våras visade att unga i högre grad börjar pensionsspara privat allt tidigare, vissa så tidigt som vid 15 års ålder. Den visade också att unga anser eller tror att pensionen är individens ansvar och att allt fler unga känner oro inför sin framtida pension. Det väckte frågan om en bristande tillit till pensionssystemet.

— Att en 15- eller 16-åring börjar spara privat till pensionen kan inte ses som något annat än ett misslyckande för tilliten till systemet. Det är givetvis positivt att unga tar ansvar för sin ekonomi, där pensionen är en del, men vi har ett stort ansvar att faktiskt bevisa robustheten i det pensionssystem vi har i Sverige, sa Alectas vd Magnus Billing i en kommentar till under­sökningen.

Men att unga är stressade över sin pension tycker inte Anette Nyqvist är konstigt.

– Så mycket som man betalar in till systemet är så mycket som man får ut. Det är arbetslinjen som gäller. Efter gymnasiet ska man ha en karriär och jobba stadigt i en slags kurva uppåt fram till  att man har råd att gå i pension. Då får man nog en rätt så bra pension. Men det är verkligen inte alla förunnat, så ser ju inte livet ut, säger hon.

I vissa branscher är kollektivavtalstäckningen låg och de så kallade gig-jobben, där du inte är anställd utan egenföretagare, har vuxit fram snabbt. Det innebär att ännu mer ansvar flyttas från samhället till individen.

Beter sig inte rationellt

När Anette Nyqvist intervjuade de som drev igenom reformen, de som arbetade på myndigheten och delar av allmänheten, för tio år sedan var intervjupersonerna förvånade över att människor inte agerade som det var tänkt att de skulle göra.

– Det fanns en tanke om att människor är rationella varelser som kommer att tänka på ett nytt, ekonomiskt sätt med det nya systemet. Men så blev det ju inte, folk blev oroliga istället och okunniga och nervösa. Folk beter sig inte som de ekonomiska modellerna säger att de beter sig, säger hon.

Vad tänker du om att unga idag pensionssparar privat i all högre grad?

– Jag avslutade min avhandling med att skriva att vi måste följa upp undersökningen om 40 år när vi vet hur folk agerar. Om nästa generation som är född in i systemet, lär sig bli en rationell ekonomisk varelse som bara tänker på att se om sitt hus från vagga till grav. Det vet vi ju inte, det kanske är på väg när 15-åringar sparar till pensionen, eller också är vi där nu.

Läs vidare på nästa sida: Hur oroad är du över din pension?

Så fungerar din pension idag

Pensionen kommer från flera håll. Allmän garanterad pension från staten, tjänstepension från arbetsgivaren och eventuellt ett eget sparande.

För varje arbetat år tjänar man automatiskt in till den framtida pensionen. Det innebär att för de flesta blir pensionen högre ju fler år man arbetar.

Tjänstepensionen är oftast en kollektivavtalad pension som arbetsgivaren betalar in.

Vissa arbetsgivare som inte har tecknat kollektivavtal erbjuder ändå sina anställda en individuell tjänstepensionslösning. Det finns företag utan kollektivavtal som helt struntar i tjänstepensionen –  då är rekommendationen att byta arbetsgivare eller se till att få påslag på lönen och börja spara privat.

Pensionen kan vara förmånsbestämd eller eller premiebestämd. En förmånsbestämd pension innebär att att arbetaren garanteras en bestämd summa eller en viss procent av lönen när man går i pension. Det finns inom tjänstepensionen och det gamla ATP-systemet. Den premie­bestämda tjänstepensionen är beroende av hur pengarna som betalas in går på börsen och hur de har placerats.

Premiebestämd pension finns inom den statliga pensionen, tjänstepensionen och det privata sparandet.

Källa: Pensionsmyndigheten

Pension genom tiderna

1913

Folkpension införs. Pensionsbeloppet är lågt och pensionsåldern sätts till 67 år, samtidigt som medellivslängden var ungefär 60 år.

1955

En statlig utredning föreslår ett nytt system för allmän tjänstepension.

1960

ATP (Allmän tilläggspension) började gälla. Systemet byggde på att arbetaren fick en garanterad pension för de 15 bästa åren av minst 30 arbetade år och skulle ge mer än den äldre folkpensionen.

1994

Utredningsgruppen Pensionsarbetesgruppen presenterar ett principförslag som antas av riksdagen. Pensionssystemet ses som allt för kostsamt. Till skillnad från ATP-systemet bestäms det nya systemet av livsinkomsten och delvis på inbetalda premier.

1999

Den nya reformen sjösätts och den allmänna pensionen träder i kraft. Det nya systemet gäller för personer födda efter 1953.

2003

Alla delar av pensions­reformen är på plats.