Det motsvarar tio procent av den globala företagsbeskattningen.

I Frankrike beräknar man att it-jättarna betalar hälften av vad andra bolag erlägger i skatt i Europa.

Samtidigt har vi en utveckling där konkurrensen kring företagens investeringar i EU gjort att många länder sänker bolagsskatterna, vilka kryper allt närmare nollbeskattning. Sverige rör sig i den riktningen. Sedan 1990-talet har vi sänkt bolagsskatten från 30 till 21 procent, och vi ligger nu under OECD-snittet.

Något behöver göras

OECD menar att något behöver göras. Pascal Saint-Amans, föreståndare för OECD:s enhet Centre for Tax Policy and Administration, ser så stora risker framför sig med fortsatt skatteflykt att staters suveränitet, deras skattebas och därmed möjligheterna att bekosta välfärd och annat eroderar, rapporterar Arbetsvärlden.

På uppdrag av G20 har OECD lagt fram ett förslag som innebär att skatteintäkter från bolag ska flyttas till länder där handeln sker. Inga detaljer är klara och en intensiv diskussion pågår om utformandet och potentiella för- och nackdelar. Men en tanke är att globala koncerner ska tvingas bokföra en större del av den beskattningsbara vinsten i länder där konsumenterna finns, på bekostnad av landet där produkten utvecklas och huvudkontoret ligger.

”Går åt rätt håll”

Skatteexperten Åsa Gunnarson, professor vid Umeå universitet, menar att det är ett lovvärt intiativ från OECD.

– Det går åt rätt håll. Om vi ska uppnå de globala hållbarhetsmålen måste vi tänka i nya banor i fråga om digital ekonomi. Syftet med förslag är att beskattning ska ske där värdet skapas, vilket anses vara där konsumtionen sker. Eftersom konsumtionsbeskattning utgör den främsta skattebasen i utvecklingsländerna, föreställer jag mig att växande ekonomier i Afrika skulle kunna öka sina skatteintäkter på ett hållbart sätt.

Åsa Gunnarsson menar att sådana överenskommelser mellan världens länder är nödvändiga om vi ska nå hållbarhetsmålen.

– Hållbarhetsmålen kräver att låginkomstländer, små ekonomier, höjer sina skatteintäkter. Det räcker inte med bistånd. Länderna måste bli självbärande av egen skatt. Bolag som flyttar vinsterna underminerar de globala hållbarhetsmålen. Ska vi leva upp till dem och minska fattigdomen i världen, vilket även är viktigt för klimatmålen, kan vi inte fortsätta flytta vinster från fattiga regioner. Alla förslag som försöker komma åt detta är steg i rätt riktning.

Åsa Gunnarsson är inte ensam om att peka på riskerna med att inte skapa globala överenskommelser för att motverka skatteflykt. Även Harry Flam, professor emeritus i nationalekonomi vid Stockholms universitet, är positiv till en global skattereform, men noterar samtidigt problem med OECD:s initiativ så här långt.

– Det förslag man diskuterar är för krångligt, det är jättekrångligt. Det kommer att leda till en massa dispyter och de enda som tjänar på det egentligen är juristerna som håller på med sådana här saker. Och om man nu ska gå den här vägen tycker jag att man ska göra det på ett väldigt enkelt sätt. Och det jag föreslår är ungefär vad Frankrike och Storbritannien redan har tänkt göra på egen hand. Nämligen en omsättningsskatt eller hellre en vinstskatt i proportion till omsättningen i landet som andel av total omsättning, säger han, enligt Arbetsvärlden.

Krångligheten ett hinder

Just krångligheten är en anledning till att svenska finansdepartementet ännu inte har låtit sig övertygas. Sverige tillhör de länder som bromsar utvecklingen mot ett global överenskommelse. Enligt Leif Jacobsson, statssekreterare på finansdepartementet, går OECD för fort fram; mer ­ekonomisk analys behövs. Under ett seminarium nyligen lyfte han att OECD:s förslag behöver bli tydligare, reglerna robusta och förutsägbara, för att få Sveriges stöd.

Även TUAC, en facklig organisation som agerar rådgivare till OECD, tycker enligt ett uttalande nyligen att det föreslagna regelverket är för komplicerat. Det innehåller godtyckliga begrepp, menar man, vilket kan öka risken för skatteplanering och kryphålstrixande. En annan farhåga är att små stater anses kunna bli förlorare och att tillväxten kan hämmas.

Krister Andersson, ordförande för skattearbetet på Business­Europe, hävdar att regelverket dessutom riskerar att innebära minskade intäkter för Sverige.

– Hela arbetet går ut på att överföra skatteintäkter till länder där globala bolag säljer sina varor och tjänster. Sverige har en liten hemmamarknad och överskott i handels- och bytesbalansen, så vi kommer att förlora skatteintäkter, säger han till Dagens Industri.

Åsa Gunnarsson har förståelse för invändningarna.

– Det är alltid så, de globala bolagen utmanar nya regelverk med sin juridiska expertis och de nya kryphål som uppstår dränerar finansdepartement och skattemyndigheter. Man försöker åstadkomma något, men det landar i teknikaliteter. Risken att OECD:s förslag om skatter på digitala tjänster kan komma att motverka innovationer och investeringar, är för svensk del dessutom en mycket känslig politisk fråga.

Samtidigt menar hon att världens länder måste fortsätta försöka.

– Vi måste hitta politiska överenskommelser mellan länder och starka juridiska centrum där vi kan pressa fram gemensamma överenskommelser. Rika länder i EU och Nordamerika får inte smörja sina företag, och skatte­konkurrensen mellan länder måste vi komma bort ifrån. Det är ett stort problem att många politiker och lobbyister förespråkar skattekonkurrens mellan länder. Timbro är ett exempel, de vill sänka bolagsskatten till 15 procent. En sådan inställning visar på grundproblemet. Om något land agerar så, så rullar det på. Företagen lägger vinsten där skatten är lägst. Var finns den internationella solidariteten och lojaliteten?