”Förvaltningens bedömning är att en nyetablering av den sökta utbildningen skulle medföra påtagliga negativa effekter för den kommunala verksamheten”.
Den varningen, kryddad med farhågor om nedläggning av en kommunal skola, skickade tjänstemännen vid utbildningsförvaltningen i Botkyrka kommun till politikerna i utbildningsnämnden efter att Jensen Education ansökt om att etablera en ny grundskola i stadsdelen Tumba – ett område som enligt en granskning av tankesmedjan Balans redan har en överkapacitet på nästan 550 elever.
Trots detta ska politikerna i Botkyrka ha välkomnat Jensen med öppna armar, åtminstone enligt Emanuel Ksiazkiewicz (S), utbildningsnämndens ordförande, som till tidningen Mitt i sagt att nämnden inte håller med tjänstemännen och istället anser att ytterligare en aktör kan ”vara bra i Tumba”.
När Dagens ETC får tag på Emanuel Ksiazkiewicz är tonen delvis annorlunda.
– Det är inte kommunen som ger grönt ljus åt en friskola, det är Skolinspektionen. Vi kan bara yttra oss i ärendet, säger han.
Ond spiral
Problemet med att en friskola riskerar att dränera kommunens ekonomi är inte nytt. De ”påtagliga negativa” effekterna handlar om den kedjereaktion som uppstår när en ny, fristående skola etablerar sig. För varje elev som lockas bort från en kommunal skola förlorar den kommunala skolan skolpengar.
Den kommunala skolan får lägre intäkter – trots att utgifterna, bland annat för lokaler, finns kvar, i det här fallet i en stadsdel som redan dras med nästan 550 tomma stolar. Kommunen måste höja skolpengen för att dess skolor ska ha råd att fortsätta sin verksamhet. Men det betyder också att till exempel friskolor som Jensen – som inte fått ökade utgifter – har rätt till högre skolpeng eftersom den ska baseras på den genomsnittliga kostnaden i kommunens egen skolverksamhet.
Beroende på hur elevströmmen till Jensen utvecklar sig – om eleverna lockas över inifrån kommunen eller från en angränsande – kan notan för tomma stolar i Botkyrkas kommunala klassrum och förlorad skolpeng enligt den egna förvaltningen i slutänden landa på 15 miljoner kronor.
– Det här är en del av utmaningarna med den fria etableringsrätten – som jag precis som övriga partiet tycker är ett stort problem. Det enda vi kan göra är att vara så positiva som möjligt för att få ett så bra samarbete som möjligt med den nya skolan för att eleverna ska få en så god skolgång som möjligt, säger Emanuel Ksiazkiewicz.
Men om ni vet att risken finns för urholkad ekonomi – varför opponerar ni er inte i ert yttrande till Skolinspektionen?
– Skolinspektionen tittar bara på om det finns förutsättningar för en etablering, de tittar inte på hur etableringen påverkar kommuners ekonomi. Samtidigt innebär Jensens etablering att vi slipper vissa planerade investeringar i just skolor och kan lägga de pengarna på undervisning i stället.
Det är inte bara ekonomin som blir lidande. Tjänstemännen på förvaltningen har också noterat att Jensen i sin kommunikation vänder sig till elever ”med höga ambitioner” och att detta riskerar att spä på segregationen i ett redan utsatt område.
”Precis som på nationell nivå är det de mer resursstarka eleverna i många stadsdelar som väljer bort de kommunala skolorna. Det får negativa effekter för skolornas förutsättningar att lyckas med sitt uppdrag”, skriver de.
– Ja, kommuner har ett problem med att man tappar socioekonomiskt starka medborgare till andra kommuner, just för att strukturer inte finns som möter upp deras efterfrågan. Det viktigaste för oss är därför att säkerställa att de kan känna att det finns skolor dit de kan vända sig som motverkar den effekten, säger Emanuel Ksiazkiewicz.
– Och återigen – vi bestämmer inte över etableringar. Det vi kan göra är att arbeta för att ha attraktiva skolor där elever har möjlighet att lyckas.
Johan Ernestam, utredare i ekonomiska frågor vid Lärarförbundet, känner alltför väl igen problematiken med Jensen Educations etablering i Tumba.
– Att en friskola etableras där det redan finns överkapacitet kan leda till problem men är inte det största problemet. Elevkullar fluktuerar upp och ned med ungefär åtta års mellanrum och platserna kommer om några år att fyllas, säger han.
Inte samma ansvar
Det stora problemet är enligt honom ersättningssystemet. Till skillnad från fristående huvudmän har kommunerna ett ansvar alla elever kan erbjudas en skolplats. Går en friskola omkull måste eleverna direkt kunna placeras någonstans.
– Men detta beaktas inte när man räknar fram skolpengen. Vilket resulterar i att ju fler tomma platser som kommunerna måste behålla, desto högre skolpeng, även för de fristående skolorna, som inte behöver ha någon beredskap och därför kan anpassa antalet platser.
– Det är därför som utredningen En mer likvärdig skola från i våras föreslår att kommunerna ska få göra ett större avdrag när skolpengen beräknas. De drar den enda rimliga slutsatsen, som tyvärr väldigt många politiker aldrig har förstått.
