Ekonomi.

2020-10-12 08:20
Friskolekoncernen  Jensen etablerar sig  i Botkyrka. Tjänstemännen  i kommunen varnar nu för  ännu mindre pengar till de  kommunala skolorna. Bild: Henrik Montgomery/TT
Friskolekoncernen Jensen etablerar sig i Botkyrka. Tjänstemännen i kommunen varnar nu för ännu mindre pengar till de kommunala skolorna.
Puffetikett
Dagens ETC

Jensen startar – och kommunal skola hotas

Botkyrka kämpar redan med tuff ekonomi för kommunens skolor. Då etablerar sig skolkoncernen Jensen med målet att locka till sig de högpresterande eleverna. Tjänstemännen varnar för ännu mindre pengar till de kommunala skolor. Trots att det i längden kan betyda att kommunala skolor tvingas stänga säger socialdemokratiska kommunalrådet att Jensen kan ”vara bra för Tumba”.

Vill du fortsätta läsa?

Bli prenumerant på Dagens ETC!
Om du redan är det loggar du in här.

Betala per vecka

Från

39 kr

Beställ här!

Din prenumeration på Dagens ETC förnyas varje vecka. Avsluta när du vill.

Betala per månad

Från

139 kr

Beställ här!

Din prenumeration på Dagens ETC förnyas varje månad. Avsluta när du vill.

”Förvaltningens bedömning är att en nyetablering av den sökta utbildningen skulle medföra påtagliga negativa effekter för den kommunala verksamheten”.

Den varningen, kryddad med farhågor om nedläggning av en kommunal skola, skickade tjänstemännen vid utbildningsförvaltningen i Botkyrka kommun till politikerna i utbildningsnämnden efter att Jensen Education ansökt om att etablera en ny grundskola i stadsdelen Tumba – ett område som enligt en granskning av tankesmedjan Balans redan har en överkapacitet på nästan 550 elever.

Trots detta ska politikerna i Botkyrka ha välkomnat Jensen med öppna armar, åtminstone enligt Emanuel Ksiazkiewicz (S), utbildningsnämndens ordförande, som till tidningen Mitt i sagt att nämnden inte håller med tjänstemännen och istället anser att ytterligare en aktör kan ”vara bra i Tumba”.

När Dagens ETC får tag på Emanuel Ksiazkiewicz är tonen delvis annorlunda.

– Det är inte kommunen som ger grönt ljus åt en friskola, det är Skolinspektionen. Vi kan bara yttra oss i ärendet, säger han.

Ond spiral

Problemet med att en friskola riskerar att dränera kommunens ekonomi är inte nytt. De ”påtagliga negativa” effekterna handlar om den kedjereaktion som uppstår när en ny, fristående skola etablerar sig. För varje elev som lockas bort från en kommunal skola förlorar den kommunala skolan skolpengar.

Den kommunala skolan får lägre intäkter – trots att utgift­erna, bland annat för lokaler, finns kvar, i det här fallet i en stadsdel som redan dras med nästan 550 tomma stolar. Kommunen måste höja skolpengen för att dess skolor ska ha råd att fortsätta sin verksamhet. Men det betyder också att till exempel friskolor som Jensen – som inte fått ökade utgifter – har rätt till högre skolpeng eftersom den ska baseras på den genomsnittliga kostnaden i kommunens egen skolverksamhet.

Beroende på hur elevströmmen till Jensen utvecklar sig – om eleverna lockas över inifrån kommunen eller från en angränsande – kan notan för tomma stolar i Botkyrkas kommunala klassrum och förlorad skolpeng enligt den egna förvaltningen i slutänden landa på 15 miljoner kronor.


Prenumerera på Dagens ETC:s nyhetsbrev

 

– Det här är en del av utmaningarna med den fria etableringsrätten – som jag precis som övriga partiet tycker är ett stort problem. Det enda vi kan göra är att vara så positiva som möjligt för att få ett så bra samarbete som möjligt med den nya skolan för att eleverna ska få en så god skolgång som möjligt, säger Emanuel Ksiazkiewicz.

Men om ni vet att risken finns för urholkad ekonomi – varför opponerar ni er inte i ert yttrande till Skolinspektionen?

– Skolinspektionen tittar bara på om det finns förutsättningar för en etablering, de tittar inte på hur etableringen påverkar kommuners ekonomi. Samtidigt innebär Jensens etablering att vi slipper vissa planerade investeringar i just skolor och kan lägga de pengarna på undervisning i stället.

Det är inte bara ekonomin som blir lidande. Tjänstemännen på förvaltningen har också noterat att Jensen i sin kommunikation vänder sig till elever ”med höga ambitioner” och att detta riskerar att spä på segregationen i ett redan utsatt område.

”Precis som på nationell nivå är det de mer resursstarka eleverna i många stadsdelar som väljer bort de kommunala skolorna. Det får negativa effekter för skolornas förutsättningar att lyckas med sitt uppdrag”, skriver de.

– Ja, kommuner har ett problem med att man tappar socioekonomiskt starka medborgare till andra kommuner, just för att strukturer inte finns som möter upp deras efterfrågan. Det viktigaste för oss är därför att säkerställa att de kan känna att det finns skolor dit de kan vända sig som motverkar den effekten, säger Emanuel Ksiazkiewicz.

– Och återigen – vi bestämmer inte över etableringar. Det vi kan göra är att arbeta för att ha attraktiva skolor där elever har möjlighet att lyckas.

Johan Ernestam, utredare i ekonomiska frågor vid Lärarförbundet, känner alltför väl igen problematiken med Jensen Educations etablering i Tumba.

– Att en friskola etableras där det redan finns överkapacitet kan leda till problem men är inte det största problemet. Elevkullar fluktuerar upp och ned med ungefär åtta års mellanrum och platserna kommer om några år att fyllas, säger han.

Inte samma ansvar

Det stora problemet är enligt honom ersättningssystemet. Till skillnad från fristående huvudmän har kommunerna ett ansvar alla elever kan erbjudas en skolplats. Går en friskola omkull måste eleverna direkt kunna placeras någonstans.

– Men detta beaktas inte när man räknar fram skolpengen. Vilket resulterar i att ju fler tomma platser som kommunerna måste behålla, desto högre skolpeng, även för de fristående skolorna, som inte behöver ha någon beredskap och därför kan anpassa antalet platser.

– Det är därför som utredningen En mer likvärdig skola från i våras föreslår att kommunerna ska få göra ett större avdrag när skolpengen beräknas. De drar den enda rimliga slutsats­en, som tyvärr väldigt många politiker aldrig har förstått.

Etableringsrätten för skolor

När friskolereformen infördes av regeringen Bildt 1992 motiverades den med att det skulle öka variationen av skolor, sporra till kostnadseffektivitet, skapa förutsättningar för nedläggningshotade skolor att överleva under nytt huvudmannaskap, ge föräldrar möjlighet att välja den bästa skolan för sina barn.

Utredning föreslår lösning

I utredningen En mer likvärdig skola – minskad segregation och förbättrad resurstilldelning som kom våren 2020 föreslås att kommuner ska kunna göra ett avdrag i skolpengen till enskild huvudman med hänvisning till det utökade ansvar och de merkostnader som kommunala skolor har i och med uppdraget att säkerställa att alla barn och ung­domar kan få en skolplats.

Botkyrka kommuns ekonomi

Inför år 2020 hade utbildningsförvaltningen i Botkyrka ett underskott på 55 miljoner kronor samt krav på sig att effektivisera verksamhet för ytterligare 55 miljoner kronor. Enligt förvaltningens delårsrapport 2 kvarstår underskottet men förhoppningen är att nå en budget i balans 2021.

I praktiken innebär underskottet bland annat att skolbibliotek tappar sin bemanning, att det blir mindre resurser för elever i behov av särskilt stöd och att arbetsbelastningen ökar för olika personalgrupper.