Handelsavtalet mellan EU och Mercosur-ländena, det vill säga Argentina, Brasilien, Paraguay, Uruguay, är färdigt efter 20 år av förhandlingar. Avtalet är det största någonsin och är mer omfattande än både EU:s avtal med Kanada, Ceta, och avtalet med Japan, Jefta.
Mercosur-avtalet syftar bland annat till att ge företag bättre förutsättningar att etablera sig och tillhandahålla tjänster och innebär att tullar på en rad varor sänks eller tas bort.
Djurindustrin är en av dem som påverkas mest. Avtalet tillåter nämligen att 99 000 ton nötkött ska få importeras med reducerade tullar och att 180 000 ton kyckling ska få importeras tullfritt till EU från Mercosur-länderna. Det är mer kyckling än hela den svenska årsproduktionen.
Att det nya avtalet var en positiv nyhet för de sydamerikanska exportörerna är något som också märktes på börsen – där aktierna i de brasilianska företagen steg markant.
Aktierna i JBS SA, världens största köttproducent, steg sex procent och värdet på aktierna i BRF SA, världens största kycklingexportör, steg med åtta procent.
Upprör svenska bönder
Den underlättade handeln upprör svenska bönder, eftersom de nu utsätts för ökad konkurrens från länder som har andra regler och lägre standarder när det gäller produktionsmetoder.
Prenumerera på Dagens ETC:s nyhetsbrev
Åsa Odell, vice ordförande i Lantbrukarnas riksförbund (LRF), poängterar att det gäller både klimat- och miljöpåverkan, antibiotikaanvändning och djuromsorg.
– Ta en sådan fråga som antibiotika till exempel. Nyckeln till att minska antibiotikan i djuruppfödningen är att förbättra djurhälsan. Det har vi jobbat med sedan 80-talet i Sverige. Men har du sämre hygien och sämre förutsättningar då pumpar du på med antibiotika istället, säger hon.
Backar kommissionen
Utrikeshandelsminister Ann Linde (S) är dock inte oroad över vilka effekter avtalet kan få och menar att Sverige står bakom EU-kommissionen. Hon poängterar vidare att utländska produkter som ska säljas i Sverige måste klara EU:s krav, så också köttet. Det är dock något som Åsa Odell på LRF menar är en sanning med modifikation.
– Hon syftar på att den köttbiten man köper i butiken och lägger på tallriken ska ha samma standard och exempelvis inte ha rester av antibiotika. Det stämmer, men det jag pratar om är att produktionsmetoderna skiljer sig åt. Det finns inte med i avtalet att de ska leva upp till svensk standard i produktionen, säger hon.
Vilka konsekvenser tror du att det kan leda till?
– Vi har dåliga erfarenheter, för det här påminner om när vi gick med i EU. Då sa de också att vi inte skulle sänka våra standarder, men det var många svenskar som tyckte att det var bättre med billig importerad mat. Så nu riskerar vi att få mycket brasilianskt nötkött på den svenska marknaden, vilket kan göra att det blir problem med konkurrenskraften för svenska bönder. Vi har ingenting emot konkurrens, men den ska i så fall vara på lika villkor, säger Åsa Odell.
EU tonar ned betydelsen
När EU:s jordbruksministrar i början av veckan informerades om det nya avtalet ville EU:s jordbrukskommissionär Phil Hogan göra ett försök att dämpa oron.
– Vi har kommit fram till kvoter snarare än fullständig liberalisering. Vi har byggt in säkerhetsspärrar. Vi har sett till att det inte kommer att komma några produkter från Mercosur-länderna som inte uppfyller EU:s livsmedelsregler. Jag hoppas att våra lantbrukare och våra ministrar, när de har läst det här mer noggrant, förstår att vi har nått ett balanserat resultat, sa Hogan om avtalet i Bryssel.
Den europeiska paraplyorganisationen för jordbrukare, Copa Cogeca, hävdar att EU-kommissionen har offrat den egna jordbrukssektorn för att vinna fördelar för EU:s tillverkningsindustri, vars export ser ut att kunna öka genom avtalet. Avtalet beräknas nämligen ge 4 miljarder euro per år i sänkta tullavgifter på bland annat bilar, maskinutrustning, kemikalier, läkemedel och kläder som exporteras till Mercosurområdet från EU.
Åsa Odell håller med om bedömningen.
– Det är besvärande att de kör över jordbruket i den här frågan, säger hon.
