Rapportförfattarna har undersökt hur faktorer som arbetslöshet, BNP och bostadspriser har utvecklats i 285 mindre städer och områden under åren 2011 till 2019. Städerna har sedan kategoriserats efter hur stor del av befolkningen som är utlandsfödda, andel med utlandsfödda föräldrar, och hur befolkningssammansättningen förändrats över tid.
I så gott som samtliga jämförelser sågs ett positivt samband mellan ekonomisk utveckling och ökad mångfald. Till exempel har andelen utlandsfödda ökat med mer än det dubbla i de 50 städer med störst ekonomisk tillväxt, jämfört med de 50 städer med lägst BNP-tillväxt. På liknande sätt ser det ut när det gäller löneutveckling och bopriser – i de städer där det går bäst är mångfalden betydligt större än i städerna i botten av listan.
– Jag förvånades av hur enhetliga våra resultat är. Av de 35 olika jämförelserna vi gjorde fann vi en positiv korrelation mellan ökad mångfald och ekonomiskt välstånd i 30 av dem, säger Chris Clarke, en av rapportförfattarna, till Dagens Arena.
Väntad slutsats
Även i Sverige har flera studier visat på att invandring är ekonomiskt lönsamt. I boken Utan invandring stannar Sverige går till exempel Jesper Strömbäck, professor i journalistik och politisk kommunikation, genom en mängd svensk och internationell forskning, och drar slutsatsen att invandring bidrar till ökad välfärd. Det gäller både på kort sikt, men ännu mer på längre sikt. Sandro Scocco, tidigare chefsekonom på Arena idé (nu chefsekonom på Vänsterpartiet), som i flera rapporter studerat hur invandring och ekonomi hänger ihop, har kommit fram till liknande slutsatser. Han är inte överraskad över den brittiska studiens resultat.
– Jag har inte läst just den här studien, men slutsatsen att städer gynnas av invandring är ganska väntad, säger han.
De flesta länder i västvärlden har samma utmaningar, menar Sandro Scocco – en åldrande befolkning. Och därför behövs invandring.
– Ur tillväxtperspektiv är det helt avgörande att ha människor i arbetsför ålder, mellan 20 och 64 år. Tillväxten i den åldersgruppen är det som avgör tillväxttakten i ekonomin i hög utsträckning. De som invandrar är ofta väldigt unga, bulken ligger mellan 20 till 25 år. Det innebär att de är ett direkt tillflöde till arbetskraften.
Men samtidigt är arbetslösheten högre bland invandrare än svenskfödda. Sandro Scocco menar att ekonomin påverkas positivt ändå.
– Om vi ser människor som arbetskraft så tar det ungefär 20 år att baka en egen arbetskraft, och då har vi först massa kostnader för förlossning, förskola, skola, och så vidare. Så att få hit en 20-åring som direkt skulle kunna kliva in på arbetsmarknaden är en vinstlott. I praktiken tar det ett par år för invandrare att få sysselsättning, men även om det handlar om fem till tio år är det mycket kortare tid än att skapa vår egen arbetskraft, säger han.
Jämfört mindre städer
Den brittiska studien har dock inte undersökt samhället i stort, utan jämför mindre städer med varandra. Men Sandro Scocco menar att samma gäller för enskilda städer – de gynnas av människor i arbetsför ålder.
– Vi har många exempel på glesbygdskommuner och mindre orter i Sverige som drabbats hårt av allt för många äldre i förhållande till de i arbetsför ålder. Sverige som helhet har delvis undkommit detta öde tack vare invandring.
