Ekonomi.

2019-07-24 10:45
  • ”Det är besvärande att de kör över jordbruket i den här frågan”, säger Åsa Odell, vice ordförande i Lantbrukarnas riksförbund, om EU:s nya handelsavtal. Bild: LRF
    ”Det är besvärande att de kör över jordbruket i den här frågan”, säger Åsa Odell, vice ordförande i Lantbrukarnas riksförbund, om EU:s nya handelsavtal.
  • Handelsavtalet innebär att 99 000 ton nötkött får importeras från Mercosur-länderna till EU med reducerade tullar. Bild: Matthew Mead/TT
    Handelsavtalet innebär att 99 000 ton nötkött får importeras från Mercosur-länderna till EU med reducerade tullar.
Puffetikett
Dagens ETC

Handelsavtal öppnar för mer antibiotikakött i Sverige

EU:s nya gigantiska handelsavtal gör det lättare för brasilianskt kött att nå den svenska marknaden, trots att det ofta är producerat på ett sätt som hade varit olagligt i Sverige. Svenska bönder rasar mot beslutet.

Nu försöker EU att tona ned avtalets betydelse.

Handelsavtalet mellan EU och Mercosur-ländena, det vill säga Argentina, Brasilien, Paraguay, Uruguay, är färdigt efter 20 år av förhandlingar. Avtalet är det största någonsin och är mer omfattande än både EU:s avtal med Kanada, Ceta, och avtalet med Japan, Jefta.

Mercosur-avtalet syftar bland annat till att ge företag bättre förutsättningar att etablera sig och tillhandahålla tjänster och innebär att tullar på en rad varor sänks eller tas bort.

Djurindustrin är en av dem som påverkas mest. Avtalet tillåter nämligen att 99 000 ton nötkött ska få importeras med reducerade tullar och att 180 000 ton kyckling ska få importeras tullfritt till EU från Mercosur-länderna. Det är mer kyckling än hela den svenska årsproduktionen.

Att det nya avtalet var en positiv nyhet för de sydamerikanska exportörerna är något som också märktes på börsen – där aktierna i de brasilianska företagen steg markant.

Aktierna i JBS SA, världens största köttproducent, steg sex procent och värdet på aktierna i BRF SA, världens största kycklingexportör, steg med åtta procent.

Upprör svenska bönder

Den underlättade handeln upprör svenska bönder, eftersom de nu utsätts för ökad konkurrens från länder som har andra regler och lägre standarder när det gäller produktionsmetoder.


Prenumerera på Dagens ETC:s nyhetsbrev

 

Åsa Odell, vice ordförande i Lantbrukarnas riksförbund (LRF), poängterar att det gäller både klimat- och miljöpåverkan, antibiotikaanvändning och djuromsorg.

– Ta en sådan fråga som antibiotika till exempel. Nyckeln till att minska antibiotikan i djuruppfödningen är att förbättra djurhälsan. Det har vi jobbat med sedan 80-talet i Sverige. Men har du sämre hygien och sämre förutsättningar då pumpar du på med antibiotika istället, säger hon.

Backar kommissionen

Utrikeshandelsminister Ann Linde (S) är dock inte oroad över vilka effekter avtalet kan få och menar att Sverige står bakom EU-kommissionen. Hon poängterar vidare att utländska produkter som ska säljas i Sverige måste klara EU:s krav, så också köttet. Det är dock något som Åsa Odell på LRF menar är en sanning med modifikation.

– Hon syftar på att den köttbiten man köper i butiken och lägger på tallriken ska ha samma standard och exempelvis inte ha rester av antibiotika. Det stämmer, men det jag pratar om är att produktionsmetoderna skiljer sig åt. Det finns inte med i avtalet att de ska leva upp till svensk standard i produktionen, säger hon.

Vilka konsekvenser tror du att det kan leda till?

– Vi har dåliga erfarenheter, för det här påminner om när vi gick med i EU. Då sa de också att vi inte skulle sänka våra standarder, men det var många svenskar som tyckte att det var bättre med billig importerad mat. Så nu riskerar vi att få mycket brasilianskt nötkött på den svenska marknaden, vilket kan göra att det blir problem med konkurrenskraften för svenska bönder. Vi har ingenting emot konkurrens, men den ska i så fall vara på lika villkor, säger Åsa Odell.

EU tonar ned betydelsen

När EU:s jordbruksministrar i början av veckan informerades om det nya avtalet ville EU:s jordbrukskommissionär Phil Hogan göra ett försök att dämpa oron.

– Vi har kommit fram till kvoter snarare än fullständig liberalisering. Vi har byggt in säkerhetsspärrar. Vi har sett till att det inte kommer att komma några produkter från Mercosur-länderna som inte uppfyller EU:s livsmedelsregler. Jag hoppas att våra lantbrukare och våra ministrar, när de har läst det här mer noggrant, förstår att vi har nått ett balanserat resultat, sa Hogan om avtalet i Bryssel.

Den europeiska paraply­organisationen för jordbrukare, Copa Cogeca, hävdar att EU-kommissionen har offrat den egna jordbrukssektorn för att vinna fördelar för EU:s tillverkningsindustri, vars export ser ut att kunna öka genom avtalet. Avtalet beräknas nämligen ge 4 miljarder euro per år i sänkta tullavgifter på bland annat bilar, maskin­utrustning, kemikalier, läkemedel och kläder som exporteras till Mercosurområdet från EU.

Åsa Odell håller med om bedömningen.

– Det är besvärande att de kör över jordbruket i den här frågan, säger hon.

DIGITAL PRENUMERATION

TVÅ VECKOR GRATIS!

Läs alla artiklar från Dagens ETC utan kostnad första två veckorna. Därefter är priset 199 kronor/månad. Ingen bindningstid. Du får dessutom Dagens ETC direkt till din mejl, alla dagar i veckan. Beställ för att läsa direkt.

Genom att klicka på ”Prenumerera” godkänner du prenumerationsvillkoren och samtycker till att ETC-företagen hanterar dina personuppgifter

EU:s handelsavtal med Mercosur

De fyra så kallade Mercosur­länderna (Argentina, Brasilien, Paraguay och Uruguay) utgör tillsammans världens sjunde största ekonomi med en sammanlagd bruttonationalprodukt på
2 200 miljarder euro.

Handelsavtalet med Mercosur är det största som EU hittills slutit och totalt berörs 773 miljoner människor av avtalet.

Handelsavtalet sänker tullarna för exporterande EU-­företag med 4 miljarder euro per år, vilket kan jämföras med EU:s avtal med Japan som sänkte tullarna med 1 miljard euro.

Omkring 60 500 EU-företag exporterar till Mercosur. Mer­parten av dagens export från

EU till Mercosur handlar om bilar, bildelar, maskiner, kemikalier och läkemedel. På dessa hamnar i dagsläget tullar på 18–35 procent, tullar som till stora delar tas bort med handelsavtalet.

För att avtalet ska träda i kraft krävs att båda parterna ger det sitt stöd.