Redan i maj lyfte Nya Zealands premiärminister Jacinda Ardern tanken att landet skulle ställa om till en fyradagarsvecka för att uppmuntra befolkningen att resa runt i landet och stödja turismindustrin. Efter det lyftes frågan på många håll och med olika motiveringar. Tyska fackföreningen IG Metall föreslog en fyradagarsvecka för att undvika att fler jobb skulle försvinna inom landets bilindustri, någonting som fick stöd från landets arbetsmarknadsminister, socialdemokraten Hubertus Heil.
– Reducerad arbetstid med en viss lönejustering kan vara en lämplig strategi om arbetsgivare och fackförening är överens. Vi behöver goda idéer om vi ska kunna ta oss igenom den här krisen tillsammans, sade Heil till Funke-tidningarna.
”Påverkar produktivitet”
Dagens ETC har tidigare rapporterat om att Finlands statsminister Sanna Marin fick med sig sitt socialdemokratiska parti på förslaget att införa arbetstidsförkortningar i landet. Marin har främst pratat om sextimmarsdagar och större flexibilitet, men regeringskollegan Aino-Kaisa Pekonen, social- och hälsominister och representant för Vänsterförbundet, vill även göra försök med fyradagarsveckor.
– Nyckeln i försöket med arbetstidsförkortning bör vara att vi tittar på hur förkortningen påverkar produktivitet, sjukskrivningar och arbetstagares välbefinnande, sade Pekonen enligt Helsinki times.
Pekonen har också sagt att hon tror att en arbetstidsförkortning kan ha särskilt positiv effekt för vårdanställda.
Även i Storbritannien lever debatten om arbetstidsförkortning. Inför valet 2019 diskuterade Labour en 32 timmars arbetsvecka med bibehållen lön som någonting som skulle kunna levereras inom två år. Under sommaren var partiets dåvarande finansministerkandidat John McDonnell en av flera parlamentsledamöter som skrev under ett brev som uppmuntrade den brittiska finansministern Rishi Sunak att titta på fyradagarsveckan som ett sätt att se till att arbetet fördelas jämnare i spåren av coronakrisen. Brevet argumenterade också för att en fyradagarsvecka skulle ha positiv påverkan på britternas mentala hälsa och välmående.
Kan dyka upp i budget
I Italien sneglas det också mot en kortare arbetsvecka. Pasquale Tridico, chef för landets nationella institut för socialförsäkringar, har lyft idén som ett sätt att bekämpa arbetslösheten. Från regeringens håll har det varken sagts bu eller bä, men vice finansminister Laura Castelli har talat om ett behov för strukturella förändringar på landets arbetsmarknad.
Många tror att någon sorts försök med arbetstidsförkortning kan komma att dyka upp i landets höstbudget, som ska presenteras i oktober. I så fall väntas försöket kombineras med andra satsningar för att hjälpa Italien, som drabbades av coronapandemin både tidigt och hårt, att återhämta sig.
En del av anledningen till att många ser det som en möjlighet är att Femstjärnerörelsen, det ena av de två partierna som utgör landets koalitionsregering, sedan länge är positivt inställd till arbetstidsförkortningar.
Senast i november förra året publicerade Femstjärnerörelsens grundare Beppe Grillo ett blogginlägg i syfte att väcka en debatt om arbetstidsförkortning i Italien. Inlägget lades även upp på Femstjärnerörelsens hemsida.
Det kan vara svårt att förutse vilka frågor Femstjärnerörelsen kommer att driva eftersom det bestäms av partiets medlemmar genom digitala omröstningar. Men de har tidigare fått igenom rejäla satsningar – i början av 2019 såg de till att Italien fick ett helt nytt system med medborgarlön för de som tjänar allra minst.
